George Chabert

i https://steigan.no/2024/04/sekshundre-milliarder-skudd/

George Chabert är professor vid institutet för historiska studier vid NTNU i Norge.

Senast Norge försvarade sig militärt var 1940. Det var inte mot Ryssland, Kina eller Iran, utan mot ett annat europeiskt land. Sedan dess har Norge bara deltagit i krig mot före detta europeiska kolonier.

Under århundradena har Europa varit ett rovdjur. 2001 sammanfattade Frankrikes president Jacques Chirac det så här: ”En stor del av vår rikedom kommer från exploateringen av Afrika genom århundradena.  Inte bara Afrika,  utan mycket av rikedomen kommer från Afrika. Vi tömde Afrika på blod under fyra och ett halvt århundrade av slavhandel.  Sedan plundrade vi Afrika för råvarorna. Och då ser vi att det olyckliga Afrika inte är i ett strålande tillstånd.  Efter att ha blivit rika på deras bekostnad lär vi dem”. Att leva på andras bekostnad och samtidigt lära dem om mänskliga rättigheter är västvärldens natur.

Sedan 2011 har USA spenderat 14 biljoner dollar på krig i ”västerländska värderingars” namn. ”Vi har spenderat 300 miljarder dollar i Ukraina sedan 2014; vi spenderar 80 000 dollar i sekunden, 4,6 miljoner per minut – vi kan inte hålla ut mycket längre”, förtydligar senatorn för Alabama. Skulden i USA är nu 34 biljoner och enligt Congressional Budget Office kommer skulden att nå 141 biljoner dollar om trettio år. Kina har inte spenderat en dollar på krig sedan 2011. Kina har valt att använda sina biljoner främst till investeringar i infrastruktur både utomlands och hemma. Kinesiska företag står för 31 procent av infrastrukturprojekten i Afrika. År 2022 kommer Kina att ha  nästan 300 000 industrirobotar, jämfört med cirka 30 000 i USA. Föga överraskande är kinesiska tillverkningsprocesser betydligt effektivare än i väst, vilket nyligen uppmärksammades av filmer från Xiaomis elbilsfabrik, som säger sig kunna montera en lyxbil på 76 sekunder. Kinas produktion av tillverkade varor 2023 var lika med summan av produktionen i USA, Tyskland, Italien, Frankrike och Storbritannien.

Den amerikanska reaktionen på det kinesiska miraklet lät inte vänta på sig: ”Kina är nu helt enkelt för stort för att resten av världen ska kunna absorbera denna enorma kapacitet.  ” När den globala marknaden översvämmas av billiga kinesiska varor ifrågasätts de amerikanska företagens lönsamhet”. USA:s finansminister Janet Yellen kunde inte låta bli att visa denna medfödda nedlåtenhet mot Kina: ”billiga varor” ! Men vad Janet Yellen hade att säga till den kinesiska ledningen var att USA inte kan acceptera att Kina producerar bättre och billigare produkter. Det äventyrar inte bara USA:s roll som världens parasit, utan även hela västvärldens ekonomi, som bygger på värdelösa monopolpengar.

Den kinesiske presidenten sa artigt att ”jorden är tillräckligt stor för att rymma Kinas och USA:s respektive utveckling och gemensamma välstånd”, men USA är fast beslutet att Kina måste tämjas. Detta blir desto allvarligare när kinesernas levnadsstandard fortsätter att stiga, medan västvärlden släpar efter. Fler människor äger nu sina hem i Kina än i USA, Storbritannien eller Norge.

Västvärldens svar på konkurrens har alltid varit krig. Ryssland var bara startskottet; snart måste uppmärksamheten riktas mot huvudrätten, Kina.

Norge kommer nu att spendera 600 miljarder norska kronor på köp av överprissatta vapen. Norge är inte ensamt. Australien måste betala 32 miljarder norska kronor i förskott för ubåtar ”som kanske aldrig kommer fram och som är oanvändbara vid leverans”, som den tidigare australiensiska premiärministern har påpekat. Miljarderna uppgår till inget annat än bidragen till den ständigt växande amerikanska krigsmaskinen. Förhoppningen är att USA kan rädda västvärldens underliga ekonomiska modell. Framtiden för Norges oljefond, som faktureras i monopolpengar, står på spel.