Förre säkerhetspolitiske analytikern i Pentagon Pentagon har synpunkter som publicerats i Russia Today (RT). Artikeln ”Latest sanctions against Russia show Trump not in control of his administration” har översatts av Tore Gannholm och har tidigare publicerat på Svenskt Världspolitiskt Forum. Jag har modifierat texten något. – Anders Romelsjö
USA:s president Donald Trump har inte kontroll över sin egen administration, vilket framgår av de senaste sanktionerna mot Ryssland för det påstådda engagemanget i förgiftningen av Skripals i Storbritannien i mars. Sanktionerna kom samma dag som USA: s senator Rand Paul, R-Ky., meddelade på en resa till Moskva att han hade överlämnat ett brev till Rysslands president Vladimir Putin från Trump som önskade bättre förbindelser mellan de två länderna.
Text: F. Michael Maloof, tidigare säkerhetsanalytiker på Pentagon | Artikelkälla: ”Latest sanctions against Russia show Trump not in control of his administration” | Översättning: Tore Gannholm. Redigering och fetningar i texten: Anders Romelsjö
Av denna anledning verkar tidpunkten misstänkt och vilket kan bero på att Trump har sin egen utrikespolitik, medan Trump-administrationen, som huvudsakligen består av byråkrater som kallas ”Djupa staten” (Deep State), har sin egen. Just nu verkar de ha kontrollen, inte president Trump, över administrationen, och det har en negativ inverkan på relationen mellan Washington och Moskva.
Neocons, ledda av den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton, tillsammans med utrikesminister Mike Pompeo och FN-ambassadör Nikki Haley, utgör Trumps ”krigskabinett” som uppenbarligen syftar till att styra en hårdare linje mot Syrien, Nordkorea, Iran men även Ryssland.
Bolton, i synnerhet, har tydligt krävt regimskifte i några av dessa länder. Trump inte så mycket. Faktum är att han har sagt det motsatta. Ändå har den anti-ryska känslan förstärkts i Washington hos neokonservativa, som tillsammans med demokraterna, ”Djupa staten” och många av de vanliga medierna har drivit en falsk berättelse om samverkan mellan Ryssland och Trump.
Denna ihållande anti-ryska drive har medfört ytterligare hot om sanktioner av tvivelaktiga skäl, vilket kan ge upphov till ännu sämre diplomatiska förbindelser.
Även vid det kalla krigets höjd nådde relationerna mellan USA och Ryssland aldrig så dåliga som de har nu.
De senaste sanktionerna påverkar främst dubbelt använd teknik, dvs. civila produkter med potentiella militära tillämpningar. De inkluderar gasturbinmotorer, elektronik och integrerade kretsar. Tidigare sanktioner som går tillbaka till Obama-administrationen har emellertid redan infört förbud mot många av dessa dubbla användningsområden.
Dessutom har USA gett ett ultimatum och säger att om Ryssland inte ger försäkringar inom 90 dagar att det inte längre kommer att använda kemiska vapen och tillåta internationella inspektörer att inspektera sina produktionsanläggningar, kommer ytterligare sanktioner att genomföras. Men Ryssland förnekar att man använder kemiska vapen.
Till skillnad från USA förstörde de [Ryssland] sina kemiska vapenlager i enlighet med internationella fördrag. Genomförandet av sanktionerna härrör från bestämmelserna i lagen om utsläpp av kemikalier och biologiska vapen från 1991.
Lagstiftningen gav ett 60-dagars fönster för att påbörja sanktioner efter att Trump-administrationen fastställde att Sergei Skripal och hans dotter Yulia förgiftades av Novichok. USA kom till den slutsatsen sedan den brittiska regerings påstått att det var så.
Den amerikanska administrationen missade dock tidsfristen med mer än en månad.Konstigt nog har den brittiska regeringen inte genomfört liknande sanktionerr. Det kan spegla den fortsatta osäkerheten bland brittiska politiker och experter om Novichoks ursprung och oro över Storbritanniens handelsberoende av Ryssland. Men eftersom amerikanerna valde att genomföra sanktioner var det tydligen ingen invändning från London trots att den ursprungligen införde sanktioner genom att sparka ut ryska diplomater från landet.
Moskva förnekade dock starkt att det var inblandat i förgiftningen av Skripal och hans dotter. Novichok skapades av ryska forskare under det kalla kriget men användes aldrig på slagfältet. Ryska tjänstemän bad Storbritannien om bevis på ryskt engagemang och krävde en gemensam utredning som skulle genomföras av Kreml och brittiska regeringar.
Den brittiska regeringen avslog upprepade gånger erbjudandet, liksom andra västerländska medlemmar i FN:s säkerhetsråd, när Moskva sökte en sådan gemensam utredning.
USA hävdade att informationen som kopplade giften till Ryssland var ”classidied” (hemlighetsstämplad).
Resultat från undersökningen i Porton Down i bekräftade giftet var en form av Novichok men man kunde inte bestämma var giftet hade tillverkats eller vem hade använt det. Detta skapade ytterligare förvirring och orsakade tvister bland politikerna.
Det är känt att prover av Novichok har varit i händerna på många NATO-länder i flera år efter att den tyska utrikesunderrättelsetjänsten, Bundesnachrichtendienst eller BND, enligt uppgift hade fått ett prov från en rysk avhoppare på 1990-talet.
Formeln delades senare med Storbritannien, USA, Frankrike, Kanada och Nederländerna, där små kvantiteter Novichok enligt uppgift producerades i ett försök att utveckla motåtgärder.
Porton Down Lab hade på samma sätt fått prov att studera. Tjeckiens president Milos Zeman erkände nyligen att hans land syntetiserat och testat en form av Novichok. Sverige och Slovakien har också den tekniska förmågan att producera nervmedlet, enligt ryska tjänstemän.
Allt detta gör gör frågan om varför Storbritannien, och även USA, aldrig ville dela prover med Moskva bekymmersam. Ändå gick de alla in för att fördöma Moskva för förgiftningen, utan några bevis, och föreslå en anledning för ökade sanktioner mot Ryssland med målet att ytterligare isolera landet.
Det speglar behovet i synnerhet för USA att ha en demon för att försvara sina försvarskostnader för att stärka Nato fram till Rysslands gränser i form av en ny inneslutningspolitik som först lanserades i det kalla kriget.
Det kommer det att bli uppenbart att anklagelserna mot Ryssland är politiskt motiverade, som en ursäkt för att stänga inne Ryssland precis som Trump-administrationen alltmer finner att den USA-ledda unipolära världsordningen utmanas av mer än någonsin.
Anledningen till detta beror på att Trump själv inte har kontroll över sin egen administration, och kanske aldrig har haft det. Många av hans uttalande står i konflikt med varandra, vilket leder till ökad instabilitet i världens. Trump talar om bättre förbindelser med Ryssland, men demoniseringen av Ryssland av hans egen administration säger annat.
Det är uppenbart att man kan vänta sig sämre förbindelser mellan Moskva och Washington, med tanke på Trumps motstridiga destruktiva politik.
Text: F. Michael Maloof, tidigare säkerhetsanalytiker på Pentagon | Översättning: Tore Gannholm. Redigering och fetningar i texten: Anders Romelsjö