Ryssland och Kina har fått nog

Något mycket viktigt hände tidigare i veckan i Astana under mötet med utrikesministerrådet för Shanghai Cooperation Organisation (SCO).

Kinas utrikesminister Wang Yi uppmanade SCO-medlemmarna att ”behålla sin strategiska autonomi” och ”aldrig tillåta externa krafter” att förvandla Eurasien till en ”geopolitisk arena”.

Wang Yi beskrev hur ”några länder eftersträvar hegemoni och makt, bildar små klickar, upprättar dolda regler, engagerar sig i inblandning och förtryck, ”kopplar bort och klipper banden” och till och med hjälper de ”tre krafterna” i regionen”, med försök att undertrycka det globala söderns strategiska autonomi.

De ”tre krafterna” är kinesisk kod för terrorism, separatism och religiös extremism – i själva verket de tre huvudsakliga anledningarna till grundandet av SCO redan 2001, strax före 9/11.

Den enkla översättningen av Wangs budskap indikerar att Peking är mycket medveten om Hegemonens otaliga hybridkrigstaktik som nu är utplacerad över hela Heartland (Hjärtlandet, d.v.s. den centrala delen av ”Världens ö”, Eurasien, etc.). Ändå utmärker Peking sig på artighet, efterlyser ”gemensamt, heltäckande, kooperativt och hållbart” säkerhetssamarbete och att arbeta med det ”internationella samfundet”.

Red: Man kan läsa om Mackinders inflytelserika text här: Mackinders strategiska ”bibel” omprövas.

Problemet är att det ”internationella samfundet” är gisslan för den ”regelbaserade internationella ordningen”.

Omdefinierar de ”tre krafterna”

Nästa möte för SCO:s statschefer är i Astana i juli – bara en månad efter ett avgörande BRICS-ministermöte i Ryssland. För två månader sedan gjorde Kazakstans president Kassym-Jomart Tokayev det klart att alla ledare i SCO:s medlemsländer helt enkelt inte kan hoppa över det. Det hände vid ett möte i Boao i Hainan-provinsen i Kina.

Förr snarare än senare, kanske redan nästa år, kan BRICS och SCO inte bara arbeta tillsammans, utan möjligen dela samma bord.

Årets SCO-toppmöte är inte bara avgörande när det gäller att omorganisera ett verkligt krig mot terror mot Hegemon-driven taktik – utan också för SCO-expansion och förbättrat ekonomiskt/handelssamarbete.

Vitryssland kommer att bli fullvärdig SCO-medlem i juli – något president Lukasjenko redan har bekräftat. Och förra året godkände även Saudiarabiens regering beslutet att gå med i SCO.

För bara tre månader sedan i Peking, under firandet av SCO-sekretariatets 20-årsjubileum, upprepade Wang president Xi i slutet av sitt viktiga möte ansikte mot ansikte med Putin i Moskva 2023: ”Förändringar inte sett på ett sekel » är på gång. Därav den förnyade betydelsen av SCO – den de facto största icke-västerländska multilaterala organisationen med fokus på politiskt/säkerhetssamarbete och en av pelarna för multipolaritet.

Onödigt att än en gång påpeka att SCO antingen ignoreras, avvisas eller missförstås av det kollektiva väst – eftersom det inte är baserat på Natos stil med oändlig militär expansion. SCO handlar om syd-syd integration. Det är ingen enkel bedrift att ha Indien, Kina, Pakistan och Iran vid samma bord för att diskutera som jämlika – och respektera prioriteringarna för sina partner i Centralasien/Hjärtlandet.

I detta sista möte hamnade allt med att diskuteras vid SCO-bordet – långt bortom det initiala fokuset på ”de tre krafterna”. Diplomati, nationellt försvar, säkerhet, ekonomi, handel, kultur, utbildning, transport, teknik, jordbruk har diskuterats.

Så mycket som SCO är hjärtat i det multimodala strategiska partnerskapet mellan Ryssland och Kina, driver det också på den växande ekonomiska sammankopplingen mellan Kina och de centralasiatiska ”stoppen”.

Under året för det stora beslutet – där det ryska ordförandeskapet för BRICS kommer att skissera färdplanen för ett mer jämlikt system för internationella relationer – verkar SCO-spelare vara fullt medvetna om att de ”tre krafterna” inte av en slump utgör taktiken för föredraget hybridkrig utplacerat av Empire of Chaos för att dela och härska.

Det gäller inte bara skumma jihadistprogram som ISIS-Khorasan, utan också det imperialistiska greppet om droger, människo- och organhandel globalt.

Sakta och säkert når vi nästa nivå: SCO går helt ut, som en multilateral organisation, mot terroristtaktiken hos en Hegemon som till och med bidrar till folkmord.

Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov kunde inte vara mer tydlig i slutet av toppmötet i Astana:

”Uppgiften att utveckla gemensamma tillvägagångssätt för att säkerställa eurasisk säkerhet och samarbete från staterna på denna kontinent är brådskande. Vi betonade att SCO mycket väl kan spela rollen som en katalysator för dessa processer och involvera andra partners i regionen.”

I praktiken nämnde Lavrov en ny insats för den verkställande kommittén för den regionala antiterroriststrukturen (RATS). Översättning: RATS kommer att utöka sitt mandat för informationssäkerhet, bekämpa organiserad brottslighet och gräva djupare i sambanden mellan narkotikahandel och finansiering av terrorism.

Är man redo för den konfrontation man vill ha?

Koppla nu samman alla ovanstående faktorer med att chefen för FSB, Alexander Bortnikov, var mer än tydlig vid ett CIS-toppmöte i Bishkek, Kirgizistan, om vad kaosimperiet och dess vasaller kommer att göra härnäst.

De fyra viktigaste frågorna att nämna:

1. USA, Storbritannien och Nato är nu i fullt hybridkrig mot Ryssland.
2. Nato underlättar en massiv överföring av terrorister/jihadister från flera breddgrader till Ukraina, med några av dessa, särskilt märkta ISIS-K, instrumentaliserade över Heartland. Kalla det en terrorist främmande legion – som bör betraktas som SCO:s fiende nummer ett. Bortnikov hänvisade till ”den ständiga rotationen av militanta i de syrisk-irakiska och afghansk-pakistanska zonerna, och uppkomsten av nya militanta träningsläger nära Samväldets södra gränser.”
3. Ukraina har övergått till Total Terror – komplett med sabotageräder över Rysslands gränser.
4. Positivt är att den globala majoriteten är på väg: Ryssland samarbetar nära, allt mer, med många nationer i Västasien, Asien, Afrika och Latinamerika.

Efter en rad extraordinära ”slumphändelser” de senaste veckorna, från mordförsök med ”ensam beväpnade man” till konstruerade kupper, direkta hot och mystiska försvinnanden, måste hela BRICS-SCO:s ekosystem vara i hög beredskap.

Efter det episka Putin-Xi-toppmötet i Peking och Raisi-helikopterdramat pekar den förnyade soliditeten i de sammanflätade Ryssland-Kina-Iran strategiska partnerskapen mot Ryssland-Kina på väg att ta av sig sammetshandskarna.

Putin och Xi har, var och en på sitt sätt, redan varnat det kollektivt vansinniga väst: Om ni vill ha konfrontation kommer ni att få konfrontation.

Modern till alla tester, som kommer i sommar, är hur långt Nato kommer att gå för att attackera Ryska federationen direkt. Ungerns premiärminister Viktor Orbán varnar för att ”Europa förbereder sig för att starta ett krig med Ryssland”.

Okultiverade, outbildade politiskt-militära Eurotrash-”eliter” är naturligtvis helt oförmögna att förstå verkligheten utanför sin bubbla. Dessutom tolkar de ryskt tålamod och legalistiskt förhållningssätt som svaghet. Tja: Intels källor i Moskva gör det nu mycket tydligt – off the record; svaret, om de försöker något dumt, kommer att vara förödande.

På BRICS-nivå är det ett slags försök i sista minuten att avaktivera säkringen. Wang Yi och president Lulas främste utrikespolitiska rådgivare, Celso Amorim, har utfärdat ett uttalande som beskriver en ”gemensam förståelse” för ett slutspel i Ukraina.

I huvudsak lyder uttalandet att ”Kina och Brasilien stöder att hålla en internationell fredskonferens vid en lämplig tidpunkt, erkänd av både Ryssland och Ukraina, med lika deltagande av alla parter, och rättvis diskussion om alla fredsplaner.” Kaosimperiet kommer uppenbarligen att förkasta det.

Peking har all sin uppmärksamhet fokuserad på imperiets provokationer i Taiwan, medan Moskva fokuserar på Natos provokationer i Ukraina. Båda har fått nog av att vara ”artiga”.

Vill man ha en konfrontation? Konfrontation är vad man får.

Läs mer om SCO här: Vad är imperialism?