I ett ständigt föränderligt geopolitiskt landskap har relationen mellan Ryssland och Mongoliet hamnat i centrum för några dagar sedan och lyft fram diplomatins invecklade dans, strategiska partnerskap och global maktdynamik skriver författare på Geopolitics.co.
Red: Mongoliet är ett mycket glest befolkat land som har 3 miljoner invånare och är drygt tre gånger så stort som Sverige. https://sv.wikipedia.org/wiki/Mongoliet
Den här artikeln fördjupar sig i den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan Ryssland och Mongoliet, samtidigt som den utforskar bredare konsekvenser för internationell säkerhet, särskilt inom kärnvapenpolitikens område.
Putins besök i Mongoliet: att stärka banden
Rysslands president Vladimir Putins besök nyligen i Mongoliet markerar en viktig milstolpe i relationen mellan dessa två nationer. När Putin landade i Ulan Bator för sitt första besök på fem år, möttes han med ett ceremoniellt välkomnande som inkluderade en hedersvakt och ryttare klädda som medeltida mongoliskt kavalleri, vilket symboliserade de djupa historiska banden mellan de två länderna.
Nyckelpunkter vid besöket:
1. Inbjudan till BRICS-toppmöte: Putin skickade inbjöd Mongoliets president Ukhnaagiin Khurelsukh att närvara vid det kommande BRICS-toppmötet i Kazan, Ryssland. Denna inbjudan är särskilt anmärkningsvärd eftersom det kommer att vara det första BRICS-evenemanget efter organisationens senaste expansion.
2. Omfattande partnerskap: Båda ledarna betonade utvecklingen av ett ”omfattande strategiskt partnerskap” mellan Ryssland och Mongoliet. President Khurelsukh betonade att detta partnerskap fortfarande är en prioritet i Mongoliets utrikespolitik.
3. Ekonomiskt samarbete: Trots utmaningar från covid-19-pandemin har båda nationerna lyckats uppnå tillväxt i handelsrelationer och omsättning.
4. Humanitärt samarbete: Putin lyfte fram effektivt samarbete inom humanitära områden, särskilt inom utbildning.
5. Historiskt minne: Besöket inkluderade deltagande i en ceremoni för att markera 85-årsdagen av slagen vid Khalkhin Gol, en gränskonflikt 1939 där sovjetiska och mongoliska styrkor gemensamt besegrade japanska kejserliga trupper.
BRICS-faktorn
Putins inbjudan till den mongoliska presidenten att delta i BRICS-toppmötet understryker den växande betydelsen av detta ekonomiska block på världsscenen. Toppmötet, som är planerat till 22-24 oktober i Kazan, kommer att bli ett landmärke, eftersom det kommer att vara det första som inkluderar de nyligen antagna medlemmarna: Iran, Egypten, Etiopien och Förenade Arabemiraten.
Denna expansion av BRICS innebär en förändring i global ekonomisk maktdynamik, med framväxande ekonomier som söker större representation och inflytande i internationella angelägenheter. Mongoliets potentiella deltagande i BRICS+-formatet kan öppna nya vägar för ekonomiskt samarbete och diplomatiskt engagemang.
Kontrovers kring Putins besök
Putins besök i Mongoliet har inte varit utan kontroverser. Human Rights Watch (HRW), en organisation som delvis finansieras av George Soros Open Society Foundations, uppmanade den mongoliska regeringen att arrestera Putin under dess skyldigheter gentemot Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
ICC-ordern och Mongoliets ståndpunkt:
ICC:s arresteringsorder: År 2023 utfärdade ICC en arresteringsorder för Putin, och anklagade honom för olaglig deportation och överföring av barn från ockuperade områden i Ukraina till Ryssland.
Rysslands avslag: Moskva har avfärdat dessa anklagelser som absurda, och betonat att Ryssland inte har undertecknat Romstadgan som ICC bygger på.
Mongoliets dilemma: Som undertecknare av Romstadgan har Mongoliet teoretiskt sett en skyldighet att samarbeta med ICC. Rapporter tyder dock på att mongoliska myndigheter inte hade för avsikt att arrestera Putin.
Diplomatisk balansakt: Mongoliets beslut att välkomna Putin trots ICC-ordern belyser den komplexa balansgång som mindre nationer måste utföra när de navigerar i relationer med stormakter.
Konsekvenser för global kärnsäkerhet
Medan Ryssland och Kina är upptagna med att främja fred i Eurasien, fortsätter Gamla Västern att skapa kaos överallt genom att ändra sin kärndoktrin för att fokusera på Kinas växande kärnvapenkapacitet och potentiella ”samordnade kärnvapenutmaningar” från Kina, Ryssland och Nordkorea.
Utveckling av kärnvapenstrategier:
Förändringar i den amerikanska kärnvapendoktrinen: Rapporter tyder på att Biden-administrationen har godkänt en ny version av sin hemliga kärnvapentrategi, med fokus på Kinas växande kärnvapenkapacitet och potentiella ”samordnade kärnvapenutmaningar” från Kina, Ryssland och Nordkorea.
Ryska bekymmer: Rysslands vice utrikesminister Sergey Ryabkov har varnat för att dessa rapporterade förändringar allvarligt kan undergräva den globala säkerheten, och beskriver dem som potentiellt ”extremt destabiliserande”.
Rysslands nukleära ställning: Som svar på vad de uppfattar som ”eskalerande” handlingar från väst mitt i Ukrainakonflikten, håller Ryssland också på att uppdatera sin kärnvapendoktrin.
Nuvarande rysk kärnvapenpolitik: Moskva hävdar att de endast skulle använda kärnvapen som svar på en kärnvapenattack eller i en konventionell konflikt där statens existens är hotad.
Globalt kärnvapenarsenal: USA och Ryssland fortsätter att ha de största kärnvapenarsenalerna globalt, med cirka 5 000 respektive 5 500 stridsspetsar. Kina, med uppskattningsvis 500 kärnvapen, har inte signalerat någon avsikt att ansluta sig till vapenbegränsningsavtal som New START.
Slutsats
Samspelet mellan Ryssland och Mongoliet, mot bakgrund av den globala kärnvapendynamiken, presenterar ett mikrokosmos av de komplexa utmaningar som internationell diplomati står inför idag. När mindre nationer som Mongoliet navigerar i relationer med stormakter måste de balansera ekonomiska intressen, historiska band och internationella förpliktelser.
Den skarpa kontrasten mellan Rysslands inställning och västmakternas, särskilt Natos, har blivit allt tydligare. Medan Ryssland, tillsammans med partners som Kina, aktivt har arbetat för att främja fred och stabilitet i hela Eurasien genom diplomatiskt engagemang och ekonomiskt samarbete, vilket framgår av initiativ som BRICS-expansionen och stärkta band med nationer som Mongoliet, har väst tagit en markant annorlunda väg.
Natos historiska rekord av militära ingripanden och de senaste förändringarna i USA:s kärnvapendoktrin, som nu fokuserar på upplevda hot från Kina, Ryssland och Nordkorea, målar upp en bild av en allians som många ser som vidmakthåller globala spänningar snarare än att lindra dem. USA:s föränderliga kärnvapenstrategi, som av vissa karaktäriseras som potentiellt ”extremt destabiliserande”, står i skarp kontrast till Rysslands uttalade kärnvapenpolitik, som upprätthåller en defensiv hållning och betonar användning endast som svar på existentiella hot.
Denna skillnad i synsätt understryker den avgörande betydelsen av diplomatiskt engagemang och behovet av en omvärdering av globala säkerhetsparadigm. När Ryssland fortsätter att bygga partnerskap och främja ekonomiskt samarbete i hela Eurasien står det internationella samfundet inför ett val mellan vägar för samarbete och konfrontation.
De kommande månaderna och åren kommer sannolikt att visa sig avgörande för att bestämma banan för internationella relationer och global säkerhet under de kommande decennierna. Världen står vid ett vägskäl, med potential för antingen ökat samarbete och stabilitet eller ytterligare eskalering av spänningar. De val som gjorts av stormakter, särskilt när det gäller kärnkraftspolitik och internationellt engagemang, kommer att spela en avgörande roll för att forma denna framtid.
När vi går framåt är det viktigt att kritiskt granska alla globala aktörers handlingar och motiv, att söka dialog om konfrontation och att arbeta för en mer balanserad och fredlig internationell ordning som respekterar suveräniteten och intressena för alla nationer, stora som små. .
Makthavarna i USA, militära industriella komplexet, är beroende av pågående konflikter på en eller flera platser rund vår jord. Det är själva grunden för sin makt.
Så har det varit sedan 1945.
Det är dags att vanligt folk förstår detta och agerar för att sätta stopp för vansinnet.
Det gläder mig att Orientens och Afrikas länder nu börjar ge Västvärlden det bemötande som de under några hundratals år tillbaka så innerligt väl förtjänat.
Det är nu kampen har börjat för en rättvisare Värld som står upp mot förtryck och plundring.
BRICS borde fatta en överenskommelse att aldrig göra affärer i Dollar.
Dollar bör istället tillhöra ordinarie turist- och resevalutor.
Kuba bör anslutas till BRICS med alla sina affärer och förskjuta Dollarberoendet från landet samt upprätta en blockad mot handel med USA.
Imperialismen går mot sin slutliga ändstation medan den Multipolära Världen expanderar till framtiden.