Rösträkningsfiaskot i Iowa, och den oväntade, mycket knappa segern för Pete Buttigieg över favoriten, socialisten Bernie Sanders har ger utrymme för konspirationsteorier. Ligger det någon substans i dessa?
Valresultatet: Det tog över tre dygn, men nu har rösterna i Demokraternas primärval i Iowa räknats klart. Bernie Sanders fick flest röster, men uppstickaren Pete Buttigieg ser ut att få fler delegater vid vårens delstatskongress och sommarens partikongress. Med minimal marginal fick den förre borgmästaren Pete Buttigieg flest av de avgörande delegatsrösterna, 26,2 procent. Vermontsenatorn Bernie Sanders fick 26,1. På tredje plats kom senatorn Elizabeth Warren med 18,0 procent och på fjärde förre vicepresidenten Joe Biden med 15,8.
Fördel Buttigieg i kampen om Iowas delegater.
Pete Buttigieg fick 13 delegatsröster, Bernie Sanders 12, Elisabeth Warren 8 och Joe Biden 6.
Fråga: Varför får den den som får flest röster av väljarna inte också flest delegatröster. Inte heller här gäller parollen ”en man (kvinna) en röst” som i Sverieg och i de flesta länder med rösträtt.
Fuffens?
Det var en så kallade Shadow app som inte fungerade som tänkt i rösträkningen. Bolaget bakom denna app. är en organisation som leds av Buttigiegsupportern. I ledningen finns fullt med folk som stödjer ledningen i Demokratiske partiet, och inte minst sionisten och miljardären Seth Klarman och och Grayzone 4/2.
Grayzone har behandlat detta i senare artiklar som denna.
Kommentarer: I korthet finns misstankar om röstfusk, men inga belägg utifrån de uppgifter jag har. Att pengar har ett dominerande inflytande i USA:s valsystem är väl känt. Statsvetare menar att ”Dollarocracy” eller plutokrati har ersatt demokratin.
Inför presidentvalet 2016 finns starka belägg för att ledningen för Demokratiska partiet motarbetade Bernie Sanders till förmån för Hillary Clinton. USA-Demokraternas ledning har odemokratiskt motarbetat Bernie Sanders och Drevet mot Bernie Sanders är på gång.
Åtta av de sätt som minskar demokratin i USA:s valsystem:
1) Miljoner saknar rösträtt.
2) SuperPAC och stora donatorer. PAC= PAC Political action Committee. Innebär att privata pengar kan obegränsat doneras för att påverka ett val.
3) Företagskontrollerade debatter stänger ute third-parties (dvs andra politiska partier än de två huvudpartierna).
4) Ingen ledighet på valdagen.
5) Superdelegater. Demokraterna har också “superdelegater”, högt rankade partimedlemmar som kan rösta i konventet, men de är inte valda genom allmänna val.
6) Begränsad åtkomst till valurnorna.
7) Elektorskollegiet.
8) Förskjutna premiärval. Det är en paradox utan dess like att USA inte håller primärval under en speciell dag i hela landet.
(Utdrag ur Åtta sätt som gör USA:s valsystem odemokratiskt.)
En nionde faktor är det låga valdeltagandet. Trump valdes som president med röster från 26 % av de röstberättigare i USA och fick 3 miljoner färre röster än Hillary Clinton. Putin fick 51 % av de röstberättigades röster i ett val med flera kandidater.
Säger detta något om legitimiteten i valen?
Vi återkommer i frågan.
Relaterat.
Åtta sätt som gör USA:s valsystem odemokratiskt.
I USA gäller inte en grund för demokrati: En person- en röst!? Va!
Demokratin fungerar dåligt i USA enligt första vetenskapliga studien.
USA:s odemokratiska val.
Demokratin i USA fungerar dåligt enligt den första vetenskapliga studien.
Jimmy Carter säger till Oprah Winfrey att USA inte längre är en demokrati
Vet Radions “Konflikt” vad demokrati är? Om demokratin i Ryssland, Sverige och USA.
Dollarocracy – Hur pengar har förstört USA:s en gång ganska demkratiska valsystem
Korruption i USA:s politiska ledning
USA: Ekonomisk manipulation och korruption
Korruptionen i Ryssland och i andra länder
Rösträkningen i Iowa var en fullständig skandalös katastrof som har gett Trumpenissen något att kritisera (med rätta denna gång).
USAs stater har lite olika valsystem, precis som att länderna i Europa har olika system. Nu behöver man ju inte ta upp frågan hur många som valde Boris Johnson till premiärminister men att kritiskt granska Sveriges demokrati är intressant.
1. I Sverige får man inte välja sin statsminister. Det är inget som säger att partiledaren för det största partiet blir statsminister. Är det en bra demokrati? Legimitet?
2. I Sverige kan vem som helst eller vilka organisationer som helst donera pengar anonymt till partier. I USA är det officiellt. Vilket är bäst?
3. Vilken påverkan har svensk individer att välja ledningen i EU? Är indirekta val mer demokratiska än personval?
4. I Sverige betalar skattebetalarna partikampanjerna. Varför skall jag som stödjer parti X betala pari Y med mina surt förvärvade kronor? Är det bra demokrati?
Demokraterna har praktiskt taget redan gett Trump segern. Det enda han behöver göra är att göra ingenting. Endast en upptrappning av konflikten med Iran kan leda till oförutsedda konsekvenser.
Bernie Sanders hade haft ett klart bättre utgångsläge mot Trump 2016, men demokraterna fuskade bort Sanders nominering. Samma försök upprepas. Många, kanske majoriteten inom det demokratiska etablissemanget föredrar om inte Trump personligen faktiskt Trumps politik framom Sanders.
Det är Sanders inrikespolitik där skon klämmer för demokraterna. Han förespråkar reformer som de inte vill ha fast väljarna vill det. Utrikespolitiskt är Sanders ett svagt kort. Han verkar vara helt i händerna på etablissemanget. Inga större utspel att vänta där inte, möjligen en nedtoning av Irankonflikten. Det märkliga med Sanders är även att han vägrar ta strid när han körs över av partipamparna.
Och om Trump segrar, som det ser ut, se fram emot fyra otäcka år, då kan han fritt visa upp sina värsta egenskaper.
Det borde vara klart för allmoge att USAs val är riggade. USA är ingen ”demokrati”, utan en stamoligarki
https://kurtnimmo.blog
USA HAR UTVECKLATS TILL EN MUTOKRATI.
Redan Mark Twain sa på sin tid: ”We have the best government that money can buy.”
Och döde och då den erfarna senatorn Ted Kennedy (Edwar M. Kennedy) sa i uttalande 1978 i en utfrågning inför senatens utskott ”Committee on Rules and Administration”:
I’ve said before and I’ll say again. Campaign finacing is a bigger scandal than Irangate. Congress is awash in a seaaf special interest contributions. And it’s time to drain the swamp.
Detta var ett mycket öppenhjärtiga ord som inte blev mycket handling av. Det har tvärtom blivit värre. Ty det har blivit allt dyrare att bli vald till USA:s representanthus och senat. USA:s lobbyistlagstiftning tillåter att muta senatorer och kongressledamöter bara det sker öppet. De som är registrerade som intressegrupper, finansinstitut, banker, och har en organisation med rätt kan lobba i kongressen, kan köpa röster. Bara pengarna inte går direkt till de valda parlamentarikerna utan till deras valkampanjfonder är mutan laglig. Det är kostar alltså mycket att att bli vald till kongressen. 2012 kostade en en plats i representanthuset i genomsnitt 1 miljoner dollar och en senatorsplats i genomsnitt 10,5 miljoner dollar.
Förre presidenten Jimmíe Carter har upprepade gånger påstått att USA inte längre är en demokrati, t.ex. i Oprah Winfreys program “Former President Jimmy Carter thinks the United States is no longer a democracy, calling the nation an “oligarchy” during an interview with Oprah Winfrey.” här.
I boken ”Dollarocracy – how the money and media election complex is destroying America” ges en ingående och skrämmande analys som påvisar hur valsystemet i USA alltmer fjärmat sig från att vara demokratiskt. Den är skriven av ansedde professor Robert E McChesney och John Nichols som är journalist vid tidningen Nation.
I inledningskapitlet får vi veta att presidentvalet 2012 kostade 10 000 000 000 dollar, dvs. motsvarande 65 miljarder svenska kronor, efter en kraftig ökning sedan 2008. Enligt en opinionsundersökning av ett slumpvis urval i USA 2012 trodde 59 % att valen i USA är riggade för att ge resultat som är bortom väljarnas kontroll. Enligt en annan opinionsundersökning i USA året innan menade 45 % att det var bättre att välja medlemmar till USA:s kongress genom lottning bland telefonnummer i telefonkatalogen än i valen. Vi minns att Obama fick motsvarande 100 miljoner kronor i kampanjstöd från Wall Street 2008, varav 7 miljoner från Guldman Sachs.
* Man beräknar att mer än 5,2 miljarder dollar (5 200 000 000) dollar kommer att spenderas på mellanårsvalet i USA 2018, och det är ingen hemlighet att hundratals miljoner kommer från miljardärer. Är detta förenligt med verklig demokrati?
Andra viktiga karakteristika för valsystemet i USA
1. Svårigheter att få rösta. I USA måste man registrera sig en viss tidpunkt före valet. DN skriver 25/9 2012 att ”Nya vallagar gör det svårare för minoriteter att rösta” och ”Vid valet 2008 missade 6 miljoner amerikaner sista datum för registrering och kunde ej rösta.” Vid valet 2008 var bara 71 % (146 miljoner invånare) av alla röstberättigade registrerade enligt USA:s SCB. Genom de nya vallagarna med skärpta krav på foto-id (som 11 % saknar, 25 % bland svarta), ökar svårigheter för röstregistrering och poströstning. Detta drabbar särskilt dem med mindre resurser, en grupp som anses främst vilja rösta på demokraterna. Vidare saknar de miljontals medborgare i USA som är dömda till fängelse rösträtt.
2. Lågt valdeltagande. Vid president- och kongressval röstar sedan decennier endast 50-60 % av de röstberättigade. Vid presidentvalet 2008 röstade knappt 130 miljoner, vilket var knappt 62 % av alla röstberättigade (Wikipedia), den högsta siffran sedan 1968. Obama fick knappt 53 % av rösterna, vilket innebär att knappt 33 % av de röstberättigade aktivt röstade för Obama. Då GW Bush vann över Al Gore år 2000 hade den senare fler röster, valdeltagande var lägre, varför den valde presidenten bara fick drygt 25 % av de röstberättigades röster. Trump fick 26 % av de röstberättigas röster i presidentvalet 2016, och Obama knappt 30 % år 2012.
Jämfört med 51 % för Putin vid presidentvalet i Ryssland 2018, med 7 presidentkandidater.
Andel röster är viktig för legitimiteten som är en viktig komponent i demokratin. Demokratiska val i USA och Venezuela?
En intressant aspekt är Ksama Sawants framgångar i lokalvalet i Seattle, där hon segrade mot storkapitalets ekonomiska satsningar på en annan kandidat. Mycket av detta kan ni återkommande läsa i Rättvisepartiet Socialisternas tidning Offensiv. https://en.wikipedia.org/wiki/Kshama_Sawant
Den israeliska lobbyns kelgris tillika CIAs är denne Pete Buttigieg. Sådan är den exceptionella USAs demoNkrati att man redan nu kan slå vad om att president valen i November blir mellan Trump och Buttigieg
https://www.unz.com/pgiraldi/is-pete-buttigieg-the-israel-lobby-choice/
Dick Erixon lyfter fram Senator Amy Klobuchar från Minnesota som lämplig presidentkandidat för Demokratiska Partiet i USA.
Erixon ger också en bra helhetsbild av primärvalet för Demokraterna. Långt bättre än SVT Public Service förvillande nyhetsartiklar som jag tycker ofta har större syfte att forma än att informera.
Dick Erixon har arbetarbakgrund. Hela hans nära släkt har varit anställda inom Statens Järnvägar och det var nära han blev det själv om han inte valt politiken som karriär.
Det skulle kunna vara en anledning till att jag tycker Dick E. är lättläst.
https://samtiden.nu/2020/02/joker-i-valet-av-motkandidat-till-trump/
Dick E har idag också ett inlägg om vänstern jag tycker var mycket träffsäkert men det hör förstås inte hit.
Inlägget gav mig i alla fall upptäckten att liberalismen saknar tydliga förhållningssätt till moral- och värderingsfrågor.
Liberalismen är istället en ideologi där normer och värderingar blir fria.
Inte anarki men på väg åt det hållet kan jag tycka.
Jag tror väl inte det är så värst bra. Oro och kaos blir nära.