Svåra humanitära katastrofer orsakade av USA:s aggressiva krig mot andra länder

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett eller flera år sedan och tidigare” återpubliceras denna artikel som alltid verkar vara aktuell…

Denna artikel ”Svåra humanitära katastrofer orsakade av USA: s aggressiva krig mot andra länder” har utgivits av

China Society for Human Rights Studies (CSHRS)
Man noterar att antalet civila dödsfall som uppges från krigen i Irak och Syrien är betydligt lägre än vad som ofta anges. Minst en miljon dödade pga. kriget i Irak och 300 000 – 400 000 i Syrien är vanliga uppskattningar baserade på ganska noggranna analyser inte minst för Irak. här.

---

Svåra humanitära katastrofer orsakade av USA: s aggressiva krig mot andra länder

USA har alltid prisat sig själv som ”en stad på en kulle” (USA:s självbild som ”en stråle av hopp” för mänskligheten, ö.a.) och som ett exempel för andra på det sätt som de stöder ”naturliga mänskliga rättigheter” och uppfyller ”naturliga ansvarstaganden”, och de har upprepade gånger utkämpat utländska krig under en förvändning av ”humanitära ingripanden”.

Under de senaste drygt 240 åren efter att man utropade sin självständighet den 4 juli 1776, har USA var i krig hela tiden förutom i mindre än 20 år.

Enligt ofullständig statistik, från slutet av andra världskriget 1945 till 2001, initierades, av de 248 väpnade konflikter som inträffade i 153 regioner i världen, 201 av Förenta staterna och dessa svarade för 81 procent av det totala antalet. De flesta av USA:s aggressionskrig har varit ensidiga handlingar, och några av dessa krig motsattes till och med av dess egna allierade. Dessa krig kostade inte bara de krigförande länderna ett stort antal soldaters liv, utan orsakade också extremt allvarliga civila förluster och skador på egendom, vilket ledde till fruktansvärda humanitära katastrofer. USA:s själviskhet och hyckleri har också till fullo visats upp genom dessa utländska krig.

1.   Viktiga aggressiva krig som startades av USA efter andra världskriget

• Koreakriget, som ägde rum i början av 1950-talet, varade inte länge, men det var extremt blodigt, och ledde till mer än tre miljoner civila dödsfall och skapade mer än tre miljoner flyktingar. Enligt statistik från Nordkorea förstörde kriget cirka 8700 fabriker, 5 000 skolor, 1 000 sjukhus och 600 000 hushåll och mer än två miljoner barn under 18 år rycktes upp från sina hem på grund av kriget. Under detta krig förlorade ROK-sidan (Republic of Korea, Sydkorea, ö.a.) 41,23 miljarder won, vilket motsvarade 6,9 ​​miljarder US dollar enligt den officiella växelkursen vid den tiden; och cirka 600 000 hus, 46,9 procent av järnvägarna, 1 656 motorvägar och 1 453 broar i ROK förstördes.
• Vilket var ännu värre, ledde kriget till uppdelningen i Nordkorea och ROK, vilket orsakade ett stort antal familjeseparationer. Bland de mer än 130 000 koreaner som är registrerade i ministeriet för enande i ROK och som har familjemedlemmar avskiljda av kriget, har 75 000 gått bort, för alltid förlorat chansen att träffa sina förlorade familjemedlemmar igen. Webbplatsen för tidningen The Diplomat från USA rapporterade den 25 juni 2020, att från och med november 2019 hade medelåldern för dessa offer för familjeseparationer i ROK nått 81 år och 60 procent av de 133.370 offer som registrerats sedan 1988 hade gått bort, och de flesta av de registrerade offren lyckades aldrig träffa sina förlorade familjemedlemmar igen.

• 

• Vietnamkriget
  Vietnamkriget, som varade från 1950- till 1970-talet är det längsta och mest brutala kriget sedan slutet av andra världskriget. Den vietnamesiska regeringen uppskattade att kriget dödade cirka 1,1 miljoner nordvietnamesiska soldater och 300 000 sydvietnamesiska soldater och orsakade så många som två miljoner civila dödsfall. Regeringen påpekade också att en del av dödsfallen orsakades av de amerikanska truppernas planerade massakrer, vilka genomfördes i skenet av ”att bekämpa det vietnamesiska kommunistpartiet”.
• Under kriget släppte de amerikanska styrkorna ett stort antal bomber i Vietnam, Laos och Kambodja, nästan tre gånger det totala antalet bomber som släpptes under andra världskriget. Det uppskattas att det idag finns minst 350 000 ton odetonerade minor och bomber kvar från den amerikanska militären bara i Vietnam, och dessa minor och bomber är fortfarande explosiva. I nuvarande takt tar det 300 år att rensa bort dessa sprängämnen.
• Webbplatsen för Huffington Post rapporterade den 3 december 2012, att statistik från den vietnamesiska regeringen visade att de explosiva resterna av kriget, sedan krigets slut 1975, dödat mer än 42 000 människor. Bortsett från de ovan nämnda sprängämnena, fällde de amerikanska styrkorna 20 miljoner liter (75,71 miljoner liter) avlövningsmedel (agent orange, ö.a.) i Vietnam under kriget, vilket direkt orsakade mer än 400 000 vietnamesiska dödsfall.
• Ytterligare cirka två miljoner vietnameser, som kom i kontakt med denna kemikalie, fick cancer och andra sjukdomar. Detta krig, som varade i mer än tio år, fick också mer än tre miljoner människor att fly och dö i stort antal på väg över havet. Bland de flyktingar som undersöktes, besvärades 92 procent av trötthet, och andra drabbades av oförklarliga missfall och fosterskador. Enligt USA:s statistik från Vietnamkriget förstörde avlövningsmedel cirka 20 procent av djunglerna och 20 till 36 procent av mangroveskogarna i Vietnam.
• Gulfkriget (Första Irakkriget)
  1991 attackerade de USA-ledda koalitionsstyrkorna Irak, vilket direkt ledde till cirka 2 500 till 3 500 civila dödsfall och förstörde cirka 9 000 civila hus. Den krigsorsakade hungersnöden och skador på den lokala infrastrukturen och sjukvårds-anläggningar orsakade cirka 111.000 civila dödsfall, och FN:s barnfond (UNICEF) uppskattade att kriget och sanktionerna mot Irak efter kriget, orsakade att cirka 500.000 av landets barn dog.
• Koalitionsstyrkorna riktade in sig mot Iraks infrastruktur och förstörde lättsinnigt de flesta av dess kraftverk (som stod för 92 procent av landets totalt installerade produktionskapacitet), raffinaderier (stod för 80 procent av landets produktionskapacitet), petrokemiska komplex, telekommunikationscentra (inklusive 135 tele-nätverk), broar (ett antal mer än 100), motorvägar, järnvägar, radio- och tv-stationer, cementfabriker och fabriker som producerar aluminium, textilier, ledningar och medicinska förnödenheter.Detta krig ledde till allvarlig miljöförstöring: cirka 60 miljoner fat petroleum dumpades i öknen och förorenade cirka 40 miljoner ton jord; ungefär 24 miljoner fat olja läckte ut ur oljebrunnarna och bildade 246 oljesjöar; och röken och dammet som genererades av avsiktligt antända oljekällor förorenade 953 kvadratkilometer mark. Dessutom använde de amerikanska trupperna ammunition med utarmat uran (DU, främst använt i pansarbrytande ammunition, ö.a.), som innehåller mycket giftigt och radioaktivt material. Detta användes också först på slagfältet under detta Gulfkrig mot Irak.
• 
• I mars 1999 ställde Natos trupper, ledda av USA, på ett flagrant sätt FN:s säkerhetsråd åt sidan, och genomförde en 78-dagars kontinuerlig bombning av Jugoslavien under skenet av att ”förhindra humanitära katastrofer” och dödade därvid drygt 2000 oskyldiga civila, skadade mer än 6000 och drev nästan en miljon på flykt. Under kriget förlorade mer än två miljoner jugoslaver sina inkomstkällor och cirka 1,5 miljoner barn kunde inte gå i skolan. Nato-trupper riktade avsiktligt in sig på infrastrukturen i Jugoslavien, för att försvaga landets beslutsamhet att stå emot. Serbiens ekonomer uppskattade att den totala ekonomiska förlusten orsakad av bombningarna uppgick till så mycket som 29,6 miljarder US-dollar. Massor av broar, vägar, järnvägar och andra byggnader förstördes under bombningen och drabbade 25 000 hushåll, 176 kulturarv, 69 skolor, 19 sjukhus och 20 hälsocentra. Förutom detta, använde Natos trupper under detta krig minst 31 000 DU-bomber och granater, vilket ledde till en kraftig ökning av cancer- och leukemi-fall i Jugoslavien och orsakade en långsiktig katastrofal inverkan på den ekologiska miljön i Jugoslavien och Europa.

• 

• Afghanistan-kriget
  I oktober 2001 skickade USA trupper till Afghanistan. Under kampen mot al-Qaida och talibanerna orsakade det också ett stort antal onödiga civila dödsfall. På grund av bristen på auktoritativa statistiska data finns det ingen etablerad åsikt om antalet civila dödsfall under Afghanistan-kriget, men man är överens om att de amerikanska trupperna, sedan de kom in i Afghanistan, orsakade dödsfall för mer än 30 000 civila, skadade mer än 60 000 civila och skapade cirka 11 miljoner flyktingar. Efter att den amerikanska militären tillkännagav sitt tillbakadragande 2014, fortsatte Afghanistan att vara oroligt. Webbplatsen för The New York Times rapporterade den 30 juli 2019, att det under första halvåret 2019 fanns 363 bekräftade dödsfall på grund av de amerikanska bomberna i Afghanistan, inklusive 89 barn. Forskare vid Kabul University uppskattade att Afghanistan-kriget sedan starten, har orsakat cirka 250 dödsfall och förlust av 60 miljoner US-dollar per dag.
• 
• Det andra Irak-kriget.
  År 2003, trots det internationella samfundets allmänna motstånd, invaderade amerikanska trupper ändå Irak, på ogrundade anklagelser. Det är svårt att hitta exakt statistik om de civila dödsfall som orsakats av kriget, men antalet beräknas uppgå till cirka 200 000 till 250 000, inklusive 16 000 civila dödsfall, direkt orsakade av amerikanska styrkor. Bortsett från det har de ockuperande amerikanska styrkorna allvarligt brutit mot internationella humanitära principer och skapat flera ”fall av övergrepp mot fångar”. Efter att den amerikanska militären tillkännagav sitt tillbakadragande från Irak 2011, har lokal krigföring och attacker i landet fortsatt. De USA-ledda koalitionsstyrkorna har använt ett stort antal DU-bomber och granater, klusterbomber och vita fosforbomber i Irak och har inte vidtagit några åtgärder för att minimera den skada dessa bomber har vållat civila. Enligt uppskattningar från Förenta nationerna finns det fortfarande 25 miljoner minor och andra explosiva rester i dag i Irak, vilka måste tas bort. USA har ännu inte dragit tillbaka alla sina trupper från Afghanistan eller Irak.

• 

• Kriget i Syrien. 
  Sedan 2017 har USA påbörjat luftangrepp på Syrien under förevändning att ”förhindra att den syriska regeringen använder kemiska vapen”. Från 2016 till 2019 uppgick de bekräftade krigsrelaterade civila dödsfallen till 33 584 i Syrien, och antalet syriska civila som direkt dödades av flygattackerna nådde 3 833, varav hälften var kvinnor och barn. Webbplatsen för Public Broadcasting Service (PBS) rapporterade den 9 november 2018, att de så kallade ”mest exakta luftangreppen i historien” som genomfördes av USA mot Raqqa, dödade 1600 civila. Enligt en undersökning som gjordes av World Food Program (WFP) i april 2020, stod ungefär en tredjedel av syrierna inför en livsmedelsbrist och 87 procent av syrierna hade inga medel på sina konton. Världens läkare (Läkare du Monde / MdM) uppskattade, att sedan början av det syriska kriget hade cirka 15 000 syriska läkare (ungefär hälften av landets totala antal) flytt från landet, 6,5 miljoner syriska människor hade måst fly från sina hem och cirka fem miljoner syriska människor hade vandrat hemlösa runt om i världen.

Förutom att vara direkt inblandade i krig, har USA ingripit direkt eller indirekt i andra länders angelägenheter, genom att stödja proxy-krig, uppmana till antiregerings-uppror, genomföra mord, tillhandahålla vapen och ammunition och utbilda antiregerings-trupper, som har orsakat allvarlig skada på de relevanta ländernas sociala stabilitet och allmänna säkerhet. Eftersom sådana aktiviteter är stora och de flesta inte har offentliggjorts är det svårt att samla in specifik information om dem.

2.   De katastrofala konsekvenserna av utländska krig som startats av USA

Sedan slutet av andra världskriget har nästan varje amerikansk president utkämpat eller ingripit i utländska krig under sina mandatperioder. De förevändningar de använde inkluderar:

• att stoppa spridningen av kommunismen,
• att upprätthålla rättvisa,
• att stoppa aggression,
• humanitärt ingripande,
• att bekämpa terrorism,
• att förhindra spridning av massförstörelsevapen (WMD),
• att skydda säkerheten för utomeuropeiska amerikanska medborgare etc.

Bland alla dessa utländska krig var endast ett att anse som en motattack, som svar på en direkt terroristattack mot Förenta staterna (9/11, ö.a.); de andra fördes i en situation där USA:s vitala intressen inte direkt påverkades. Tyvärr var även denna enskilda ”motiverade motattack” uppenbarligen en överdriven uppvisning av försvar. Under sken av att vilja eliminera hotet från al-Qaida, utvidgade den amerikanska militären villigt omfattningen av attacken i antiterrorist-kriget i enlighet med principen ”bättre att döda av misstag än att missa av misstag”, vilket resulterade i en stort antal civila förluster i de krigsdrabbade områdena, och trots att de använde relativt exakta drönarattacker, lyckades den amerikanska militären fortfarande inte minska och mildra förlusterna hos den oskyldiga lokalbefolkningen.

När det gäller de förfaranden som USA följde för att inleda aggressiva krig mot främmande länder, var vissa ”legitima förfaranden”, som USA lyckades uppnå genom att manipulera FN till att bemyndiga dem genom säkerhetsrådet. Oftare ställde USA bara säkerhetsrådet åt sidan och struntade i oppositionen från andra länder, till och med motståndet från sina egna allierade, när de medvetet och godtyckligt inledde en attack mot ett oberoende land. Några amerikanska utländska krig inleddes utan godkännande av den amerikanska kongressen, som har den suveräna makten att förklara krig för landet.

USA:s utländska krig har utlöst olika regionala och internationella kriser.

Först och främst har dessa krig direkt lett till humanitära katastrofer i de krigsdrabbade länderna, såsom förlust av människoliv, skador på anläggningar, produktionsstagnation och särskilt onödiga civila offer.

I de krigsdrabbade områdena dog människor i sina hem, på marknader och gator, de dödades av bomber, kulor, improviserade explosiva anordningar (IED, ö.a.) och drönare, och de förlorade sina liv under flygattacker, som genomfördes av amerikanska styrkor, raider som genomfördes av deras militära regeringsstyrkor, massakrer genomförda av terrorist- och extremiststyrkor och inhemska upplopp. I november 2018 släppte Brown University en forskningsstudie, som visade att antalet civila dödsfall under krigen i Afghanistan, Pakistan, Irak, Syrien och Jemen var respektive 43 074; 23,924; 184 382 – 207 156; 49 591; och 12 000, antalet journalister och mediepersonal som dog i tjänsten under dessa krig, var 67; 8; 277; 75; respektive 31, och antalet humanitära hjälparbetare som dödades i tjänsten under dessa krig var 424; 97; 63; 185; respektive 38. Sådana olyckor underskattas ofta av den amerikanska regeringen. Webbplatsen för the Intercept rapporterade den 19 november 2018, att de faktiska civila dödsfallen i Irak var mycket högre än antalet som officiellt uppgavs av den amerikanska militären.

För det andra medförde USA:s utländska krig en rad komplexa sociala problem, såsom flyktingvågor, social oro, ekologiska kriser, psykologiska trauman etc. Statistik visar att vart och ett av de senaste amerikanska utrikeskrigen skapade ett stort antal flyktingar, t.ex. 11 miljoner afghanska flyktingar, 380 000 pakistanska flyktingar, 3,25 miljoner irakiska flyktingar och 12,59 miljoner syriska flyktingar; dessa flyktingar har tvingats fly från sina hem, varav 1,3 miljoner afghanska flyktingar har flytt till Pakistan, 900 000 Afghan-flyktingar anlände till Iran, 3,5 miljoner irakiska och syriska flyktingar flydde till Turkiet och en miljon irakiska och syriska flyktingar flydde till Iran.

I Afghanistan, Irak och Pakistan har dödsfallet och skadorna som orsakats av brist på medicinsk behandling, undernäring och miljöföroreningar överskridit de dödsfall som orsakats direkt av kriget, med det tidigare antalet fyra gånger större än det senare. Uranhalten per kilo jord i Basra, Irak, steg kraftigt från mindre än 70 becquerels före 1991 till 10 000 becquerels 2009, och antalet var så högt som 36 205 becquerels i de områden som förorenades av krigsrester. Webbplatsen för den brittiska tidningen The Guardian rapporterade den 22 augusti 2016 att 30 procent av barnen födda i Irak 2010 föddes med någon form av medfödd anomali, medan denna siffra är cirka två till fyra procent under normala omständigheter.

För det tredje har USA: s utländska krig ofta orsakat bieffekter och orsakat skada för de länder som inte var inblandade i krig. I Vietnamkriget utvidgade till exempel USA:s militär striderna till grannländer som Kambodja och Laos, under förevändning att blockera ”Ho Chi Minh Trail” (en militär försörjningsväg som gick från norra Vietnam genom Laos och Kambodja till södra Vietnam ), vilket resulterade i mer än 500 000 onödiga civila dödsfall och som i dessa länder kvarlämnade ett stort antal krigsrester, som fortfarande är explosiva. När de attackerade terrorister i Afghanistan-kriget släppte de amerikanska flygplanen och drönarna ofta bomber på närliggande pakistanska byar och till och med på bröllopsfordon och pakistanska gränsbevakningssoldater. I en luftangrepp på Jugoslavien angrep de amerikanska styrkorna till och med den kinesiska ambassaden, vilket ledde till att tre kinesiska journalister dödades och ett dussin av ambassadpersonalen skadades.

Sist men inte minst har även USA självt blivit offer för de utländska krig som man har inlett. Enligt statistik från US Department of Veterans Affairs, fanns det 103 284 amerikanska soldater som fick fysiska skador under Koreakriget, och antalet nådde 153 303 för Vietnamkriget.

Mellan 2001 och 2005 diagnostiserades ungefär en tredjedel av de 103 788 veteraner, som återvände från krig i Irak och Afghanistan, med psykisk eller psykisk sjukdom, och 56 procent av de diagnostiserade hade mer än en sjukdom. En studie av Congressional Research Service (CRS), som uteslutande arbetar för USA:s kongress, påpekade att mer än 6 000 veteraner begick självmord varje år från 2008 till 2016. Den ekonomiska ersättning som den amerikanska militären erbjöd till Koreakrigets veteraner, uppgår till 2,8 miljarder dollar per år, och det belopp som ges till veteranerna från Vietnamkriget och deras familjer, uppgår till mer än 22 miljarder dollar per år. Kostnaderna för medicinsk och handikappvård för krigsveteraner i Afghanistan har överstigit 170 miljarder dollar. Business Insider, en amerikansk nyhetswebbplats för affärs- och teknikrapporter, rapporterade i december 2019 att Afghanistan-kriget har lett till mer än 3800 amerikanska entreprenörers död, och detta antal överstiger med råge det relevanta statistiska resultat som släpptes av den amerikanska regeringen och till och med den amerikanska militärens dödsfall i Afghanistan.

3.   Huvudorsaken till de ovan nämnda humanitära kriserna: USA:s Hegemoniska mentalitet

När man granskar de många aggressiva krig som inletts av USA kan man se att många av dessa militära åtgärder har lett till humanitära kriser. I Afghanistan, Irak, Syrien och andra länder, där krig fortfarande pågår, förekommer ofta  oavsiktliga bombningar och skador och flyktingar har ingenstans att bo. Infrastrukturen i dessa länder är förlamad och deras nationella produktion är stillastående. USA inledde dessa utländska krig under förevändningen av ”humanitärt ingripande” eller ”mänskliga rättigheter tar över suveränitet”, men varför blev dessa krig, som utkämpades för humanitära ändamål, till slut till humanitära katastrofer?

I april 2011 sammanfattade den amerikanska tidningen Foreign Policy fem skäl till USA: s upprepade utländska krig, såsom USA:s militära övertag som gör det svårt att motstå frestelsen att tillgripa våld.

Kontrollerna och maktfördelnings-mekanismen inom USA, som misslyckas med att spela en effektiv roll, och som utesluter alla skäl relaterade till USA:s värden.

”Att skydda mänskliga rättigheter” var inte en tydlig drivkraft för USA:s utländska krig och utövandet av utländska krig var bara ett sätt att nå ett mål, även om en sådan handling inte utesluter en känsla av moral.

USA kan känna en impuls att starta ett utländskt krig så länge det anses nödvändigt, tros vara i dess egen favör och inom dess förmåga, medan en känsla av moral inte är ett tillräckligt eller nödvändigt villkor för att inleda ett sådant krig. När det gäller de fruktansvärda humanitära katastrofer som orsakas av dessa utländska krig, kommer de att bäras av andra istället för att direkt skada amerikanska medborgare och förhindra USA från att nå sina mål.

Att välja att använda våld, oavsett konsekvenserna, avslöjar USA:s hegemoniska ambitioner, vilka driver Förenta staterna att prioritera sig självt, demonstrera sin ”vinnaren-tar-allt” -mentalitet och avslöjar dess ensidiga idéer om att dominera världen och villigt skapa orättvisor för andra länder.

Amerikanska politiker hävdar att de respekterar ”universella värden”, men är de överens om att deras egna naturliga mänskliga rättigheter också är naturliga för andra människor i världen?

USA har formulerat lagar för att säkerställa jämställdhet mellan alla sina etniska grupper i landet, men tror de verkligen att människor i andra länder borde ha samma rättigheter? Eller tror man att det kan agera hämningslöst i främmande länder bara för att folket där inte har någon röst i USA-valen?

USA anser att terrorattacker riktade mot civila inom dess territorium är avskyvärda och straffbara. Vad får dem då att acceptera att de incidenter som skapats av den amerikanska militären i andra länder, och som har lett till ett stort antal civila dödsfall och skador, är acceptabla och även ”nödvändiga”?

När de antar principen ”bättre att döda av misstag än att missa av misstag”, när de godtyckligt använder radioaktiv ammunition och förstör all vegetation med giftiga kemikalier, och när de öppnar eld innan de tydligt identifierat målen; respekterar de amerikanska styrkorna fortfarande de ”naturliga” mänskliga rättigheterna, som är så högt skattade i USA:s värderingar?

De civila, som inte kunde fly från sina krigsdrabbade områden, behandlades som terrorister som slumpmässigt sköts, hade inga mänskliga rättigheter.

Barnen, som har blivit funktionshindrade vid födseln genom de amerikanska styrkornas kemiska vapen och som kommer att drabbas under resten av livet, har inga mänskliga rättigheter.

Flyktingarna, som tvingats fly från sina hem för att bli hemlösa i andra länder, på grund av USA:s utländska krig, har inga mänskliga rättigheter.

I slutändan kan man ifrågasätta tankesättet att lösa tvister genom att vidta ensidiga militära åtgärder. Med tanke på den inneboende motsättningen mellan humanitarism och hegemoni är det löjligt att förvänta sig att ett hegemoniskt land försvarar de mänskliga rättigheterna i andra länder.

Internationella tvister ska lösas genom jämlika samråd inom ramen för FN. Samordnade insatser ska genomföras genom att reglera och förbättra internationella mekanismer och genom att upprätta en gemenskap med en gemensam framtid för mänskligheten. Endast genom att förkasta det hegemoniska tänkandet, som främst motiveras av egenintresse, kan vi förhindra att ”humanitärt ingripande” blir till humanitära katastrofer. Endast på detta sätt kan vi uppnå ömsesidiga fördelar och vinn-vinn-resultat och endast så kan alla människor över hela världen verkligen njuta av naturliga mänskliga rättigheter.

Bilaga:

 Lista över civila olyckor, flyktingar och ekonomiska förluster orsakade av stora aggressionskrig som fördes av USA efter slutet av andra världskriget

• Koreakriget: cirka 3 miljoner civila dödsfall och 3 miljoner flyktingar;
• Vietnamkriget: cirka 2 miljoner civila dödsfall, 3 miljoner flyktingar och 3 miljoner offer för avlövningsmedel;
• Luftangreppet på Libyen: cirka 700 militära och civila dödsfall;
• Invasionen av Panama: cirka 302 civila dödsfall och 3000 civila skador;
• Den väpnade interventionen i Somalia: cirka 200 civila dödsfall och 300 civila skador;
• Gulfkriget: cirka 120 000 krigsrelaterade civila dödsfall och 2 miljoner sanktionsrelaterade civila dödsfall och ekonomiska förluster uppgående till 600 miljarder US-dollar;
• Kosovokriget: mer än 2000 dödsfall och 6000 skadade och ekonomiska förluster uppgående till 200 miljarder US-dollar;
• Afghanistan-kriget: mer än 30 000 civila dödsfall, 70 000 civila skador och 11 miljoner flyktingar;
• Irak-kriget: cirka 200 000–250 000 civila dödsfall och 3,25 miljoner flyktingar;
• Det syriska kriget: mer än 40 000 civila dödsfall och 12,59 miljoner flyktingar.

 

2. Lista över aggressionskrig som förts av USA och USA: s interventioner i utländska länder efter slutet av andra världskriget

1947–1949:   ingriper i det grekiska inbördeskriget

1947–1970:   ingriper i Italiens val och stödjer antikommunismaktiviteter

1948:             stödjer antiregeringsstyrkorna i Costa Ricas inbördeskrig

1949–1953:   stöd för antikommunismaktiviteter i Albanien

1949:             ingripande i regeringsförändringen i Syrien

1950–1953:   bedriver Koreakriget

1952:             ingriper i den egyptiska revolutionen 1952

1953:             stödjer en kupp i Iran för att störta den dåvarande iranska regeringen

1954:             stöd för bytet av den dåvarande guatemalanska regeringen

1956–1957:   planerar en kupp i Syrien

1957–1959:   stödjer en kupp i Indonesien

1958:             skapar en kris i Libanon

1960–1961:   stödjer en kupp i Kongo

1960:             stoppar Laos regering från att starta en reform

1961:             stödjer invasion i svinbukten på Kuba

1961–1975:   stödjer inbördeskrig och handel med opium i Laos

1961–1964:   stöd för antiregeringsaktiviteter i Brasilien

1963:             stödjer civila stridigheter i Irak

1963:             stödjer upplopp i Ecuador

1963–1975:   utkämpar Vietnamkriget

1964:             ingriper i Simba-upproret i Kongo

1965–1966:   ingriper i Dominicas inbördeskrig

1965–1967:   stödjer den indonesiska militärregeringens massaker på kommunister

1966:             stödjer ett uppror i Ghana

1966–1969:   skapar konflikter i Demilitarized Zone (DMZ), som är en region på den koreanska halvön som avgränsar Nordkorea från Sydkorea

1966–1967:   stödjer ett uppror i Bolivia

1967:             ingriper i bytet av den grekiska regeringen

1967–1975:   ingriper i Kambodjas inbördeskrig

1970:             ingriper i Omans inrikesfrågor

1970–1973:   stödjer en militärkupp i Chile

1970–1973:   stödjer en kupp i Kambodja

1971:             stödjer en kupp i Bolivia

1972–1975:   erbjuder hjälp till antiregeringsstyrkor i Irak

1976:             stödjer en kupp i Argentina

1976–1992:   ingriper i Angolas inrikesfrågor

1977–1988:   stödjer en kupp i Pakistan

1979–1993:   stöd för antiregeringsstyrkor i Kambodja

1979–1989:   ingriper i kriget i Afghanistan

1980–1989:   finansiering av fackföreningen mot regeringen Solidaritet i Polen

1980–1992:   ingriper i El Salvadors inbördeskrig

1981:             konfronterar Libyen i Sidra-bukten

1981–1982:   driver på förändringen av den dåvarande tchadiska regeringen

1982–1984:   deltar i ett multilateralt ingripande i Libanon

1982–1989:   stöd för antiregeringsstyrkor i Nicaragua

1983:             invaderar Grenada

1986:             invaderar Sidra-viken, Libyen

1986:             bombning av Libyen

1988:             skjuter ner ett iranskt trafikflygplan

1988:             skickar trupper till Honduras

1989:             konfronterar Libyen i Tobruk

1989:             ingriper i Filippinernas inrikesfrågor

1989–1990:   invaderar Panama

1990–1991:   för gulfkriget

1991:             ingriper i Haitis val

1991–2003:   ledning av verkställighetsåtgärden för att upprätta en flygförbudszon i Irak

1992–1995:   ingriper i Somalias inbördeskrig för första gången

1992–1995:   ingriper i Bosnien kriget

1994–1995:   skickar trupper till Haiti

1996:             stöd för en kupp i Irak

1997:             skickar trupper till Albanien

1997:             skickar trupper till Sierra Leone

1998–1999:   Kosovo-kriget

1998:             lansering av kryssningsmissilattacker mot Sudan och Afghanistan

1998–1999:   skickar trupper till Kenya och Tanzania

2001 – nu:     för Afghanistan-kriget

2002:             skickar trupper till Elfenbenskusten

2003–2011:   för Irak-kriget

2004 – nu:     uppmuntrar krig mellan Pakistan och Afghanistan i deras angränsande områden

2006–2007:   stödjer Fatah, en palestinsk politisk och militär organisation, för att störta den valda regeringen från Hamas

2007 – nu:     ingriper i Somalias inbördeskrig för andra gången

2009:             stödjer en kupp i Honduras

2011:             stöd mot regeringsstyrkor i Libyen

2011–2017:   utför militära operationer i Uganda

2014 – nu:     leder interventionsåtgärderna i Irak

2014 – nu:     leder interventionsåtgärderna i Syrien

2015 – nu:     stödjer Saudiarabiens deltagande i Jemens inbördeskrig

2019:             stödjer förändringen av den venezuelanska regeringen