Russiagate läggs ned? Den skakiga berättelsen om att Ryssland manipulerade sociala media i presidentvalet i USA

DN skriver idag på bästa nyhetsplats ”Donald Trump har tvingat justitieministern Jeff Sessions att säga upp sig och i hans ställe tar den mer lojale stabschefen Matthew ­Whitaker över. Det innebär att Robert Muellers Rysslandsutredning hamnar i händerna på en person som tidigare varit kritisk mot Muellers nit och ambition.” Nu kan Rysslandsutredningen stoppas.
Radionyheterna lyfter också fram detta.

Ja, den stort uppslagna utredningen har under närmare två års arbete inte kunnat presentera några belägg för att Ryssland sökt lägga sig i presidentvalet i USA. USA blandar sig åter in i val i Ryssland. och USA- Forskare: USA världsbäst i manipulering av andra – 45 -länders val.

Däremot har forskning från USA är ledande då det gäller att olagligt lägga sig i andra länders val.

Denna artikel av den kände geopolitiske analytikern Gareth Power, som analyserar viktiga delar av Russiagate i detalj har översatts av Arne Nilsson. Tack! Consortumnews: The Shaky Case That Russia Manipulated Social Media to Tip the 2016 Election.

Gareth Porter är en oberoende undersökande journalist och historiker som skriver om USA:s nationella säkerhetspolitik. Hans senaste bok, Manufactured Crisis: The Untold Story of Irans Nuclear Scare, publicerades i februari 2014.

Tidigare har jag publicerat bland annat denna artikel i ämnet: Politiker i USA jämför Russiagate med Pearl Harbour.

John McCain sa genast efter presidentvalet att «Rysslands cyberangrep er en krigshandling.» Washington Examiner

Hillary Clinton sa under sin boklansering 2017 att «Rysslands inblanding i valet i USA var en «cyber 9/11». Buzzfeednews

Talesättet ”att koka soppa på en liten spik” kommer osökt i ens sinne då jag läser artikeln. Vad tycker du?

Frågan om Russiagate har åter blivit aktuell efter mellanårsvalet. Demokraterna är rädda för att utredningen om Russiagate ska läggas ned. Kanske ska de vara mycket glada om detta sker. Avgående justitieminister Sessions efterträdare skeptisk till Rysslandsutredningen.

Russiagate: Den skakiga berättelsen om att Ryssland manipulerade sociala media i presidentvalet i USA.

I sin långa artikel om att Ryssland undergrävde presidentvalet 2016 i USA ger Scott Shane och Mark Mazzetti i New York Times en bild av en mycket effektiv ryska regering som utnyttjande sociala medier för detta ändamål. Shane och Mazzetti hävdade att ”anti-Clinton, pro-Trump-meddelanden avsända från Ryssland som delats av miljontals väljare kunde ha avgjort” valet. New York Times

”Vad vi nu med säkerhet vet: Ryssarna genomförde en omfattande intervention som kommer att undersökas under kommande årtionden”, skriver de på annat ställe i 10 000-ord långa artikeln.

Men en undersökning av de uppgifter som de citerar för att visa att de ryska kampanjerna på Facebook och Twitter var mycket effektiva avslöjar ett grovt svek mot det journalistiska ansvaret. Shane och Mazzetti har byggt upp ett fall som är grundläggande falskt och vilseledande med statistik som överdriver den verkliga effekten av sociala medier inflytande och betydelse.

”Att nå” 129 miljoner amerikaner

Internet Research Agency (IRA) är ett privatägt företag som drivs av företagaren Vevgeny V. Prigozhin, som har förbindelser med president Vladimir Putin. Shane och Mazzetti hävdar att företagets anställda på sociala media gjorde ett stort antal inlägg som uppenbarligen syftade till att öka kulturella och rasmässiga motsättningar i USA och försökte påverka amerikanska väljare med avseende på presidentvalet. De skapade till och med falska amerikanska identiteter på nätet för att få folk att delta i möten och genomföra andra politiska aktiviteter. (En alternativ förklaring är att IRA är en rent kommersiell och inte en politisk organisation.)

Huruvida dessa ansträngningar kom i närheten att vända amerikanska väljare i presidentvalet 2016, vilket Shane och Mazzetti hävdade, är en annan fråga.

Shane och Mazzetti kan hävda att de bara hänvisar till siffror som publicerats av de social mediajättarna Facebook och Twitter. Men de misslyckades genomgående med att rapportera de detaljerade förklaringarna bakom de stora tal som användes i varje enskilt fall, vilket falsifierar deras betydelse.

Deras mest dramatiska påståenden kom i samband med rapporteringen av de påstådda resultaten av IRA:s ansträngningar på Facebook. ”Till och med enligt sociala mediers

Uppfattningen som har framförts av reportrarna Shane & Mazzett i New York Times, att den ryska regeringen allvarligt hotade att avgöra presidentvalet 2016 i USA, håller inte när det större sociala mediernas innehåll undersöks närmare, rapporterar Gareth Porter.
Även med hänsyn till den svårbedömda standarden hos sociala media var deras ansträngningar imponerande: 2.700 falska Facebook-konton, 80.000 inlägg, många av dem med utstuderade bilder och övertygande slagord och en eventuell publik på 126 miljoner amerikaner enbart på Facebook.
Shane and Mazzetti är vårdslösa med fakta. För att dramatisera siffran, menar de Detta var inte långt ifrån de 137 miljoner människor som skulle rösta i presidentvalet 2016.

Men lika imponerande som dessa siffror kan verka vid första ögonkastet indikerar de över huvudtaget inte en effektiv attack på amerikanska valprocessen. I själva verket är betydelsen dessa siffror utan en noggrannare undersökning grovt vilseledande.

En teoretisk möjlighet

I ett vittnesmål inför Senatens Juridiska utskott i oktober förra året uppger Facebooks advokat Colin Stretch något som var helt annorlunda än vad New York Times reportrarna hävdade. Stretch sade: ”Vår bästa uppskattning är att cirka 126 miljoner människor kan ha fått del av en av dessa [IRA-genererade] berättelser någon gång under en tvåårsperiod”.

Stretch uttryckte en teoretisk möjlighet snarare än ett etablerat faktum. Facebook sa att de uppskattade att 126 miljoner Facebook-medlemmar kunde ha fått minst en berättelse från IRA – inte över en tio veckors valperiod utan över 194 veckor under de två åren 2015 till 2017. Detta var i sin tur baserat på uppskattningen att 29 miljoner människor kunde ha fått minst en historia i sitt Facebook-flöde under samma tvåårsperiod och under antagandet att de delade den med andra i en viss takt.

Det första problemet med att citera dessa siffror som bevis för påverkan på valet 2016 är att Facebook inte hävdar att alla eller till och med de flesta av de 80 000 IRA-inläggen var valrelaterade. De redovisade inga uppgifter om hur stor del av flödena till de 29 miljoner människorna som faktiskt var valrelaterade.

Men Stretch vittnade om att IRA-innehållet under den tvåårsperioden motsvarade bara fyra tiotusendelar (.0004) av det totala innehållet i Facebooks nyhetsflöden.

Således blev varje IRA-meddelande i ett Facebook-flöde uppslukat av 23 000 andra icke IRA-relaterade meddelanden.

Det är ett oerhört viktigt konstaterande. Som Facebook:s vice VD för News Feed, Adam Moseri uppgav 2016 så läste Facebook-abonnenterna bara cirka 10 procent av de historier som Facebook lägger ut i sitt nyhetsflöde varje dag.
Det betyder att väldigt få av de IRA-berättelser som läggs till i en abonnents nyhetsflöde under en viss dag läses av abonnenten.

Facebook genomförde forskning kring vad de kallar ”samhällsengagemang” under valperioden och forskarna drog slutsatsen att ”räckvidden” av det innehåll som delades med vad de kallade ”falska förstärkare” var ”marginellt jämfört med volymen av medborgerligt innehåll som delades under USA:s valkampanj.” Den räckvidden, sa de, var ”statistiskt mycket liten” i förhållande till ”övergripande engagemang i politiska frågor”.

Shane och Mazzaetti misslyckas således med att rapportera någon betydande varningarna och friskrivningarna från Facebook vilket medför att deras påstående att rysk valpropaganda ”nådde” 126 miljoner amerikaner är extremt vilseledande.

IRA lämnar små fotavtryck på Twitter

Shane och Mazzettis behandling av Twitter i det påstådda ryska inblandning i valet fokuserar på 3 814 Twitter-konton som sägs vara förknippade med IRA, vilka förmodligen ”påverkat 1,4 miljoner amerikaner”. Även om siffran ser imponerande ut utan en ytterligare förklaring, ger en närmare analys en annan bild: mer än 90 procent av Tweeten från IRA hade inget att göra med valet, och de som gjorde var oändligt få i förhållande till hela Twitter-flödet som relaterade till valkampanjen 2016.

Twitters egna siffror visar att de 3 814 IRA-kopplade kontona publicerade 175 993 Tweets under tio veckor av valkampanjen, men att endast 8,4 procent (14 800) av det totala antalet IRA-genererade Tweeten var valrelaterade.

Twitter uppskattade att de knappt 15 000 IRA-relaterade Tweetsen representerade mindre än .00008 (åtta hundratusendedelar) av det beräknade totala antalet 189 miljoner Tweets som Twitter identifierades som valrelaterade under tio veckors valkampanj.

Twitter har inte gjort någon uppskattning av hur många Tweets, som i genomsnitt var i den dagliga Twitter-strömmen för de personer som angavs av Twitter och vilken andel av dem som var valrelaterade Tweets från IRA. En sådan uppskattning skulle säkerligen visa att andelen var extremt liten och att väldigt få skulle ha lästs.

Forskning av Darren Linvill och Patrick Warren från Clemson University på 2,9 miljoner Tweets från samma 3 814 IRA-konton under en tvåårsperiod har visat att nästan en tredjedel av dessa Tweets hade normalt kommersiellt innehåll eller inte var på engelska; en annan tredjedel var direkta lokala nyhetsflöden från amerikanska platser eller mestadels icke-politiska ”hashtag”; den sista tredjedelen avsåg ”höger” eller ”vänster” populistiska teman i det amerikanska samhället.

Vidare fanns det fler IRA Tweets på politiska teman år 2017 än det hade varit under valåret. Som ett diagram över dessa Tweets över tiden visar dessa ”höger” och ”vänstra” Tweets inte hade sin höjdpunkt under valåret 2016 utan under sommaren 2017.

De mystiska 50 000 ”Rysslands länkade” kontona

Twitter fastslog också att ytterligare 50 258 automatiserade Twitter-konton som Tweetade om valet var kopplade till Ryssland. Dessa hade genererat totalt 2,1 miljoner Tweets – ungefär en procent av det totala antalet valrelaterade Tweets under perioden.

Men trots medias bevakning av dessa Tweets som antyddes härstamma från den ryska regeringen tyder bevisen inte alls på detta. Twitters Sean Edgett berättade för senatens underrättelseutskott i november att Twitter hade använt ett ”omfattande tillvägagångssätt för att definiera vad som skulle klassificeras som ett rysk länkat konto.” Twitter ansåg att ett konto skulle vara ”ryskt” om något av följande kunde fastställas: det skapades i Ryssland eller om användaren registrerade kontot hos en rysk telefonoperatör eller en rysk e-postadress; användarens visningsnamn innehåller kyrilliska tecken; användaren skrev ofta på ryska eller användaren har loggat in från någon rysk IP-adress.

Edgett medgav dock i ett uttalande i januari att det fanns begränsningar i förmågan att bestämma ursprunget för användarna av dessa konton. En tidigare inloggning från en rysk IP-adress betyder inte att den ryska regeringen kontrollerar ett konto. Automatiserade konton har köpts och sålts i många år på en stor marknad, varav några ligger i Ryssland. Som Scott Shane rapporterade i september 2017 erbjuder en rysk webbplats BuyAccs.com tiotals och till och med hundratusentals Twitter-konton för massinköp.

Twitter noterade också att ”en hög andel av automatiserat engagemang och innehåll härrörde från datacenter och användare som anslöt till Twitter via virtuella privata nätverk (” VPN ”) och proxyservrar” som tjänade till att maskera det geografiska ursprunget för Tweeten. Och den här metoden var inte begränsad till de 50 000 kontona i fråga. Twitter fann att inloggningsplatsen för nästan 12 procent av Tweets genererade under valperioden var maskerade på grund av användningen av sådana nätverk och servrar.

Twitter identifierade över hälften av de Tweets, som kom från ungefär hälften av de 50 000 kontona som var automatiserade. Uppgifterna om aktiviteten på de aktuella 50 000 kontona indikerar att både Trump- och Clinton-kampanjerna använde de automatiserade kontona i fråga.
De ungefär 23 000 [identifierade] automatiserade kontona var källan till 1,34 miljoner Tweets, vilket utgjorde 0,63 procent av de totala valrelaterade Tweetsen. Men alla 50 000 konton producerade cirka 1 procent av de totala valrelaterade Tweetsen.

Hillary Clinton fick 0,55 procent av sina totala Retweets från de 50 000 automatiserade kontona Twitter kallar ”Ryssland-länkade” och 0,62 procent av hennes ”gillar” från dem. Dessa procentandelar ligger nära procentandelen av de totala antalet valrelaterade Tweets som genereras av samma automatiserade konton. Det tyder på att hennes kampanj hade ungefär samma andel automatiserade konton bland de 50 000 konton som de hade bland övriga kontona under kampanjen.

Trump däremot fick 1,8 procent av sina totala ”gillar” och 4,25 procent av hans totala Retweets för hela valperioden från dessa konton, vilket tyder på att hans kampanj investerades mer i de automatiserade kontona som var källan till två tredjedelar av Tweeten i de 50 000 ”Ryssland-länkade” kontona.

Uppfattningen som Shane och Mazzetti förespråkar, att den ryska regeringen allvarligt hotade att avgöra vinnaren i valet, håller inte när den större sociala mediernas innehåll undersöks närmare. I motsats till vad New York Times-reportrarna och företagsmedierna i allmänhet vill få oss att tro, stod den ryska privata sektorns insats för en mindre del av del sociala mediernas valrelaterade skriverier. Hotet mot det amerikanska politiska systemet i allmänhet och dess valsystem i synnerhet är inte ryskt inflytande. Det beror delvis på att vanlig nyhetsmedia har förlorat perspektivet på sanningen.