Först en artikel av Gilbert Doctorow som är en oberoende politisk analytiker baserad i Bryssel. Han har en magna cum laude-examen från Harvard College och en doktorsexamen i rysk historia från Columbia University. (Magna cum laude är för studenter som har tagit examen ”med stor utmärkelse”.). Därefter utdrag ur DN.
_____________________________
Igår höll Vladimir Putin sitt årliga tal till den federala församlingen, Rysslands tvåkammarsystem, där statsduman är underhuset. Bland de drygt 1200 åhörarna fanns förutom lagstiftare och administratörer på federal nivå även regionala guvernörer, ledare för det civila samhället, dvs. representanter för frivilligorganisationer med nationell betydelse, samt en stor kontingent aktiva militärer som deltagit i den särskilda militära operationen.
Talet varade lite mer än två timmar. För att förstå dess mästerliga uppbyggnad var man tvungen att lyssna på det ända till slutet, eftersom Putin i bästa retoriska tradition fullbordade cirkeln.
Han inledde med ett långt avsnitt tillägnat dem som aktivt kämpar för Ryssland i Donbas och längs hela kontaktlinjen med fiendestyrkorna, och som varje dag riskerar sina liv för fosterlandets skull. Detta segment kulminerade i en tyst minut till minne av dem som dog i SMO. Och han avslutade talet med sin vision om hur de som har utmärkt sig på slagfältet, de som har lett män till heroiska bedrifter, kommer att bli den nya ”eliten” i det ryska samhället och besätta toppositionerna i regeringen, i näringslivet och inom andra sfärer.
Red: Urbi et Orbi (latin ”för staden (Rom) och världen”) var öppningsfrasen i romerska proklamationer och blev senare ett uttryck i påvliga dokument för att beskriva påvens ställning som Roms biskop och kyrkans överhuvud. Uttrycket brukas bland annat om påvens välsignelse från https://sv.wikipedia.org/wiki/Urbi_et_Orbi
Den primära publiken för talet fanns naturligtvis utanför Gostiny Dvor-salen där det hölls. Detta var ett tal urbi et orbi, där många runt om i världen väntade på indikationer om Rysslands framtida politik på alla tänkbara områden.
Det var oundvikliga nyheter även för Rysslands största belackare. BBC, till exempel, valde strax efteråt att informera sin publik om Putins kommentarer om riskerna för ett kärnvapenkrig, om Rysslands reaktion på det eventuella införandet i Ukraina av reguljära arméenheter från Västeuropa. Deras man i Moskva, Steven Rosenberg, som satt i det särskilda pressrummet utanför det stora auditoriet under talet, beskrev talet något nedsättande som ett valkampanjstal med tanke på att ryssarna går till valurnorna för att välja sin president om drygt två veckor. Mer allmänt kommer västliga analytiker att tråka ut en eller annan punkt i ett tal som hade väldigt många punkter och inte förmedla känslan i talet och vad det säger er om det ryska samhället och den ryska regeringen i dag.
Det är just det uppdrag som jag nu har gett mig själv: att utan att gå in i detalj på varje enskild punkt i Putins tal i stället beskriva den här regeringens prioriteringar i dag och för framtiden. Och jag kommer inte att ange de absoluta rubelsummorna för anslagen till det ena eller andra pågående eller nya nationella projekt som Putin redogjorde för. Med den nuvarande växelkursen på 100 rubel = 1 dollar, när Putin talar om att finansiera ett nytt högprioriterat initiativ med 1 biljon rubel, talar vi om 10 miljarder dollar (småpengar jämfört med poster i USA:s federala budget). När han föreslår 100 miljarder rubel för något annat behjärtansvärt ändamål, t.ex. renovering av skolor på landsbygden, handlar det om ännu mer futtiga 1 miljard dollar. Naturligtvis kan man köpa mycket mer för 1 miljard dollar i Ryssland än för 1 miljard dollar i USA, men det har inte med saken att göra. Det som räknas är i vilken riktning hans och regeringens fötter pekar.
*****
Den omisskännliga slutsatsen av Putins tal är att Ryssland i dag är en social marknadsekonomi som strävar efter att öka befolkningens livslängd och livskvalitet. Den välkända ryska statens främjande av ”traditionella värderingar” har som sin kärna att uppmuntra familjer med tre eller fler barn. Detta framställs först och främst som ett erkännande av familjen som den viktigaste byggstenen i samhället. Putin medger villigt att de ryska lönerna är mycket låga, alltför låga faktiskt, och många åtgärder i de sociala program som han har infört och föreslår skall utvidgas i detta tal syftar till att lägga pengar i fickorna på dem som skapar stora familjer genom bidrag i pengar och naturaförmåner.
Låt mig i förbigående säga att det inte finns några restriktioner för vilka familjer som uppmuntras att föröka sig. Det är ingen hemlighet att muslimer i Ryssland, liksom på andra håll, för närvarande har fler barn än blåögda slaver. Det spelar ingen roll. Putin insisterar på att varje medborgare är lika mycket ”ryss” oavsett hans eller hennes religiösa eller etniska identitet, och detta bekräftas av regeringens demografiska politik.
Under de senaste åren har denna demografiska politik fokuserat mest på moderskap. Belöningarna för ”moderskapskapital” för det andra och ytterligare barn kommer att finnas kvar till 2030, liksom de subventionerade hypotekslånen för att hjälpa unga och inte så unga familjer att flytta in i nybyggda bostäder som uppfyller deras behov.
Putin påpekade att Ryssland förra året producerade dubbelt så många bostäder (i kvadratmeter) som Sovjetunionen gjorde under sitt bästa år i slutet av 1980-talet.
Jag hörde inget om daghem i årets tal, även om Putin talade om att förbättra byggnaderna för grundskolor och gymnasieskolor, om att utjämna lönerna för skollärare och läkare i alla regioner i federationen.
Av Putins redogörelse för nya nationella projekt framgår det tydligt att uppmärksamheten nu också riktas mot att hjälpa de barn som har fötts under Putins ledning och som är tonåringar idag. Ett nytt nationellt projekt har titeln Kadry, ett ord från franskan som betyder ”personal”. Det skulle kanske vara bättre att förstå detta projekt som ”mänskliga resurser” eftersom det syftar till att avsevärt förbättra yrkesutbildningen, att introducera gymnasieelever till fabriker och andra arbetsplatser och öppna deras ögon för de verkliga möjligheter som ligger framför dem. Pengar kommer att anslås under de kommande sex åren av en ny presidentperiod för att mer än fördubbla antalet ingenjörsskolor i landet. Målet är att se till att de miljoner lediga jobben för högutbildade yrkesmän inom industrin kommer att hitta väl förberedda kandidater.
Det är intressant och talande att Vladimir Putins uppmärksamhet på affärsintressen kom alldeles i slutet av hans tal. Han efterlyste en förlängning av det nuvarande tillfälliga upphävandet av administrativa inspektioner av företag för att upptäcka missbruk av skatteregler och andra regler. Som vi vet var sådana inspektioner alltid betungande och kunde missbrukas av personer som ville ta mutor. Skattelagstiftningen kommer att ses över för att underlätta övergången från nystartade till fullskaliga företag. Åtgärder kommer att vidtas för att stärka börsernas roll när det gäller att anskaffa kapital för industriinvesteringar. Och företagen kommer att få hjälp genom fortsatta stora federala infrastrukturinvesteringar i motorvägar, höghastighetståg, renoverade flygplatser och en utökad nationell kommersiell flotta, inklusive service på den norra sjövägen.
Jag skall inte säga mer. Jag tyckte att den mest imponerande delen av talet var den som handlade om människor, inte Putins upprepning av Rysslands uttalade ståndpunkt när det gäller förhandlingar med USA om strategisk stabilitet och liknande utrikespolitiska frågor.
______________________
DN skriver ”Vladimir Putin hotar med kärnvapenkrig om Nato skickar marktrupper till Ukraina. Sveriges och Finlands anslutning till alliansen tvingar Ryssland att förstärka sin militära närvaro i landets västra delar, hävdade den ryska presidenten i dagens maratontal.
Västvärlden försöker att förgöra Ryssland som outtröttligt slåss för sin suveränitet. Det var återigen budskapet när Vladimir Putin på torsdagen höll sitt årliga linjetal till nationen.
”Hotet från USA och väst” skapar en reell risk för kärnvapenkrig, hävdade presidenten och framhöll att landets kärnvapen står redo att användas. Han skickade sedan en skarp varning till Nato, i vad som föreföll vara ett svar på den franske presidenten Emmanuel Macrons utspel om att skicka markstyrkor från Nato till Ukraina.
– Konsekvenserna av ett sådant intrång kommer att bli tragiska. De ska veta att vi också har vapen som kan attackera europeisk mark, sade Putin och fortsatte:
– Förstår de inte att det är risk för en kärnvapenkonflikt?
Putin hävdade att Ryssland har övertaget i Ukrainakriget, att ryska soldater avancerar i ett antal områden i Ukraina och ”inte kommer att backa”. Han påstod vidare att majoriteten av ryssarna stöttar den ”militära specialoperationen”, som Putin konsekvent kallat kriget sedan den fullskaliga invasionen 2022.
Stora delar av årets tal fokuserade på inrikespolitik, ekonomin och sociala reformer. Bland annat utlovade Putin kraftigt ökade satsningar på landets skolsystem. Enligt bedömare var han nödgad att prata om inhemska frågor på grund av det stundande så kallade presidentvalet – ett val där sanna oppositionella krafter förbjudits att ställa upp.
Talet direktsändes på gigantiska tv-skärmar i huvudstaden samt på biografer i 17 ryska städer.”
Källa: https://www.dn.se/varlden/putin-vi-har-vapen-for-att-attackera-europa/
När det gäller ”familjevärderingar” bör Putin kanske ta en prat med sin kompis i lydriket Belarus?
Antar att redaktören är enig?
https://www.theguardian.com/technology/2024/feb/29/clothoff-deepfake-ai-pornography-app-names-linked-revealed
[…] analytiker baserad i Bryssel. Den kompletterar verkligen hans artikel som jag publicerade nyligen https://www.globalpolitics.se/putins-tal-om-tillstandet-i-ryssland-en-oversikt/ Doctorow har en magna cum laude-examen från Harvard College och en doktorsexamen i rysk historia […]