Pepe Escobar diskuterar utifrån ett uttalande av president Putin i ett tal nyligen. Vad kan han ha menat? http://thesaker.is/putin-the-situation-is-to-a-certain-extent-revolutionary/
_______________________________________
”Situationen är i viss mån revolutionär”
I ett allomfattande tal vid plenarsessionen av Valdaiklubbens 19:e årsmöte levererade president Putin inte mindre än en förödande, mångbottnad kritik av unipolariteten.
Från Shakespeare till mordet på general Soleimani, från funderingar om andlighet till FN:s struktur, från Eurasien som den mänskliga civilisationens vagga till kopplingen mellan BRI, SCO och INSTC, från kärnvapenfaror till den perifera halvön i Eurasien som är ”förblindad av idén att européer är bättre än andra”, målade talet upp en Brueghel-liknande målarduk av den ”historiska milstolpe” som står framför oss, mitt i ”det farligaste årtiondet sedan andra världskrigets slut”.
Putin vågade till och med hävda att, med klassiska ord, ”situationen i viss mån är revolutionär” eftersom ”överklassen inte kan och underklassen inte vill leva så här längre”. Så allt är möjligt, eftersom ”framtiden för den nya världsordningen formas framför våra ögon”.
Mycket mer än en klatschig slogan om det spel som västvärlden spelar, ”blodigt, farligt och smutsigt”, bör talet och Putins inlägg vid den efterföljande frågestunden analyseras som en sammanhängande vision av det förflutna, nuet och framtiden. Här erbjuder vi bara några av höjdpunkterna:
”Världen bevittnar en nedbrytning av de globala institutionerna, en urholkning av principen om kollektiv säkerhet, ett ersättande av internationell rätt med ’regler'”.
”Till och med under det kalla krigets höjdpunkt förnekade ingen att det fanns en kultur och konst från den andra sidan. I västvärlden förklaras varje alternativ ståndpunkt som subversiv”.
”Nazisterna brände böcker. Nu förbjuder den västerländska ’liberalismens’ fäder Dostojevskij”.
”Det finns minst två ’väst’. Den första är traditionell, med en rik kultur. Den andra är aggressiv och kolonialistisk.”
”Ryssland har inte betraktat och betraktar inte sig själv som en fiende till väst.
Ryssland försökte bygga upp relationer med väst och Nato – för att leva tillsammans i fred och harmoni. Deras svar på allt samarbete var helt enkelt ’nej’.”
”Vi behöver inte utföra en kärnvapenattack mot Ukraina, det finns ingen mening – varken politiskt eller militärt.”
”I viss utsträckning” kan situationen mellan Ryssland och Ukraina betraktas som ett inbördeskrig: ”När de skapade Ukraina gav bolsjevikerna det ursprungligen ryska territorier – de gav det hela Lilla Ryssland, hela Svartahavsregionen, hela Donbass. Ukraina utvecklades som en konstgjord stat.”
”Ukrainare och ryssar är ett folk – det är ett historiskt faktum. Ukraina har utvecklats som en konstgjord stat. Det enda land som kan garantera dess suveränitet är det land som skapade det – Ryssland.”
”Den unipolära världen är på väg mot sitt slut. Västvärlden är oförmögen att på egen hand styra världen. Världen står vid en historisk milstolpe inför det farligaste och viktigaste årtiondet sedan andra världskriget.”
”Mänskligheten har två alternativ – antingen fortsätter vi att samla på oss en börda av problem som med säkerhet kommer att krossa oss alla, eller så kan vi arbeta tillsammans för att hitta lösningar.”
Vad gör vi efter orgien?
Mitt i en rad uppslukande diskussioner är kärnan i Valdai-rapporten från 2022, ”En värld utan supermakter”.
Rapportens centrala tes – som är ytterst korrekt – är att ”Förenta staterna och dess allierade faktiskt inte längre har status som dominerande supermakt, men den globala infrastruktur som tjänar dem finns fortfarande på plats”.
Naturligtvis har alla viktiga sammanlänkade frågor vid det nuvarande vägskälet påskyndats på grund av att ”Ryssland blev den första stormakten som, styrd av sina egna idéer om säkerhet och rättvisa, valde att förkasta fördelarna med den ’globala fred’ som skapats av den enda supermakten”.
Tja, inte direkt ”global fred”, utan snarare en maffia-styrd etik av ”antingen gör ni som vi säger eller så åker ni ut”. I rapporten beskrivs det ganska diplomatiskt att frysningen av Rysslands guld- och valutareserver och ”upprensningen” av Rysslands egendom utomlands är ”västliga jurisdiktioner”, ”om det är nödvändigt”, som ”styrs av politisk lämplighet snarare än av lagen”.
Detta är i själva verket ren stöld, i skuggan av den ”regelbaserade internationella ordningen”.
Läs gärna här om den regelbaserade internationella ordningen.
I rapporten förutspås – optimistiskt – tillkomsten av ett slags normaliserad ”kall fred” som ”den bästa tillgängliga lösningen i dag” – och man erkänner åtminstone att detta är långt ifrån garanterat, och att det ”inte kommer att stoppa den grundläggande återuppbyggnaden av det internationella systemet på nya grunder”.
Grunden för en utvecklande multipolaritet har faktiskt presenterats av det strategiska partnerskapet mellan Ryssland och Kina, bara tre veckor innan av imperiet beställda provokationer tvingade Ryssland att inleda den särskilda militära operationen (SMO).
Parallellt med detta har de finansiella linjerna för multipolaritet föreslagits, åtminstone sedan juli 2021, i en artikel som skrivits gemensamt av professor Michael Hudson och Radhika Desai.
I Valdairapporten erkänns vederbörligen den roll som de medelstora makterna i det globala syd spelar, vilka ”exemplifierar demokratiseringen av den internationella politiken” och kan ”fungera som stötdämpare under perioder av omvälvningar”. Det är en direkt hänvisning till BRICS+:s roll som nyckelaktörer.
På den stora bilden över schackbrädet tenderar analysen att bli mer realistisk, när man beaktar att ”triumfen för ’den enda sanna idén’ gör effektiv dialog och överenskommelse med anhängare av andra åsikter och värderingar per definition omöjlig”.
Putin anspelade på detta flera gånger i sitt tal. Det finns inga som helst bevis för att imperiet och dess vasaller kommer att avvika från sin normativa, påtvingade, värdeladdade unilateralism.
När det gäller att världspolitiken börjar ”snabbt återgå till ett tillstånd av anarki som bygger på våld” är det självklart: endast Kaosets imperium vill införa anarki, eftersom det helt har slut på geopolitiska och geoekonomiska verktyg för att kontrollera rebellnationer, bortsett från sanktions-tsunamin.
Rapporten har alltså rätt när den konstaterar att den barnsliga nyhegelianska våta drömmen om ”historiens slut” i slutändan kraschade in i historiens vägg: vi är tillbaka till mönstret med storskaliga konflikter mellan maktcentra.
Och det är också ett faktum att ”det räcker inte med att bara byta ’operatör’ så som det skedde under tidigare århundraden” (som när USA tog över från Storbritannien) ”kommer helt enkelt inte att fungera”.
Kina kanske hyser en önskan om att bli den nya sheriffen, men ledningen i Peking är definitivt inte intresserad. Och även om det skulle ske skulle Hegemonen våldsamt förhindra det, eftersom ”hela systemet” förblir ”under dess kontroll (främst finans och ekonomi)”.
Så den enda utvägen är återigen multipolaritet – som i rapporten karakteriseras, ganska vagt, som ”en värld utan supermakter”, som fortfarande är i behov av ”ett system för själv-reglering, vilket innebär mycket större handlingsfrihet och ansvar för sådana handlingar”.
Konstigare saker har hänt i historien. Som det ser ut nu har vi kastats djupt in i den totala kollapsens malström. Putin har i själva verket satt fingret på var vi befinner oss: på gränsen till en revolution.
Scholz vallfärdade sig med en karavan av tyskar som följe Beijing. Kanske gick det upp för tyskarna att ”situationen är i viss mån revolutionär” och det gäller att ändra kurs annars står avgrunden på dörren. Tyska industrialister fattar det väl. ”Olaf Scholz is being accompanied on this trip by German industrialists who actually control Germany and are not going to sit back watching themselves being destroyed.””
”According to Solid German business sources, the Scholz caravan went to Beijing to essentially lay down the preparatory steps for working out a peace deal with Russia, with China as privileged messenger.”
Det är så explosivt som det kan vara ur geopolitiskt synpunkt menar Pepe Escobar. Dessutom (hör och häpna ryssofober) Berlin och Moskva höll hemliga överläggningar med affärsmän som mellanhand tills Anglo-zionisternas agenter desperat saboterade Nord Stream.
Karavanen menar Escobar kan vara början på en omorientering av Tyskland mor Öst/Kina som sp småningom ska ersätta USA.
Häll i ryssofober det kommer mera här: ”according to one of the sources, “if this effort is successful, then Germany, China and Russia can ally themselves together and drive the US out of Europe.”
Vad värre är kära Sinofober sade Scholz själv, en dag innan han tog karavanen med sig till Beijing, underströk till Kinesiska medier om att Tyskland har inga planer på att frikoppla sig från Kina. Det finn inget som rättfärdigar kraven på att isolera Kina (från USAs neokonservativa/zionist anhang i Washington).
Så vad är det som ska Förhandlas om? Vad annars – tillbaka till 17 december 2021. Skriv under.
Är detta grundstenen Berlin-Moskva-Beijing trans-Eurasien geopolitisk korridor? Om så betyder detta hejdå lögnimperiet. Dock, once again: it ain’t over till the fat lady goes Gotterdammerung (Ragnarök!).
https://strategic-culture.org/news/2022/11/04/berlin-goes-to-beijing-the-real-deal/
UKRAINA FINNS INTE LÄNGRE.
Ukrainare behöver inte sitt land. Myndigheterna i detta territorium talar om det högt på officiell nivå. Att vara ukrainare blir inte bara omodernt, utan också allt mer betungande. Ukrainas vice premiärminister Irina Vereshchuk gjorde en unik vädjan till sin nation – hon bad ukrainare som rest utomlands att inte återvända: ”Om det finns en möjlighet att stanna över vintern utomlands, då är det värt att göra det.” Massemigrationen från landet fick alltså en officiell karaktär: regeringen godkände den direkt. Och vad är ett land utan sina medborgare?
Detta är ett unikt fall i historien: det är svårt att minnas en annan stat som direkt skulle be sina flyktingar att inte återvända. Så Ukraina har satt ett slags rekord.
För Europa, dit de allra flesta invandrare från Ukraina skyndade sig, kom Vereshchuks samtal som en mycket obehaglig överraskning. När allt kommer omkring upplever Europa också enorma svårigheter med energi – men om den ryska försvarsmakten levererar riktade attacker mot Ukrainas energisystem, så har européerna skapat problem för sig själva direkt.
Under dessa förhållanden kan flera miljoner ukrainare bli en mycket tung börda för den europeiska ekonomin. Det är inte förvånande att länderna i Europeiska unionen, den ena efter den andra, artigt, känsligt försöker bli av med gäster från öst.
Förresten, hur många av dessa gäster? Officiell gränsstatistik ger oss 10,8 miljoner inresor av ukrainska medborgare till EU efter den 24 februari – och 6,9 miljoner utträden, d.v.s. 3,9 miljoner kvar. Detta inkluderar inte personer med dubbelt medborgarskap som använde andra pass vid inresan.
FN:s flyktingorgan säger att det finns 4,4 miljoner registreringar för tillfälligt skydd, med mer än hälften av ansökningarna in i tre länder – Polen, Tyskland och Tjeckien.
Och detta är utan att ta hänsyn till icke-EU Serbien och Moldavien, där många ukrainare också bosatte sig. Och inte bara ukrainare – ett par hundra tusen av våra oppositionella och de som lämnade Ryssland från mobilisering, även om de inte har rätt till flyktingstatus, finns också i Europa och är också en extra börda för energisystemet.
Således kan vi säkert säga att Ukraina har ökat befolkningen i Europeiska unionen med 1%. Det verkar vara lite – men inte när blocket upplever en enorm resursbrist. Enligt olika uppskattningar kunde endast 15-30% av flyktingarna hitta arbete, resten fortsätter att testa styrkan i det omtalade sociala systemet i Europa.
Officiella representanter för den polska regeringen säger redan rakt ut att Polen inte kan finansiera inkvartering av flyktingar på obestämd tid.
Faktum är att antalet ukrainare i landet överskred rimliga normer , så polackerna bestämde sig för att först och främst räkna alla mottagare av bistånd. Fram till slutet av året kommer de att göra det obligatoriskt att skaffa en nationell identifierare med den betydande förkortningen PESEL. Dessutom har kontrollerna skärpts – de som lämnar Polen i mer än en månad berövas rätten till förmåner, och det finns redan 90 000 av dem.
Att bo på kollektiva boendecenter betalas också – efter 120 dagars vistelse måste du betala hälften av kostnaden, efter ytterligare två månader – 75%. Beloppet kan gå upp till motsvarande $400 i månaden för att leva under mycket obekväma förhållanden.
Österrikarna har skärpt reglerna för att skaffa gratis resebiljetter – denna förmån gick ut den 1 november, nu kan du bara få en 24-timmarsbiljett vid din första ankomst till landet.
Belgierna vände sig till ukrainare som bor i tillfälliga boendecenter med en begäran om att äntligen hitta en plats att bo: flyktingar från andra länder anländer också till Belgien, men det finns ingenstans att placera dem: alla platser är ockuperade av ukrainare.
Visserligen finns det ett land som, även om det är extremt ovilligt att bevilja flyktingstatus, inte ändrar villkoren för vistelse och inte hotar de som har kommit med hunger och kyla. Det är inte förvånande att nästan varannan person som lämnade Ukraina och Donbass-republikerna valde det. Detta är naturligtvis Ryssland.
I de ”gamla” regionerna i vårt land finns det minst 3,5 miljoner flyktingar från krigszonen. Det är tydligt att anpassning i de vanliga sociokulturella verkligheterna och på modersmålet är mycket lättare än i väst. Dessutom är Ryssland, till skillnad från EU, direkt intresserade av att tvångsmigranterna stannar hos oss för alltid – landets demografiska problem har inte försvunnit.
Européerna befinner sig i en svår situation. Å ena sidan kan de inte direkt visa gästerna sin plats eller helt enkelt vid dörren – skyldigheten att stödja Ukraina, inklusive på detta sätt tog Washington inte bort från dem. Å andra sidan talar vi om många miljarder euro i förhållande till den allvarligaste ekonomiska krisen under hela efterkrigstiden – och vanliga invånare i Italien eller Frankrike ställer sig allt oftare frågan, för vad de egentligen betala, vad bryr de sig om den slaviska inbördesstriden? Som ett resultat – politisk instabilitet, språngregeringar, spridningen av extremistiska känslor med oförutsägbara konsekvenser.
Under 2004-05, under den första Maidan, uttryckte författaren till dessa rader upprepade gånger en enkel tanke i frihetsälskande Kiev – ju snabbare västra och öster om landet skiljer sig, desto snabbare kommer både Ukraina att kunna påbörja normal utveckling istället för konstant bråk.
https://tsargrad.tv/articles/ukrainy-bolshe-net-kievskie-vlasti-oficialno-jeto-podtverdili_656399
Putin har sagt och nämnt detta med multipolär värld säkert 20tal gg nu.Då bara under krisens alla månader. Inte någonstans eller någonsin har massmedierna i Sverige någonsin sagt nämnt detta ALLS. Ingenting har man nämnt sagt något om detta. Ryssland, Kina, mellanöstern med dom flesta i globala Syd, utanför västvärlden vill och tycker detta. Med FN i förarsätet. ALDRIG har man nämnt sagt detta i västliga propagandan. Ryssland är det land som tagit täten förarplatsen för att gå,skapa denna värld,detta året. Man började långt före egentligen och med Putin. Men det är med Ukraina krisen som detta blivit mycket tydligare nu. Det EU gjort för Ukraina under rekordtid på ALLA punkter och fronter under så kort tid saknar motstycke under2000talet. Arabländerna ser också med avsky hur deras medborgare behandlats under årens lopp, jämfört med ukrainare som har rätta utseendet,även där saknar det motstycke i hur stort massivt hjälp dessa fått.Här är listan lång men stannar här för att undvika fulare ord
Och våra medier i väst skriver man om att Tyskland och Kina varnar Ryssland för talet om kärnvapen, typ.
Och så här skriver man i Kina.
En kommentar på Moon of Alabama:
Nedan följer en citerad del av ett Xinhuanet-inlägg om Xi-möte med den tyska ledaren Scholz (….)
”Scholz uttryckte sitt nöje att besöka Kina under ett år som markerar 50-årsjubileet för Tyskland-Kinas diplomatiska förbindelser och ha en djupgående diskussion med Xi om förbindelserna mellan Tyskland och Kina och om viktiga frågor av ömsesidigt intresse. Han tackade Xi för uppdateringen om Kinas utvecklingsutsikter.
Han konstaterade att Europa i ett komplext och allvarligt internationellt landskap också står inför aldrig tidigare skådade utmaningar. Kina spelar en viktig roll i många globala frågor som klimatförändringar, biologisk mångfald, covid-19-åtgärder och livsmedelskris. Tyskland vill upprätthålla kommunikation och samordning med Kina för att bättre skydda regional och global fred och säkerhet.
Scholz sade att Kina är en viktig handelspartner för Tyskland och för Europa som helhet. Tyskland stöder bestämt handelsliberalisering, stöder ekonomisk globalisering och motsätter sig frikoppling. Tyskland står redo för närmare handel och ekonomiskt samarbete med Kina och stöder mer ömsesidiga investeringar från kinesiska och tyska företag.
Scholz sade att i frågor där de två ländernas positioner skiljer sig åt är Tyskland villigt att utbyta åsikter med Kina för att öka ömsesidig förståelse och förtroende, och stabilisera, cementera och växa bilaterala band. Det behövs en multipolär värld där tillväxtländernas roll och inflytande kan tas på allvar. Tyskland motsätter sig blockkonfrontation som politikerna borde vara ansvariga för. Tyskland kommer att spela sin roll när det gäller att främja förbindelserna mellan Europa och Kina.
De två ledarna diskuterade också Ukrainakrisen. Xi bekräftade Kinas stöd för att Tyskland och Europa ska spela en viktig roll för att underlätta fredssamtal och bygga upp en balanserad, effektiv och hållbar säkerhetsstruktur i Europa. Under de rådande omständigheterna bör det internationella samfundet stödja alla ansträngningar som bidrar till en fredlig lösning på krisen i Ukraina och uppmana berörda parter att förbli rationella och visa återhållsamhet, inleda ett direkt engagemang så snart som möjligt och skapa förutsättningar för återupptagna samtal. motsätta sig användningen av eller hotet att använda kärnvapen, förespråka att kärnvapen inte kan användas och att kärnvapenkrig inte får utkämpas och förhindra en kärnvapenkris i Eurasien; samarbeta för att hålla de globala industri- och leveranskedjorna stabila och förhindra störningar i det internationella samarbetet inom energi, livsmedel, finanser och andra områden och därmed skada den globala ekonomiska återhämtningen, särskilt den ekonomiska och finanspolitiska stabiliteten i utvecklingsländerna, och göra gemensamma ansträngningar för att tidvatten civila i områden som drabbats av krisen under vintern och förbättra den humanitära situationen för att undvika en humanitär kris i större skala.”
Efter mötet höll Xi en bankett för Scholz i Gyllene salen i Folkets stora sal.
Wang Yi och He Lifeng var närvarande vid evenemangen.”
Kommentar 219 den 4 november.