Rapport från den stora kontinentala antiimperialistiska solidaritetskonferensen.

Eva Björklund i Sveriges Fredsråd och Svensk-Kubanska Föreningen ger nedan en ”Delrapport från Stor Kontinental Antiimperialistisk Solidaritetskonferens, För Demokrati mot Nyliberalism, För Oberoende, Rättvisa och Syskonskap mellan Folken”

I talet nämns deltagardemokrati. Har själv tidigare behandlat frågan i Demokrati i USA och på Kuba. som jag tror kan vara en intressant komplettering.

Rapport från den stora kontinentala antiimperialistiska solidaritetskonferensen.

Efter inledningen med tal av Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez (se Dick Emanuelsson rapport: Antiimperialistiskt Forum för Demokrati, mot Nyliberalismen) delade vi upp oss i 6 samtalsgrupper med ett 100-200 deltagare varje.
1. Solidaritet med Kuba och andra rättvisefrågor
2. Folken gentemot transnationella bolag och handel
3. Avkolonisering och kulturkrig, strategisk kommunikation och samhällskamp
4. Ungdom: kampstrategi och kontinuitet
5. Demokrati: självständighet och antiimperialism
6. Integratio:, identiteter och gemensam kamp

Jag deltog i grupp 5.
Vi höll på i 3 timmar, talartid högst 5 minuter, vilket naturligtvis nästan ingen höll, utom kanske jag. Varje samtalsgrupp sammanfattade sin diskussion i en rapport, som sedan ska ligga till grund för Forumets långa slutrapport, som så småningom ska komma upp på engelska och spanska på hemsidan.

Detta blev mitt inlägg, som fick stort gehör och togs med i slutrapporten.

Kära kamrater
En solidarisk hälsning från Sveriges Fredsråd ¬– och dess medlemsorganisation Svensk-Kubanska Föreningen ¬– till er alla i denna storartade internationella samling av antiimperialistiska freds- och solidaritetskämpar.

Jag vill kommentera de ifrågasättande inläggen här mot Kubas deltagardemokrati som påstås vara oförenlig med en representativ demokrati, Antagligen för att den förknippas med hur den konsekvent används runt om i världen till förmån för det kapitalistiska samhällsystemet.

Kubas utveckling och tillämpning av deltagardemokratin har stor betydelse för hela världen. Kuba har visat att deltagardemokrati inte bara är möjlig utan har stora demokratiska fördelar.
Kubas deltagardemokrati visar sig också vara helt och hållet förenlig med en representativ demokrati. Kuba har visat att de två formerna inte bara går att förena, utan också tillsammans fördjupar det aktiva folkliga deltagandet i landets, länens och kommunernas styrelse.

Däremot är deltagande demokrati oförenlig med kapitalismen, som till sin natur är antidemokratisk och styr massmedia till sin fördel, och utestänger folkflertalets verklighet och röster.
Förhärskande massmedier vill inte förstå, och ännu mindre rapportera sakligt om Kubas verklighet och blockadens långtgående, destruktiva verkningar. Istället anklagar de Kuba för de svårigheter och brister i försörjningen som blockaden är ensamt ansvarig för, och som skadar alla samhällsfunktioner.
I vår del av världen är det svårt att tränga igenom den informationsblockad som döljer USAs alltomfattande blockad som syftar till att bryta upp och tillintegöra Internationell Rättm Folkrätten.

USAs mål är att svälta ut det kubanska folket, för att kunna installera sin regim även där, som i nästan alla andra länder i världsdelen.
Det är vår främsta uppgift att sprida sanningen om Kuba och blockaden, och bredda och samla motståndet mot USAs oerhörda brott mot folkrätten. Solidaritetsrörelsen med Kuba är ju världsomfattande, som framgår av detta imponerande Antiimperialistiska Solidaritetsmöte för Demokrati, mot Nyliberalismen, med deltagare från världens alla hörn.

Jag vill att vi föreslår Antiimperialistiska Solidaritetskonferensens Plenum att anta ett uttalande till stöd för Resolution 73/8 i FNs Generalförsamling om ”Behovet att få slut på USAs ekonomiska, handels- och finansiella blockad mot Kuba.”

Uttalandet ska skickas till FNs Generalförsamling som uttryck för de i det Antiimperialistiska Solidaritetsmötet deltagande folkens, organisationernas och personligheternas solidaritet med Kubas folk.

Leve Kuba, Ner med Blockaden.”

Samtalsgrupper på Antiimperialistiska Solidaritetskonferensen i Havanna 1-3 november
1. Solidaritet med Kuba och andra rättvisefrågor
2. Folken gentemot transnationella bolag och handel
3. Avkolonisering och kulturkrig. Strategisk kommunikation och samhällelig kamp
4. Ungdom: kampstrategi och kontinuitet
5. Demokrati, självständighet och antiimperialism
6. Integration, identiteter och gemensam kamp