Ingress: Den här artikeln Svensk ubåtjakt var psykologisk krigføringav Terje Alnes har jag erbjudits att publicera, och det gör jag med glädje och tacksamhet.
Det är mycket lätt att se paralleller till dagens situation som starkt bidragit till att Sverige är en av de mest Rysslandskritiska staterna i Europa, kanske den mest kritiska. En aktuell opinionsundersökning i flera europeiska länder visar ”Men det europeiska landet som sticker ut som att ha en mest positiv amerikansk inställning är Sverige där så många som 71 % föredrar en god relation bara med USA och endast 9 procent föredrar en bra relation med både USA och Ryssland.” Litet stöd för Nato:s kärnartikel i Nato:s medlemsländer – medan Sverige är mest positivt till Nato. Vad är mest skrämmande?
Nu sker dock arbetet på detta inte bara genom desinformation av militärledningen utan av den svenska regeringen med den säkerhetspolitiskat farlige försvarsministern Peter Hultqvist som spjutspets, med uppbackning av SÄPO och MUST.
Terje Alnes har berikat bloggen tidigare. Se under ”Relaterat”.
Svensk ubåtsjakt var psykologisk krigföring.
Ubåtsjakterna i den svenska skärgården på 1980-talet tjänade som psykologisk krigföring, med avsikt att göra svenskarna mer fientliga mot Sovjetunionen. Vilka paralleller ser vi idag?
De många observationerna av utländska ubåtar i svenska vatten på 1980-talet tolkades som ett tecken på att en sovjetisk attack planerades. Den svenska regeringen protesterade kraftigt mot Moskva.
Nu har sanningen om ubåtjakten kommit fram. Sverige var inte utsatt för sovjetisk aggression. Däremot utsattes de för psykologisk krig, initierad av Reagan-administrationen och beställd av CIA-chefen William Casey.
Syftet var att göra den svenska opinionen orolig och fientlig mot Sovjetunionen och att sabotera premiärminister Olof Palmes planer på att driva internationell avslappningspolitik i form av dialog och samarbete med Sovjetunionen .Strategin lyckades på båda punkterna. Samtidigt avslöjas att delar av den svenska statsapparaten konspirerade med utländska makter bakom sin egen regerings rygg! Ubåtsjakterna visar en tvåfaldig uppdelning av svensk statsmakt. Å ena sidan stod ett demokratiskt valt parlament och regering, och å andra sidan delar av underrättelsetjänsten och försvaret, som hade en tydlig västlig inriktning.
Att skapa en fiendebild
Dessa avslöjanden presenterades på ett seminarium med titeln ”The Hidden Power Game – Submarines in Scandinavian Waters” vid norska utrikespolitiska institutet (NUPI) i februari.
Här presenterades boken ”Det svenska ubåtkriget”. I en grundlig översyn torpederade Ola Tunander den vanliga uppfattningen om sovjetisk ubåtregression mot Sverige. Vi minnes visserligen bäst att det var en sovjetisk ubåt som i oktober 1981 åkte på ett rev precis vid den svenska flottbasen i Karlskrona. Men efter den här episoden finns det inga bevis för att sovjetiska ubåtar kränkte det svenska vattnet.
Tvärtom, en hemlig rapport som sammanställts av den svenska underrättelsetjänsten 1987 ( tillgänglig 2001) sade att observationerna av utländska ubåtar inte matchade Sovjetunionens. Det vi nu vet är att USA redan på 1970-talet i hemlighet hade distribuerat övervakningsutrustning längs den svenska kusten. Med hydrofoner kunde amerikaner följa rörelserna från sovjetiska ubåtar i Östersjön. Informationen gick direkt till Office of Navy Intelligence, den amerikanska flottans underrättelsebyrå. Italienska minibåtar opererade i hemlighet från civila handelsfartyg och svarade för underhåll av den amerikanska övervakningsutrustningen.
Det svenska ubåtskriget.
Under 1980-talet kom ubåtar från både Västtyskland och Storbritannien regelbundet in i svenska vatten. Detta ledde till ett antal observationer av ”främmande” ubåtar. Intrycket som skapades var att det var ubåtar från Sovjetunionen eller Warszawa-pakten som kränkte det svenska vattnet. I verkligheten var det Nato-ubåtar.
Syftet uppnåddes. Den svenska opinionen på kort tid blev betydligt mer fientlig mot Sovjetunionen och rädslan för en sovjetisk attack ökade. 1980 såg 27% av svenskarna i Sovjetunionen ett hot, 1983 hade denna siffra ökat till 83%.
I Sverige hade åsiktsändningen också inhemska politiska konsekvenser. När utrikesminister Lennart Bodstrøm reste tvivel 1985 om att det verkligen var Sovjetunionen som stod bakom ubåtattackerna, ledde det till en mediestorm som tvingade honom att avgå.
På kort tid blev försvarspolitiken den viktigaste frågan, medan traditionella socialdemokratiska frågor som välfärdspolitik pressades i bakgrunden.
Palmes försök att driva avspänningspolitik saboterades effektivt.
Varför hände detta i Sverige?
Ubåtjakt inträffade också i norska fjordar. Den mest kända var i Sognefjorden i november 1972. En ubåtobservation i Hardangerfjorden 1983 fick också mycket uppmärksamhet. Kanske var ubåtjakt i Norge också ett resultat av allierad psykologisk krigføring?
Vi vet att amerikanerna var missnöjda med att Norge var intresserade av idén om en kärnvapenfri zon. Men antalet ubåtsobservationer i Sverige var på en helt annan nivå. Alla pekade på Sovjetunionen som starkt förnekade att deras ubåtar låg bakom.
President Yuri Andropov uppmanade svenskarna att helt enkelt sänka ubåtarna, för då skulle de se att de inte var sovjetiska! Men under 1980-talet använde de svenska admiralerna inte minor eller torpeder.
År 2000 bekräftade dåvarande försvarsminister Caspar Weinberger på svensk TV (!) att USA övade ofta och regelbundet inom den svenska territoriella gränsen. Enligt en före detta brittisk marinminister informerades den svenska flottan alltid i förväg när Natos ubåtar gick in i svenska vatten. Sverige är strategiskt beläget vid Östersjön, och trots sin neutralitet under kalla kriget var Sveriges territorialhav nästan en motorväg för ubåtar från många länder. Genom att distribuera avlyssningsutrustning på svenskt territorium fick Nato alltså en översikt över alla rörelser i Östersjön.
Psykologisk krigföring idag
Målet med krigföringen var alltså både den svenska opinionen och den svenska regeringen, som vid denna tid försökte skapa internationell dialog och avslappning. Källor som Tunander hänvisar till säger att denna form av psykologisk krigföring (”Psy Ops”) ersatte idéer om ett varmt krig, som ansågs vara för riskabelt på europeiskt territorium på 1980-talet.
Idag har Sverige blivit Nato-partner och ubåtjakt är historia.
Vilka historiska lektioner kan vi dra? Ja, psykologisk krigföring är effektiv både för att påverka den allmänna opinionen och för politiker som försöker gå sin egen väg. Det finns ingen anledning att tro att inga sådana ”Psy Ops” används idag, tvärtom måste vi anta att de till stor del präglar våra vardagsliv.
Nu kan stater driva ”cyberkrigföring” utan att lämna några spår, och plantera spår som kan indikera att det finns andra stater bakom det. Anklagelser om att väst (inklusive Norge) är mitt i ett ”hybridkrig” främjas regelbundet från Nato-håll.
Därför beslutades det vid NATO-toppmötet i Warszawa 2016 att etablera det digitala rymden som ett fjärde militära försvarsområde, på samma nivå som land, hav och luft. Vi noterar att Jens Stoltenberg säger att Nato är under ständiga dataattacker från Ryssland och andra statliga aktörer, och att särskilt allvarliga attacker kan utlösa Natos artikel Fem om ömsesidigt svar.
För oss vanliga civila är avsändaren av sådana ”attacker” lika dolda i cyperrymden som under vatten. Således kan vi lätt bli offer för psykologisk krigføring, både från riktiga fiender och från ”allierade”.
Källa: Det skjulte maktspillet – ubåter i skandinavisk farvann», NUPI-arrangement 26.02.20, «Da Sverige ble lurt», Ny Tid april 2020.
Relaterat. Andra artiklar av Terje Alnes.
Det är det här de kallar för kapitalism. Del 1.
Det är det här de kallar för kapitalismen (del 2).
Varför får Norges statsminister Erna Solberg pris av Nato-anknutna Atlantic Council?
Det officiella Sverige ljuger om allt! Man förvanskar sin egen historia om hur landet bildades och hur illa man uppfört sig under historien i skolundervisningen! Man talar inte on sanningen om den usla ekonomin, den verkliga arbetslösheten, kriminaliteten, korruptionen, invandringens problem m.m. Och inte har man slutat med de löjliga ubåts ”observationerna” där marinens bogserbåtar och fiskaren Ove får agera ryska fartyg och spioner på land senast 2014. Man undrar vart f-n det här landet är på väg? Att media bara är en patetisk kvarleva som bara finns kvar för att vi skattebetalare tvingas betala för skräpet och SR/SVT får 8.5 miljarder för att spy ut sina lögner…Som någon sa ”vad f-n får vi för pengarna”? Svaret är en korrupt regim som sålt ut Sverige till främmande makt och som inte drar sig för att ljuga för att dölja sanningen för folket!
https://steigan.no/2020/04/mindre-stolte-kapitler-i-norsk-forsvarshistorie/
Länkad är en annan artikel av Terje Alnes om hur Norge är en framskjuten utlöpare i USA:s omringning av Ryssland. Norska piloter fick redan på 50-talet öva på att fälla atombomber över eget land. Sedan dess har USA byggt på med radarstationen Globus tre mil från den ryska gränsen. När basen uppgraderades fick norrmännen höra att det skedde för att ”observera rymdskrot”. När U2-spionplanet sköts ned över Ryssland på 60-talet var dess destination norska Bodö. I Norge finns all tänkbar utrustning för signal- och dataspaning, fartygsobservation ”för norska fiskeflottan” osv. Därtill går underrättelsetjänsten i gåsmarsch efter CIA. Norge kunde bäst beskrivas som en den djupa statens militärregim med demokratisk kuliss, där politikernas uppgift är att stå för underhållningen på talk-shows.
Sverige och Finland rör sig i samma norska riktning. När u-båtshysterin blåstes upp på 80-talet var det inte bara för att skapa karriärväg åt Carl Bildt. Det var ett led i den nya fas av provokativ politik som Ronald Reagan signalerade 1980. Sovjetunionen skulle provoceras med metoder som dittills ansetts otänkbara. Vi såg i denna politik de första stegen i de nykonservativa idéernas framväxt. ”The crazies in the basement”, galenpannorna från källarutrymmena, som republikanerna själva beskrev sitt eget gäng. Palmeutredningen har lovat komma med sin lösning före midsommar. Fanns u-båtshysterin med som en länk i mordets planering ?
Så bråttom hade finske befälhavaren för försvaret, Jarmo Lindberg, att prångla på Finland det svindyra jaktplansfiaskot F-35 att han inte orkade vänta den korta karantänperioden till slut innan han tillträdde som lobbyist i Lockheed-Martins tjänst. De nya planen skall ersätta F-18 -planen som även de smusslades in under falska förespeglingar om motköp och mörkande av dyra driftskostnader.
Man kan inte förvänta sig annat än lögner och fejk från det politiska etablisemanget och dess köpta mediapress och så har det varit i många herrans år, nu värre än någonsin. Hela den politiska etablisemangs-pressen (oftas även i pubic service), ägnar sig daglig dags åt ”psy-ops-propaganda” för eller emot någon företeelse.
Det är en gåta så man kan gråta, att det finns människor som tar del av propaganda tramset och alla lögner i slaskmedia. Man säpper fram vad som helst och vem som helst, som kan tjäna som ”nyttig idiot” åt ett politisk budskap som ska främja en bestämd lämplig agenda. Konsten att sälja lögner genom att spela på nyfikenhet och känsloliv! De är vugära! Exemplen mångfaldiga.
Det spelar ingen roll om de ljuger, bara de kan skapa intresse och sälja sig till prenumeranter eller lösnummer och påverka opinionen.
Det är närmast frapperande hur tyst det officiella Sverige är i frågan om alla lögnerna om u-båtarna! Men visst. är man avslöjade lögnare så är det bäst att lägga locket på…