Regeringen fortsätter att vilseleda om kriget i Afghanistan

DN:s journalist Erik Ohlsson skrev nyligen ”Allt fler bomber fälls över Afghanistan. Det drabbar i stor utsträckning civilbefolkningen, visar ny statistik från FN och USA:s centralkommando.” Bombregn över Afghanistan drabbar civilbefolkningen. Den USA-ledda koalitionen har enligt officiella militära uppgifter under årets första nio månader fällt fler bomber än under det tidigare rekordåret 2010, över 5 200 st. Läget i landet utmärks av framgångar för talibanerna som kontrollerar minst 40 % av landets yta.

Mot bakgrund av detta finns all anledning att seriöst resa frågan om Sveriges roll i kriget – se nedan!

Detta är ett utdrag ur en artikel av Lars-Gunnar Liljestrand, vilken tidigare publiceras på Alliansfriheten.se Läs gärna hela artikeln!

Regeringen har som tidigare år lagt en proposition till riksdagen om fortsatt svensk trupp i Afghanistan.

Återigen konstatera man att säkerhetsläget i Afghanistan försämras, antalet civila offer ökar och att ”kvinnor och flickor har en marginaliserad roll och utsätts för hot och våld.”

Oberoende av sin egen analys av det försämrade läget vidhåller regeringen att Sverige skall fortsätta att skicka väpnad styrka till Afghanistan, och som förut brer man på med ett antal vackra mål som insatsen syftar till.

Målen är delvis motstridiga. Först talar man om att förebygga konflikter och skapa förutsättningar för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning i landet. Den svenska insatsen skall vidare stärka kvinnors rättigheter. Men sedan kommer vad som är kärnan i uppdraget, att stärka den afghanska armén i kriget mot talibanerna samt till ”att stärka Sveriges partnerskap med Nato”. USA nämns inte, trots att det är USA:s krig och trots att president Donald Trump förra året slog fast en ny strategi med ett återupptagande av bombningarna och en starkt ökad insats med specialstyrkor. Antalet bombattacker är idag större än på tio år.

Den Nato-ledda delen har ökats med 3000. Sammanlagt uppgår nu utländska styrkorna inklusive kontraktsanställda till 50 000.

I det här kriget finns inget som helst stöd för svenska regeringens påståenden om att det gäller kvinnor, rättssamhälle med mera. I sitt linjetal i augusti förra året slog Trump fast att man inte är i Afghanistan för att bygga ett bättre samhälle utan för att döda terrorister. Det har sagts av amerikanska företrädare även tidigare.

Den Nato-ledda styrkan som Sverige deltar i skall enligt avtal med regeringen i Kabul vara icke-stridande. I takt med att kriget intensifieras har dock de utländska styrkorna mer och mer börjat delta i strider. Den svenska regeringen fortsätter att hävda att Nato-styrkorna är icke-stridande.

Den utländska insatsen saknar mandat från FN:s säkerhetsråd. Man hänvisar till inbjudan från regeringen i Kabul som folkrättslig grund. Främmande stater har dock inte rätt att gå in med militär i ett pågående inbördeskrig. Det strider mot FN-stadgans första artikel,1(2), som slår fast folkens rätt till självbestämmande och rätten att utan påverkan utifrån själva få avgöra sina egna öden. När svenska regeringen stöder närvaron av svensk trupp i Afghanistan med hänvisning till inbjudan medverkar man till att undergräva folkrätten och FN-stadgans våldsförbud.

Regeringen vilseleder allmänheten om kriget genom att beskriva vårt deltagande som något slags humanitär insats. Det handlar om USA:s egna geostrategiska intressen. Det kan inte på något sätt ligga i det alliansfria Sveriges intresse att bidra i ett sådant krig. Riksdagen har nu chansen att en gång för alla sätta stopp för Sveriges deltagande i kriget när propositionen kommer upp till beslut i december.