KOMMENTAR. I flera artiklar här har beskrivits hur de socialdemokratiska partierna runtom i Europa gör katastrofval, men med Corbyns Labour som undantag. Han står för en gammaldags reformistisk politik som i flera frågor tar ställning för arbetarklassen. Tio skäl att inte stödja Corbyn (8/6).
Text: Anders Romelsjö
Exempel på katastrofval:
- Vid valet i mars 2017 i Nederländerna blev socialdemokraterna den stora förloraren blev socialdemokraterna. Från närmare 30 % av rösterna till bara 5 %.Valet i Nederländerna – katastrof för socialdemokraterna – och Trumpeffekt?
- Vid valet i Frankrike våren 2017 blev effekten ungefär densamma.
- Det stora socialdemokratiska partiet Pasok blev närmast utraderat vid början av den ekonomisk krisen i Grekland.
- Det parti i Italien som mest liknar socialdemokraterna Partito Democratico, fick ett stor nederlag vid valet i Italien i mars i år. Från att ha legat på omkring 40% då Matteo Renzi blev partiledare för några år sedan fick partiet bara 18,7% av rösterna vid valet i Italien i mars i år. (Renzi avgick i december 2016 efter nederlag i folkomröstning om ny författning.) Valet i Italien och den europeiska socialdemokratins sammanbrott; Valet i Italien: Om socialdemokratins kris, höger-vänster ryska ”troll”.
Samtidigt har protester mot denna politik framträtt under året, som Katalys, som Greider. Denna kritik har fokuserat på klassfrågan. Populistiska manifestet. Svordomar i Vänsterns kyrka – räcker inte!; Mycket bra klassträff
Vid opinionsundersökningen av Novus/SVT i juni 2018 fick socialdemokraterna bara 23,8 % – det sämsta resultatet i modern tid. En nedgång med 3,1 % på en månad. För 10 år sedan, i maj 2008 låg S på 44,7 % och något högre i maj 2007. SCB: Partisympatiundersökningen (PSU) maj 2008
* Nästan en halvering har skett för S jämfört med dessa toppsiffror för 10 år sedan.
Sverigedemokraterna går om Moderaterna i SVT/Novus nya mätning. Partiet får 21,9 procent av stödet. Moderaterna hamnar på 21,1 procent. Notera att KD stadigt ligger under 4 %-gränsen.
Hämtat från Expressen Expressen nedan:
- SD: 21,9 procent (+2,7)
- V: 9,1 procent (+0,7)
- S: 23,8 procent (-3,1)
- MP: 4,5 procent (+0,2)
- C: 8,9 procent (-0,5)
- L: 4,6 procent (+0,2)
- M: 21,1 procent (+0,5)
- KD: 2,9 procent (-0,6)
Jag anser att socialdemokraterna väsentligen fallit på egen grepp. Partiet har fört en högerpolitik. Ingen tydlig linje mot den fördyrande och försämrande privatiseringen inom vård, skola och omsorg. Omsorg om svaga grupper har försämrats. Inte åter införande av fastighetsskatt. Lagstiftning sedan länge på gång för minskad strejkrätt. Sverige har blivit en stöttepelare till Natos:krigspolitik och imperialismen. Och inte minst migrationspolitiken.
Först var den mycket liberal 2015, vilket medförde att Sverige tog emot klart flera flyktingar än något annat land i förhållande till invånarantal. Humanistiskt, tilltalande. Förstås utan att kritisera USA-krigen som en huvudorsak. Och sedan, och inte minst i år har S alltmer närmat sig SD:s migrationspolitik. Sannolikt för att söka vinna tillbaka en del av de många arbetare som sökt sig till SD – Sveriges största arbetarparti dessvärre!
S har liksom delar av Vänstern missat klassaspekten på den stora invandringen. Denna ökar konkurrensen om jobben, inte minst inom den breda arbetarklassen. Och en liten andel invandrare är mycket kriminella enligt olika uppgifter. Dessa bor inte sällan i eller nära områden där arbetarklass bor.
Skillnaden mellan deklarerad migrationspolitik är nu liten om man jämför S,SD och M. Det är naturligtvis tragiskt att högerpartiet SD – som i 9 fall av 10 röstar med moderaterna & Co stärkts. Dagens Arena: Tio punkter om SD
Som det nu ser ut kan man vänta sig en ny regering baserad på M och SD som antingen stödjande parti (som nu i praktiken) Eller rentav som medlem i regeringen trots att M idag öppet avvisar det alternativet.
Alternativet en bred mittenregering med än mer utslätad S ter sig som ett mindre troligt alternativ för mig. Annie vill nog hellre vara tillsammans med Ulf än med Stefan. Men vem vet?
S-ledningen tänker ungefär som kapitalistvänliga högerpolitiker. Om de plötsligt börjar föra en vänsterpolitik a la Corbyn blir de knappast trovärdiga. Kan och vill medlemmarna ha en vänstervridning som åstadkommer ett S med en reformistisk politik för den breda arbetarklassen, som mer framgångsrika Labour?
I skuggan av S tillbakagång har inte bara SD vuxit utan V, som är ett slags vänstersocialdemokratiskt parti. En moderatledd regering med stöd av SD utanför (troligast) eller i regeringen – trots vad som nu sägs – är troligast. S måste byta ledning och politik. I en tid med ökade socioekonomiska skillnader. Då finns en bättre framtid!
Text: Anders Romelsjö
Jag misstänker att den nuvarande utvecklingen är på väg att bli som Fredrik Reinfeldt sen länge önskat. Nämligen att svenska folket skulle mer än tillfälligt dras bort från socialdemokratin. Jag är inte övertygad om att Reinfeldt eller dom som påverkat hans taktik verkligen har varit så mycket emot SDs upofattningar som ju liknar tidigare borgerliga partiers. Men för att kunna sänka S krävdes det slughet vilket inbegrep att man måste få bort det som vanligen associeras med högern. Då provocerade de borgerligas nya uppträdande i stället fram det sunda förnuftet hos en från början folklig rörelse. Eftersom S tog striden och därmed på ett för dom själva olyckligt sätt accentuerade den vettlöshet som hos Reinfeldt åtminstone delvis var en slug taktik, lyckades Reinfeldt få gamla S-väljare att bli närapå moderater. Åkesson och co har varit tydliga med att dom gillade en del sidor hos det gamla S så det är inte säkert att SD i en starkare ställning skulle vara som moderaterna, men i nuläget kan man nog säga att det ser ljust ut för Reinfeldts önskade systemskifte opinionsmässigt.
Men jag har inga illusioner om att Reinfeldt skulle erkänna det.
Mats Dagerlind på Samhällsnytt är gammal socialdemokrat. Det kan man enkelt tolka mellan raderna. Han har sagt det själv också i något inlägg. Jag tror många i den s.k. invandringskritiska rörelsen är socialdemokrater som lämnat partitillhörigheten i protest. Socialdemokrater alltså, men väldigt få vänsterpartister som ofta har (social) akademisk bakgrund som effektivt stoppar all högernationalism. Den spärren saknas generellt hos arbetarklassen som är själva föremålet i folkhemstanken. Den gemensamma fosterlandskänslan ersätter klassbegreppet i den sverigedemokratiska rörelsen. Därför kan alla samlas där. Mer och mindre bemedlade. Högutbildade och lågutbildade. Socialdemokrater och moderater. Om vartannat. Det traditionella folkhemmet är för alla som inte kan tänkas utgöra dess hot.