Ryssland hamstrar guld och säljer amerikanska statsobligationer. Varför?

Detta är en kommentar från läsaren med pseudonymen Voron. Omvandlar det till en artikel, så att den får fler läsare.

Hotas dollarns ledande ställning?

Dollarn är världens ledande valuta. USA:s ekonomiska styrka, som medfört att en stor del av den internationella handeln skett och sker i dollar, ger denna valuta en unik ställning. Dollarn har en dominerande roll i IMF:s valutapolitik sedan 1981. Dollarns roll är uppenbarligen kopplad till petrodollarhandeln och den har nästan alltid en andel på mer än 40% av korgen Special Drawing Right (SDR).

Euron har behållit en stabil andel på 29-37% sedan 2001. Kinas yuan ingår nu i SDR, med en andel på 10% som är något högre än yenen och pundet. Praktiskt taget alla länder har använt dollar för att handla mellan varandra, till och med länder som var mot USA:s imperialistiska politik. Både Saddam Hussein och Gadaffi säga ha planerat att frikoppla oljehandeln från dollarn. Kan ha bidragit till deras fall.

Enligt Bretton Woodsavtalet skulle USA garantera att dollarn var kopplad till guld, men USA upphävde detta avtal i början av 1970-talet. Det viktigaste valutabeslutet skedde sedan 1973 med avtalet mellan OPEC, Saudiarabien och USA att sälja olja uteslutande i dollar.
Detta stora skifte där dollarn inte var kopplad till guld gör det möjligt för Federal Reserve att trycka dollar praktiskt taget utan gränser. Detta stimulerade ett globalt ekonomiskt system baserat på finansiella instrument som derivat och andra värdepapper. I stället för reella, materiella varor som guld. Genom att göra detta för egen fördel har USA skapat förutsättningarna för en ny finansiell bubbla som kan påverkan hela världsekonomin när den brister.

Bild: Guldhuset

Sedan ett par år ersätter Kina, Ryssland och Iran samt en del andra länder ibland handelsutbyte med dollar med egna valutor. Kina och Ryssland strävar efter att etablera ett valutasystem med guld som säkerhet. Kinas petroyuan har lanserats i mars. Venezuela (med världens största oljereserver) har meddelat att det kommer att börja ta emot betalning i andra valutor än dollarn. En stor förändring är att Peking köper gas och olja från Ryssland genom att betala i yuan, som Moskva snabbt kan konvertera till guld. Denna gas-yuan-guldmekanism signalerar en revolutionerande ekonomisk förändring genom att dollarna överges som handelsvaluta.

Ryssland hamstrar guld och säljer amerikanska statsobligationer

Så dåligt går det ändå inte för Ryssland. Den ryska nationens kärlek till guld går tillbaka till tsar-tiden. Vid den tiden användes den ädla metallen för att öka den nationella valutan. År 1894 nådde det ryska rikets guldreserver 1 400 ton och var världens största fram till 1914. Guldinnehav minskade betydligt av första världskriget och den efterföljande ryska revolutionen, eftersom Ryssland var tvunget att betala ut lån till utländska banker. De flesta av de tsaristiska tidernas reserver spenderades av bolsjevikernas regering på mat och industriutrustning, med endast 150 ton kvar i statskassan 1928.

Under Stalin-tiden växte landets guldpungreserver igen. Den sovjetiska ledaren trodde att ädelmetallen skulle vara en av grundpelarna för ekonomins snabba industrialisering. Guldreserven ökade till 2500 ton under perioden men minskade gradvis till endast 290 ton i oktober 1991.
här

Mer och mer guld

Rysslands centralbank köpte över 92 ton guld på tre månaderna till slutet av september, enligt en ny rapport från World Gold Council (WGC). Ryssland har enligt uppgift köpt mer guld än något annat land i världen, följt av Turkiet, Kazakstan och Indien, som köpte 18,5 ton, 13,4 ton respektive 13,7 ton.
Det är det högsta kvartalsvisa nettoköpet sedan 1993, då WGC började spåra landets data. Rysslands guldlager står nu för 17 procent av landets totala valutareserver.
Rysslands centralbank kommer att fortsätta lägga till guldbelopp till sina reserver, samtidigt som andelen amerikanska statsobligationsinnehav minskas. (Statsobligationer backas upp av tron på kreditvärderingen i amerikanska regeringen. De är populära investeringar av regeringar, företag och privatpersoner över hela världen).

Mindre och mindre statsobligationer

Investeringar i amerikanska statsobligationer har fallet. Denna trend kommer att fortsätta.
Avyttring av amerikanska statsobligationer började strax efter att Washington införde ekonomiska sanktioner mot Ryssland och hotade att stänga av landet från dollartransaktioner, liksom från SWIFT:s globala betalningsnätverk. Andelen ryska investeringar i US Treasuries, som uppgick till nästan 176 miljarder dollar 2010, har sjunkit till rekordlåga på 14 miljarder dollar i augusti.

När det gäller valutareserver tillämpar de ryska myndigheterna en säkerhetspolicy. Tidigare i år sade den ryska finansministern Siluanov att landet måste sänka sina innehav av amerikanska statsobligationer till förmån för säkrare tillgångar, som rubeln, euron och ädelmetaller.

Vad gör Kina?

I slutet av juli har Kina 1,2 miljarder dollar av amerikanska statsskuldbestånd. Genom att dumpa lagren till marknaden kan Peking döma den amerikanska ekonomin till en ny finansiell kris, där dollarn förväntas sänka sig i pris. Därför, på tröskeln till nya ekonomiska omvälvningar, fortsätter både investerare och centralbanker att förlita sig på gott gammalt guld.