I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan” återpubliceras denna artikel som är aktuell i högsta grad.
Den 5 november 2022 hölls ett kombinerat möte, eller rättare sagt två på varandra följande möten på ett regnigt Sergels torg.
Vid det andra mötet som ordnades av ”Nätverket mot svenskt Nato-medlemskap” hölls två tal. Det första höll jag och det andra höll Sven Britton, känd socialdemokrat i ”Tro och Solidaritet” och tidigare riksdagsledamots-ersättare.
Mitt tal har publicerats.
Nedan Sven Brittons tal.
För mig är (dagens) socialdemokrati ungefär detsamma som ukro-nazister.
Svikare och landsförrädare.
Men så finns Ryssland noga vetande hur sådana måste hanteras.
Jag tror rättvisan till slut kommer segra mot den orättvisa Västvärlden där socialdemokratin tvivelsutan är ganska så kompakt integrerad med den så kallade ”folkviljan”.
Fastän jag kallar sådant hjärntvätt.
Att ställa dagens Socialdemokrater i samma hörna som ukro-nazister vill jag mena är en alldeles för enkel analys.
Dagens politiska tillstånd i Sverige är något mer komplicerad än så.
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har numera en helt annan sammansättning från folkdjupet än gårdagens.
Ett exempel är att LO;s band till detta kolossparti har inte samma medlemskoppling idag, vilket påverkat arbetarnas politiska inflytande i organiserad mening.
Ett annat parti nämligen SD har fångat upp delar av dessa väljare, som numera inte ingår i någon organiserad politisk organiserad struktur med samma betydelse som förut
Därtill inom såväl hantverksyrken, som traditionella industrijobb finns delvis, inte sällan visstidsanställd och utländsk arbetskraft. Till detta kommer ett utbrett tjänstesamhälle vars samhörighet med SAP inte
är lika påtaglig som förut.
Är det möjligtvis så; vi har som bekant politiskt fria val och att det kan inte bil bättre än så, om vi inte organiserar oss? Ungefär så uttryckte sig arbetarnas företrädare Joe Hill .