Enligt rapporter vann sittande presidenten Evo Morales första omgången av presidentvalet tillräckligt stort för att bli återvald. Alla gillade inte det ”Efter de omfattande protesterna och demonstrationerna, som hållit i sig i snart två veckor – där anhängare till bägge kandidaterna tagit till gatorna – beslutade den bolivianska regeringen att gå med på att låta de amerikanska staternas organisation, OAS, genomföra en revision av den första valomgångens rösträkning.”
DN 1/11: Två döda i Bolivia efter anklagelser om valfusk – rösterna räknas om
Läget är mycket skärpt ”Protesterna mot president Evo Morales fortsätter i Bolivia – där poliser i flera städer anslutit sig till demonstranterna. Morales anklagar oppositionen för att förbereda en statskupp.” Ab
Bolivia har utmärkt sig för en självständig politik visavi USA och har till och med kritiserat USA:s folkrättsvidriga krigspolitik – i motsats till Sverige. Bolivia kritiserar USA.
Brev från före detta regeringsmedlem i Bolivia.
Detta är ett brev från tidigare ministern Nila Heridia till journalisten Dick Emanuelsson som publicerats på svensk-kubanska föreningens hemsida.Svensk-kubanska.
Jag skriver till dig på nytt på grund av de oväntade överväldigande problemen i Bolivia.
Högern kan inte acceptera Evo i regeringen, en regering som uppnått en övertygande ekonomisk och social stabilitet. Oppositionen står inte ut för att Evo är från landet, säger det han tänker och är en bra chef och ledare. Hans brott är att han är antiimperialist och, självklart, indian.
Läget är skärpt sedan valen för ca 20 dagar sedan. De accepterar inte sitt nederlag och letar sätt på hur de kan underkänna Evos´ seger.
Sedan någon vecka har situationen blivit alltmer våldsam. Det de tidigare gjort i Venezuela och Nicaragua gör de idag i Bolivia.
Idag har aggressiviteten varit väldigt våldsam och förnedrande. Beväpnade med störar, kedjor, eldkastare, bazookas och skjutvapen har de angripit kvinnodemonstrationer. De har slagit dem, provocerat och förnedrat dem på de mest smärtsamma och skamliga sätt. Deras aggressivitet mot kvinnor verkar vara deras sätt att uppföra sig på.
Den mest våldsamma delen av oppositionen har orsakat två döda och fler än 60 skadade, samt flera tillfångatagna.
Det är väldigt allvarligt och viktigt att informera omvärlden om vad som händer.
Hälsningar, Nila
Splittring i försöken att underkänna valet
Dick Emanuelsson skrev 7/11:
Att OAS (De Amerikanska Staternas Organisation, med säte i Washington) redan första dagen efter valet, den 21 oktober, ville ha en andra valomgång trots att det återstod 17 procent att räkna, kan vi låta vara därhän, kanske ett misstag i arbetet för ”Husbonden i Norr”.
Men omedelbart krävde oppositionskandidaten som förlorat med ca 650 000 röster färre än Evo Morales, Carlos Mesa, en andra valomgång.
Men sedan, när Valtribunalen och den sittande presidenten Evo Morales bjöd in Mesa, OAS och intresserade regeringar för att delta i kontrollräkning av röster och valprotokoll för att då konfrontera Mesas påstående om ”valfusk”, då ville inte Mesa vara med längre utan sprang och gömde sig när de fascistiska stormtrupperna, med Civilkommitténs boss Fernando Camacho i spetsen, med ättlingar från Kroatien (och fascistiska Ustasja) och Serbien klev in på scenen och sa till Morales: ”Du får 48 timmar på dig att lämna presidentpalatset”!
När Camacho trodde att det bara var att ta Civilkommitténs plan i Santa Cruz till El Alto för att där leda karavanen mot presidentpalatset var det El Altos organiserade f.d. gruvarbetare och bönder som satte P för fascisten som fick flyga tillbaka med svansen mellan benen till Santa Cruz.
Nu kräver fascisterna att Morales inte bara ska lämna presidentpalatset utan också att OAS SKA LÄMNA BOLIVIA!
Och där står Trumps utsända från OAS som hade tänkt fixa ihop något som skulle tillfredsställa deras Patron i Vita Huset och vet inte om de ska stanna för att ”kirra valfusket” eller sjappa, vilket fascisterna kräver.
Dick Emanuelsson rapporterar vidare ”BOLIVIA: FASCISTERNA INLEDER TERRORN och förföljer journalister efter att de tagit över de två allmänna tevekanalerna och den statliga radion i La Paz. De vet att för lyckas genomföra statskuppen måste dessa medier tystas. Förmodligen kommer också Telesurs stationerade reporter gå under jorden för att undgås mördas.
Var är ni?, ni som indignerades förra året när de historiska sandinisterna tog initiativet till att slå tillbaka fascismen och nysomocisterna för att göra slut på terrorn under tre månader i Nicaragua, vilket också skedde.
Bilden är bara en första illustration av vad som kommer att ske om terroristerna inte slås tillbaka.
Fortfarande har vi inte sett något uttalande från Sverges regering, vänsterpartiets ordförande och andra. Var är ni?, ni som indignerades förra året när de historiska sandinisterna tog initiativet till att slå tillbaka fascismen och nysomocisterna för att göra slut på terrorn under tre månader i Nicaragua, vilket också skedde.
Bilden är bara en första illustration av vad som kommer att ske om terroristerna inte slås tillbaka.
Fortfarande har vi inte sett något uttalande från Sverges regering, vänsterpartiets ordförande och andra.
(El director de la radio Campesina de la CSUTCB)” (Jag har inte kunnat publicera bilden här än). (https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10156725512373061&set=a.10152365651943061&type=3&theater)
Alla de svenska politiker inväntar en vink från USA. Förts därefter bli det en rad pressmeddelanden från ”partiernas högkvarter”
Jämför den svenska vänsterpolitikernas tystnad med den omedelbara reaktionen och fördömandet av statskuppen från den riktige vänsterpolitikern Jeremy Corbyn
https://www.rt.com/news/473109-jeremy-corbyn-bolivia-coup-morales/
Kommer de falska anklagelser om att Corbyn är en Morales kramare och anti-Bolivian hagla nu i västs ”frimedia”? Det är frågan.
Givetvis är det en s.k ”färgrevolution” på gång! Sådant händer alltid när en för EU/USA och globalisterna misshaglig ledare väljs! Folket i Bolivia som tydligen valt Morales har inget att säga till om anser man i det alltmer nykoloniala väst!
https://www.telesurenglish.net/opinion/Its-Now-or-Never-Bolivian-Elite-Destroying-the-Country-20191107-0023.html?utm_source=planisys&utm_medium=NewsletterIngles&utm_campaign=NewsletterIngles&utm_content=32
https://www.telesurenglish.net/opinion/Its-Now-or-Never-Bolivian-Elite-Destroying-the-Country-20191107-0023.html?utm_source=planisys&utm_medium=NewsletterIngles&utm_campaign=NewsletterIngles&utm_content=32
Jag trot att du inte är objektiv som journalist.
Den 21 februari 2016 vann oppositionen en referéndum där folket röstade nej till Evo Morales fjärde mandat period.
Och han, Evo nonchalerade folkets vilja.
Jag råder dig att forska lite mer om den bolivianska politiken.
Silvia
Ja, det stämmer att 51 % röstade mot och 49 % för att han skulle få kandidera igen. (https://www.theguardian.com/world/2016/feb/22/bolivia-evo-morales-president-national-referendum-fourth-term)
Vidare ”In September 2017, the Movement for Socialism applied to the Supreme Tribunal of Justice to abolish term limits. In November the court ruled in favour of their abolition, citing the American Convention on Human Rights.[6] The ruling allowed Morales to run for re-election in the 2019 elections.[7]” (https://en.wikipedia.org/wiki/2016_Bolivian_constitutional_referendum)
Bilden överst i inlägget ovan, är den från Bolivia eller är den från Malmö? Möllevångstorget?
För det första blir jag mörkrädd när jag läser som ett politiskt argument att ”ättlingar från Kroatien (och fascistiska Ustasja) och Serbien klev in på scenen och sa till Morales: ”Du får 48 timmar på dig att lämna presidentpalatset”!” Ett tips till Dick Emanuelsson låt folk stå för sina politiska åsikter och räkna inte in farfars och morfars görande och låtande. Det är tillräckligt komplicerat ändå. Men det finns ändå en etnisk komponent eftersom konflikten också kan ses som en konflikt mellan det rika och mer europeiska Santa Cruz och det indianska höglandet. Det finns starka krafter i Santa Cruz som länge velat ha oberoende eller åtminstone att Bolivia förvandlas till en federation. Det var inte länge sedan Morales lyckades förhandla sig till en kompromiss och nu blossar konflikten upp igen. En av ledarna för upproret är Luis Fernando Camacho, ordförande i
Comité Pro-Santa Cruz, en intresseorganisation för företag och högerpolitiker i Santa Cruz. En seger för den grupperingen kommer inte att ge Bolivia den fred landet behöver för att sakta men säkert fortsätta att utvecklas. Under Morales ledning har landet för första gången i landets historia haft en stabilitet, tillväxt och utjämningspolitik som varit ett föredöme i hela regionen trots att Bolivia fortfarande är fattigt. Men redan i våras när jag besökte landet märktes en trötthet och i Latinamerika håller man hårt på sina konstitutioner från amerikanska revolutionen som begränsar antalet perioder en president får sitta. Morales har inte respekterat detta och det är märkligt att en rörelse som MAS inte under 13 år lyckats få fram ledare som skulle kunna ta över efter Morales. För närvarande misstänker jag att Morales satsar på ett högt spel i och med att både han och möjliga ersättare avgått. Han satsar möjligtvis sina kort på kaos och att ett folkligt uppror kräver honom tillbaka på presidentposten. Kanske tänker han sig ett scenarie likt Chavez återkomst 2002 i Venezuela. Det är ett högt och farligt spel. Kanske är en typ av federalism på sikt enda lösningen för att ena landet?
Att Morales avgick visar att han är mån om landet och folkets väl och ve. Inte den ”diktatorn” som imperiemedier framställer honom som.
Imperiet bry sig inte om fred, sämja eller den bästa lösningen för Bolivia – federalism, och dylik. USA är bankirvampyr maffians torped. Vill man förstå det som pågår i Bolivia kan man inte bortse från det faktum att ursprungsbefolkningen har varit föremål för rasism sedan 1500-talet. Det är de Europeiska ättlingarna som vill få bort Morales. Emanuelsson vill uppmärksamma detta viktiga komponent i den regime change agenda som imperiet och bankirvampyr maffian bedriver mot Bolivia, som mot Venezuela, Brasilien, Honduras, mm. Just därför måste ”farfars och morfars görande och låtande” räknas in i det som sker i Bolivia idag. Den som säger annat ljuger eller är blind. Det som sker i Bolivia är ett uttryck för det globala klass och ras kriget där eliten i det vita väst för krig mot länder, folk och ledare som vill inte underkasta sig imperiets och bankirvampyr maffians diktat.
Morales fick rätt av Högsta domstolen att led ytterligare en mandat till. Att anklaga Morales för att ”han inte respekterat konstitutionen” är således en lögn.
Jeremy Corbyn säger det som ska sägas rakt, tydligt och klart. Det är en statskupp mot det Bolivianska folket
https://www.rt.com/news/473109-jeremy-corbyn-bolivia-coup-morales/
Till signaturen ”Statskupp mot det Bolivianska folket”. Som tur är så är Evo Morales en utmärkt förhandlare och förstår att han behöver förhandla med nu levande personer och inte vålnader från 30-talets Kroatien, eller 1500-talets Europa. Evo har haft att leda ett land med 36 olika indianstammar samt ättlingar till både europeer och afrikaner. Att kräva att han dessutom skall bedriva släktforskning för att klara sitt arbete är att ställa orimliga krav. Den domstol som gav Morales tillstånd att ställa upp för en 4e period är inte Högsta Domstolen utan den Konstitutionella domstolen som är tillsatt av Morales parti MAS tack vare det faktum att partiet kontrollerat den lagstiftande församlingen i landet. Det handlar alltså knappast om en oberoende domstol enligt någon slags maktdelningsprincip.
Folkomröstningen i februari 2016 om Morales skulle få ställa upp en gång till förlorade han dessutom med 51% -49%. Det borde ha gett honom en signal om att han borde se sig om efter en efterträdare inom MAS. Vad han nu gjort är att spelat oppositionen på 51 % som inte vill att han skall fortsätta i händerna och samtidigt ökat polariseringen i landet. Det skulle ju vara tragiskt om Evo är den enda i ett land på 12 miljoner som kan leda landet. Däremot tror jag inte sista ordet är sagt ännu. Jag förnekar inte problem med Santa Cruz och rasismen från de europeiska ättlingarna men det är knappast en framgångslinje att ställa 51% mot 49%. Alla är de bolivianer och måste få sin röst hörd.
Till @sven andersson. Du har ju utmärkt dig genom dina inlägg på denna blogg som en regime change anhängare.
Så jag litar heller på en ypperlig analys av statskuppen och innebörden av den USA ledd statskupp från en mycket skarpsinnig, äkta och beläst journalist, Eva Bartlett, än dina låtsas analyser om läget i Bolivia eller Venezuela (fyllda med statisk, att strö olika namn hit och dit för att ge sken av trovärdighet, och den lilla detaljen att du råkar befinna dig där regime change projekt pågår i Latina Amerika – intressant. Du stödjer exempelvis Camacho, en figur som kallats Bolivias Bolsonaro.).
https://www.rt.com/op-ed/473181-morales-bolivia-american-coup/
”Det viktiga är inte vem folk röstar på, utan vem som räknar rösterna”
Josef Stalin
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/3joGv9/nar-putin-raknar-roster-vinner-han
Det är möjligt att Stalin sagt det, men det finns inget belägg för det. Ab skrev ””Det viktiga är inte vem folk röstar på, utan vem som räknar rösterna” lär Josef Stalin en gång ha sagt.”
Tyvärr stämmr det ibland, ibland inte. I Bolivia uppger OAS, vars budget betalas till 60 % av USA att det var valfusk i Bolivia. Man har inga presenterade belägg efter vad jag vet och har inte räknat rösterna.
Vid presidentvalet i Venezuela i maj 2018 fick Maduro 67 % av rösterna i ett val som fick bra betyg av över 100 valobservatörer i olika länder. EU, som avböjt att vara valobservatör ogiltiförklarade genast valet utan belägg.
Senast har EU och många av dess medlemmar, som Sverige, genast förklarat att den självutnämnde Guadio utan något val alls, var legitim president i Venezuela. Så kan man också göra, under högljutt tal om demokrati.
Och var det fusk i rösträkningen i Florida vid presidentablet år 2000, som gjorde GW Bush till president?
Det finns oerhört mycket som Stalin ska ha sagt men som inte stämmer.
I en kommunistdiktatur kan regimen prata på hur som helst. Ingen vågar ju säga emot för risken mot repressalier och kanske hamna i en mörk fängelsehåla eller i ett arbetsläger.
Blir kanske så i Bolivia nu, som i många USA-stödda diktaturer. USA är ju världens största diktaturkramare.
När det gäller valet i Venezuela så finns det några likheter med valet i Bolivia. Rösträkningen avbröts och satte sen igång timmar senare. Jag följde hela processen via Telesur.
Först under dagen gjordes intervjuer med röstande ministrar som glatt berättade att det inte fanns några köer till vallokalerna. Dessa skulle stänga 18.00 enligt lag men plötsligt meddelades de att man höll öppet 2 timmar längre pga långa köer till vallokalerna. Klockan 18.00 rapporterades det av en CNE-källa att valdeltagandet endast var 32,3%, det lägsta sedan 1958. CNE-data skulle senare visa att valdeltalet efter förlängningen av valdagen var 46,1%, rekordlågt även det.
Sedan förmodade jag att valresultatet skulle presenteras i stort sett omedelbart eftersom Venezuela har ett elektroniskt valsystem. Men inget resultat kom från något valdistrikt och reportrarna på TeleSur var märkbart stressade eftersom de uppenbarligen inte hade förberett en sådan lång väntan. Plötsligt kommer hela militärledningen in i studion och en general håller ett c:a halvtimmes långt tal om fosterlandet. Jag var då övertygad om att en kupp hade skett. Först efter 4 timmar kom valresultatet som förkunnade att Maduro vunnit en storseger med 67%. Maduros seger har tror jag ingen historisk motsvarighet. Aldrig har en politiker vunnit några val på att hålla sitt folk på svältnivå. I Latinamerika generellt har en president begränsade möjligheter att väljas om mer än en gång. Och folket på hela kontinenten tar väldigt allvarligt på denna spärr som de ser som en garant mot diktaturfasoner. Men lika vanligt är det att presidenter försöker hålla sig kvar. Chavez försökte men blev nedröstad i en folkomröstning, den högerextrema Alvaro Uribe i Colombia försökte men misslyckades och Evo Morales försökte men blev nedröstad i en folkomröstning. Den latinamerikanska traditionen med caudillos, starka män är i högsta grad levande och skiljer sig inte mellan vänster och höger. Men det mest uppfriskande som hänt under 2000-talet var introducerandet av ”Socialismo del Siglo 21”, 20e århundradets socialism. Det innebar som Chavez sa att vänstern nu övergivit gerillataktiken och istället satsade på att vinna val. I den tanken låg också att vänstern kan vinna men också förlora val om man inte skött sitt mandat. Tyvärr så glömdes den senare halvan bort och flera av ledarna fokuserade på att bita sig fast vid makten med alla medel. Ett positivt exempel är Rafael Correa från Ecuador som lämnade över till partivännen Lenin Moreno. Moreno gjorde sedan en U-sväng i politiken vilket är en annan sak. Troligtvis blir Moreno inte långvarig, det folkliga motståndet är för starkt och jag tror personligen att Correa kommer tillbaka i en eller annan form precis som Evo Morales. Bägge har gjort stora förbättringar för sina respektive folk vilket inte glöms så lätt. Maduro däremot har lett Venezuela från den ena katastrofen till den andra. Enligt en nyligen genomförd opinionsundersökning så är chavismen fortfarande stark medan Maduro enbart har stöd av 2% av befolkningen. Jag sätter ingen större tilltro till opinionsundersökningar i Venezuela men det låter inte som ett omöjligt resultat om man pratar med venezolaner. Åtminstone är det lika troligt som att Maduro vinner en jordskredsseger på att ge venezolanen 6 USD i mpnadslön.