I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel. Kamp kan kan löna sig! Se på den stora uppslutningen bakom Greta Thunbergs kamp, bakom solidaritetsarbetet för att Julian Assange inte ska utlämnas till USA.
Hamnarbetarförbundet skriver ”KONFLIKTEN ÄR AVBLÅST – VI HAR ETT KOLLEKTIVAVTAL!”
Hamnarbetarförbundet skaffar sig ett avtal!
Proletären skriver i artikeln Så dj-vl-a gött (göteborgskan?)
Påminnelse om segern för Hamnarbetarförbundet! För hela arbetarklassen. Och för organisationsfrihet och demokrati.
Bara några timmar innan den landsomfattande hamnstrejken skulle bryta ut, blev det klart att Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar tecknat ett avtal. Strejken är således avblåst.
– ”Hälsa era läsare och tacka så in i helvete för allt stöd! är det första en påtagligt uppsluppen Erik Helgeson, från Hamnarbetarförbundets styrelse<”/em>, säger när Proletären når honom på telefon.
– Det känns helt otroligt, stödet vi fått från alla håll har skyddat oss från ännu värre övertramp från arbetsgivaren.
Transportföretagens vd Mattias Dahl säger i en intervju i Sveriges Radio att ”det lossnade på slutet” i medlingarna. Vad som lossnade var Transportföretagens och Sveriges Hamnars motstånd. Rätten till lokala förhandlingar var det som Hamnarbetarförbundet hela tiden krävt, men som varken arbetsköparnas eller medlarnas bud innehöll.
”Alla problematiska skrivningar om lokala förhandlingar som Hamnarbetarförbundet har motsatt sig är strukna i överenskommelsen”, skriver förbundet på sin Facebooksida efter att man kommit överens.
Erik Helgeson säger till Proletären att de aldrig kommer att få veta exakt vad som till slut fick Sveriges Hamnar att backa.
–”Men en sak är säker. Det här är ingen förhandlingsseger, det här är tack vare att våra medlemmar har stått pall för det enorma tryck vi varit utsatta för. Alla splittringsförsök har misslyckats”.
Han ser också arbetarsolidariteten som strömmat in till hamnarbetarna som en avgörande faktor.
– ”Det är helt otroligt. Många LO-förbund har gett oss stöd och pengar, väl medvetna om att de kommer att bli satta under press. Ändå har de gjort det. Jag tror att solidariteten har gjort det tydligt för många makthavare att man kan faktiskt inte göra vad som helst i Sverige 2019”.
I och med överenskommelsen drar både Hamnarbetarförbundet och Transportföretagen/Sveriges Hamnar tillbaka sina respektive konfliktåtgärder. Hamnarbetarförbundets ordförande Eskil Rönér kommenterar uppgörelsen i ett pressmeddelande: ”Så jävla gött!”
Andra artiklar om detta, strejkrätten och demokratisk organisationsfrihet.
Vad vill Hamnarbetarförbundet?
Stöd hamnarbetarna!
5 Lögner du kommer höra under hamnkonflikten.
Sveriges hamnar lockoutar hamnarbetarna. 10/1 2019.
Protestera mot inskränkt strejkrätt!
”LO ser inte längre rött och sviker alla som sliter ont”, samt ”fake news”
Försvara organisationsfrihet och strejkrätt!
2000 demonstrerade för strejkrätten utanför LO-borgen
Dags att fira! kapitalet vågade inte ta konflikten. Anledningen har säkert med det massiva stödet till hamnarbetarförbundet att göra. Dom skulle antagligen ha hållit ut betydligt längre än arbetsgivarna och sossepamparna trodde från början. Kanske hade dom fått internationellt stöd också.
Solidaritet blev plötsligt ett relevant ord i svenska språket igen. Låt oss lägga det på minnet, för snart kommer sossefanskapen med förslaget till begränsningar i strejkrätten.
Så är det Anders Åberg. Tänk om nu fackföreningarna kunde återaktivera sig genom besök i skolor och universitet. Det verkar ju som föräldrarna har fått instruktioner att hålla tyst om solidaritetens möjligheter.
Hamnarbetarnas styrka gläder en gammal stuvarson.
”Tänk om nu fackföreningarna kunde återaktivera sig genom besök i skolor och universitet.”
För en gångs skull håller jag med dig. Det är hos den urbana borgerligheten socialismen har sin främsta förankring och inte hos ”arbetare” och ”bönder” där kulturradikalismen ofta betraktas med avsky med sina förhastade förändringar av samhället som dessutom saknar förankring i folkdjupet. Radikalisering följs av kontrarevolution. Konservatismen är växande i Europa. Så pass växande att det vänsterliberala etablissemanget med fog börjar oroas.
https://www.elysee.fr/emmanuel-macron/2019/03/04/for-en-fornyelse-av-europa.sv
Problemet med detta är att dessa nationella avtal är i praktiken en kartell. Arbetsgivarna behöver inte konkurrera om arbetskraften och arbetstagarna inte om jobben. Följdproblemet är att det driver upp kostnaderna och det i tur gör att de som utnyttjar servicen som hamnar alltmer söker sig till anda hamnar utanför Sverige. Konkurrensen har inte upphört. Vad det egentligen är är sovjetkommunism och det stoppar utvecklingen. På de senaste 30 åren har landet Sverige glidit alltmer bakåt, det har kompenserats med allt fler skattefinansierade nonsens jobb. Hamnarna runt om i världen automatiseras alltmer, dom blir ”självkörande”. Sverige blir alltmer fruset i tiden och saknar den flexibilitet som behövs i den internationella konkurrensen.
Vad menar du Karl? Konkurrensen om jobben eller arbetskraften upphör väl inte för att det sluts ett avtal.
Att Sverige har ”glidit alltmer bakåt” beror knappast på att arbetande människor har fått det bättre och någon ”sovjetkommunism” finns inte ett spår av i vårt land.
Din kommentar är obegriplig.
Det är precis vad som händer. Sådana nationella avtal är rent praktiskt en kartellbildning, för det rör sig om ett ”kollektivavtal”, samma avtal för alla och endast ett enda. Det finns vissa goda sidor med det, men samtidigt hämmar det utvecklingen. Nyligen fann man i en undersökning att större delen av svenska folket anser att den traditionella demokratin är borta. Jag bodde en gång i både Sovjet och DDR, arbetade på kontrakt, och båda känns mer demokratiska än dagens Sverige. I en undersökning nyligen, 59 procent av de tillfrågade anser att demokratin i Sverige försvagats under de senaste fem till tio åren. 28 procent ser den som oförändrad, och bara 6 procent anser att den stärkts. Källa Novus. Min bedömning är att Sverige är mer en ”sovjetkommunism” idag är själva sovjet en gång var.
Fortfarande obegripligt.
Menar du på fullt allvar att kollektivavtal skapar sovjetkommunism i Sverige?
För mig framstår det tvärtom som om kollektivavtal förhindrar överhetens godtyckliga utnyttjande av arbetskraften.
Om du föredrar individuella avtal så har du i och med det ställt dig helt på arbetsgivarnas sida.
Att Svensk demokrati har urholkats beror på att arbetsgivarna och högern har tagit över nästan helt, när den av sossarna förstörda arbetarrörelsen inte längre håller emot.
Nej, jag menar att de urgamla kollektivavtalen är en del av överlevande sovjetkommunism. Det förhindrar att arbetskraften låter arbetsgivaren konkurrera om de dugliga och skickliga arbetstagarna och därmed att arbetsgivaren tvingas betala bättre. Kollektivavtalen fungerade bra när arbetskraften var outbildad och saknade krav på yrkeskunskap och allt som behövdes var en arbetsför kropp, vilken som helst. Forna tiders ”jobbare”, stuveriarbetaren, är ersatta med arbetstagare och yrkesfolk med yrkeskunskap. Det går just nu till nästa steg, att hamnarna automatiseras med självkörande enheter. Detta är just ett exempel att Sverige helt enkelt inte hänger med i utvecklingen, och förlorar allt mer i internationell konkurrens.
Vi skall alltså ge upp kollektivavtalen för att Sverige skall bli mer konkurrenskraftigt!!!
Inser du verkligen inte att detta skapar djungelns lag på arbetsplatserna och att den otrygghet som redan är ett stort problem mångfaldigas och att kapitalets makt blir total.
Vi skall istället ta strid för att alla som verkar i vårt land skall ha kollektivavtal, så att vi slipper se lönedumpning och otrygga anställningar.
Bara så intressant att lyssna på dig, du presenterar den gamla fundamentalistiska kommunist ideologin att ”kapitalet” är någon slags härskande feodalherrar som ska plundras och deras orättmätigt insamlade rikedomar skall delas ut till de fattiga arbetarna. En mer modernt synsätt är att både de anställda och ägarna har ett gemensamt intresse, företaget skall gå bra, för då kan dom båda tjäna mer pengar. Dom borde alltså samarbeta. Om ett företag har 50 miljoner i inkomst, 40 miljoner går till de anställda, och 10 miljoner till ägarna, vem tjänade bäst på affären. Nu inför vi ett kollektivavtal. Företaget går bra, nu har det 100 miljoner i inkomst, enligt kollektivavtalet skall de anställda ha 50 miljoner, det betyder att nu går 50 miljoner till ägarna. Bra affär. Tredje scenariot. Företaget går dåligt, man kan inte betala 40 miljoner till de anställda. Då stänger man företaget, de anställda hamnar på gatan, och så startar man ett nytt företag i ett mer försvarsvänligt land. Ingen bra affär för de anställda. Ett kollektivavtal är alltså ett lock och övre spärr på kostnader, och samtidigt en minimikostnad som fäller företaget. Själv föredrar jag att skaffa mig kunskaper så att företagen måste konkurrera om mig.
Ursäkta Karl men det där var bland det dummaste jag läst.
”kapitalet skall plundras” jösses, vem fan är det som plundrar?
Har du missat att klassklyftorna i Sverige ökar mest i hela EU och att välfärden monteras ner för vanligt folk. Skattesänkningar för överheten, lönenedperssning och privatiseringar och plundring av offentlig sektor är den verklighet vi lever i. Modernt? Ja kanske men varken rättvist eller hållbart.
Din matematik är ett skämt och kollektivavtal har inget med kommunistisk fundamentalism att göra.
Du verkar faktiskt inte ha en aning om vad varken kommunism eller kollektivavtal är.
Jag har bott i både Sovjet och DDR, jag har upplevat det första hand. Kommunismen, oavsett under vilket namn, skapar just precis vad du beskriver när det gäller Sverige just nu. Själv blev jag ordentligt vaccinerad.
Anders Åberg,
Problemet med kollektivavtalen uppstod med internationalisering, internationell solidaritet, massinvandring och raserade nationsgränser. ”Kollektivet” går inte längre att hantera. Det saknas kontroll. Det här är till arbetsgivarnas fördel men skulden lägger jag på de politiska ideologierna socialism och liberalism som är själva orsaken till förändringarna. I varje fall i vårt land.
I inlägget ovan utropas en seger för Hamnarbetarförbundet. Men jag tror tvärs om segern kan firas hos arbetsgivarföreningen Sveriges Hamnar som nu fått hamnarbetarnas kollektivavtal kopplat till fackförbundet Transport och därmed tryggat arbetsfreden i sann socialdemokratisk anda. Några fler upproriska försök som kan väcka hopp hos kommunister att störta samhällsordningen tror jag inte vi kommer att få se. Man måste betrakta socialdemokrater för vad dom är inte för vad dom kunde bli. Gör man det så är man nog ganska korkad.
Strunt. Det är bristen på kollektivavtal och arbetsgivarnas godtycke som leder till problemen på arbetsmarknaden. Hade vi sett till att ingen fick jobba utan kollektivavtal och haft fungerande fackföreningar så hade vi inte haft några problem med billig arbetskraftsinvandring.
Vad hamnarbetarförbundet måste göra i framtiden vet varken du eller jag.
De rent praktiska problem som uppstår är två. Dessa kollektivavtal fryser förhållandena i tiden, men allt annat runt om förändras. Det ena problemet är vad vi har sett i just Sverige de senaste 30 åren eller mer, företag flyttar ut och nya utvecklas inte, jobben försvinner, och ersätts av skattefinansierade meningslösa terapijobb. I förlängningen av att alltmer värde som produceras försvinner, därmed försvinner även det som förser systemet med värde och det som dränerar systemet av värde ökar. Någonstans på vägen går ekvationen inte ihop. Det andra problemet är att ett kollektivavtal fryser kostnaderna på en viss nivå, vilket ger ett starkt incitament att minska kostnaderna genom att ersätta folk med teknologi. En hamn idag behöver inte en enda människa för att fungera, 100% kan automatiseras med dagens teknik, sedan använder man företag på kontrakt för underhåll. Det händer redan utomlands där alltmer av en hamn blir ”självkörande”. Kollektivavtalen skyndar på den utvecklingen.
OK Karl, du föredrar djungelns lag låt dom starka segra och dom svaga gå under. Själv föredrar jag ett civiliserat samhälle.
Att jobben försvinner beror till stor del på att andra har ännu sämre fackföreningar och jobbar billigare, men det är väl så du vill ha det?
Det är snarare i kommunismen som de svaga går under. Hur många blir utsparkade från facket, jobbet och föreningar i Sverigeför att dom har ”fel” åsikter och tankar.
”Hade vi sett till att ingen fick jobba utan kollektivavtal ….”
Det där var intressant. Menar du att löntagare ska anslutas till facket medelst tvång?
Som löntagare har jag själv upplevt tiden med påtryckningar från fackliga representanter mot dem som av olika anledning inte velat ansluta sig i första hand LO facken. För tjänstemännen var det mer frivilligt. Faktiskt tror jag att knappast någon vill ha tvånget och pockandet tillbaka. Särskilt inte dagens ungdom som lärt sig vad de får bestämma själva. Det vi ser idag är att samtiden inte talar för auktoriteter. Gamla auktoriteter har börjat få det svårare. Deras möjligheter att utöva makt genom förtroende minskar och makt genom förordningar ökar. Men det är ju precis vad du rekommenderar. Diktaturkramare.
Menar du att arbetare skall få sälja sig billigare för att få jobb?
Jag menar att ingen skall få lov att göra det utan att facket sätter stopp direkt.
Om personen är medlem eller ej kvittar. Ett slutet avtal måste gälla alla på samma arbetsplats. Lönedumpning måste bekämpas.
Var det svår att förstå?
”Menar du att arbetare skall få sälja sig billigare för att få jobb?”
Trenden pekar åt det hållet idag. Politiker vill ha ”instegslöner” och liknande för att komma tillrätta med utanförskapsproblemen särskilt bland invandrargrupperna. Men många klarar det själva genom att starta egna företag där de säljer sitt arbete till lägre pris. Där har facket inte något att säja till om. Få din bil handtvättad för 99 kronor. Varsågod!
Meningslös kommentar, alla vet att lönedumpningen pågår, frågan är hur man ställer sig till den.
En annan lönesättning än den kollektiva tycks vara den individuella lönesättningen som vinner terräng. Alla är ju inte lika presterande så varför ska de ha lika lön? Den som känner sig prestera mera vill säkert också ha mer lön. Jag kan inte se något fel med det. Inom somliga yrken kan det också vara så att löntagarna känner sig kränkta om de inte tillåts vara med och förhandla sin egen lön. Fackföreningen ska ju vara en hjälp och inte en myndighet.
Här är några funderingar kring individuell lönesättning. Några år gamla men gäller säkert idag.
https://evidensbaseradhr.com/2015/09/08/individuell-lonesattning-den-ratta-modellen/
Arbetsgivarna vill naturligtvis ha enbart individuella löner. Dom vill inte veta av organiserade arbetare som kan ställa krav.
En och en har en vanlig arbetare ingen chans och det vet dom.
Det du förespråkar leder till rena slaveriet, men det begriper du väl inte.
”Det du förespråkar leder till rena slaveriet, men det begriper du väl inte.”
Jag är tämligen övertygad om att de flesta som rör på den här sajten har eller har haft individuell lönesättning. Dock hade jag själv kollektiv lönesättning och sedemera med i facket dock utan att vara engagerad. Jag tror inte människorna med individuell lönesättning upplever sig som slavar. Jag tror kollektiv lönesättning mest lämpar sig för arbetsplatser med lika arbetsuppgifter och som inte fordrar någon större kompetens. Men de arbetsplatserna minskar och samtidigt övergår i eget företagande så jag tror inte riktigt den kollektiva lönesättningen har framtiden för sig. Det blir istället på något sätt istället att försvara en gammal ordning från vidareutveckling och anpassning.
Vi pratar naturligtvis inte om egna företagare. Om t.ex. Volvo inte behövde bry sig om kollektiva avtal så hade dom troligen bara anställt dom som sålde sig billigast. Ge det ett antal år så tvingas folk jobba för svältlöner.
Fackföreningar bildades till försvar mot sådant godtycke och arbetarrörelsen bildades för att organisera detta till en politisk kraft. Utan den kampen så hade sådana som mig varit hemlösa trashankar och kanske inte ens haft rösträtt.
Jag tvivlar om du riktigt förstår problembilden. Industrin idag behöver främst kvalitet för möjligheten att vara effektiv. Kvantiteten har minskat i betydelse då sådana arbetsuppgifter blivit automatiserade. Liksom läkaren opererar bort blindtarmen med sina kvalitativa kunskaper behöver industrin specialiserade kunskaper för att lösa sina arbetsuppgifter. De som kan erbjuda tjänsterna tror jag kan få betydligt mer än kuponger till basvaror och någon tusenlapp i månaden att spendera fritt. Kollektiv lönesättning hämmar utveckling. Det måste löna sig att arbeta annars kan man lika gärna sparka sig trött. Jag känner en invandrare som nyligen utbildat sig till byggnadssnickare. Och han är både arbetsam och duktig jag vet det. Men samhället kan bara erbjuda kommunala meningslösa påhittejobb med usel kollektiv lönesättning. Hittills har han vägrat ta de jobben. Jag förstår honom.
Det är nog du som inte fattar vad arbetsgivarnas totala herravälde skulle innebära. Din ståndpunkt är direkt högerextrem och sådana exempel där fackföreningarna krossats finns att titta på i historien om man är intresserad.
För mig har det nu framkommit det inte var alla arbetare som accepterade tvångsanslutningen till det (då) socialistiska SAP i arbetarrörelsens ungdom. De arbetarna betraktade tvångsanslutningen som ett ingrepp på deras frihet.
Valet 1911 till riksdagens andra kammare kallades det ”röda valet”. SAP erhöll då 30 nya mandat från i stort sett inga alls tidigare. Dock med avstånd från högern Allmänna Valmansförbundet och De frisinnade som hade ett par tre gånger fler mandat vardera. SAP:s partiledare hette på den tiden Hjalmar Branting och skulle så småningom bli Sveriges statsminister.
På den tiden gick det mycket bra för partiet Socialdemokraterna.
Förmodligen därför de hade något att erbjuda arbetarna och folket.
Idag går det mindre bra för partiet Socialdemokraterna.
Och jag vet inte riktigt heller vad de har för särskilt bra att erbjuda.