Denna artikel har först publicerats på steigan.no I artikeln diskuteras betydelsengeografiska förhållanden i Norge. De kan vara annorlunda i Sverige i vissa avseenden. Vilken betydelse detta har ur bullersynpunkt vet jag inte.
______________________________________________________
Svenska Vattenfall har stora förluster på vindkraft Av ed. PS 4 april 2025
Sedan 2019 har det svenska företaget Vattenfall förlorat nästan 1,5 miljarder norska kronor på sina vindkraftsprojekt (motsvarar ungefär 1,35 miljarder svenska kronor). Vindkraft är naturförstörande, miljöfientligt, onödigt och till och med ekonomiskt olönsamt. Med en snittmarginal på -42% måste vi väl kunna prata om en jätteflopp?
Vattenfall vindkraft:
”Bolagets vindkraft har förlorat pengar åtminstone sedan 2019. Med en total omsättning 2019-2023 på 3,5 miljarder kronor gör man en total förlust på 1,5 miljarder kronor under dessa år.
Den genomsnittliga marginalen uppgår till -42%”https://t.co/McjMlb6gel— Tobias Andersson (@SDTobbe) April 2, 2025
Vindkraftskritikern Madeleine Staaf Kura skriver i en krönika :
Utbyggnaden av vindkraft har aldrig handlat om klimatet, utan om en bidragsdriven affärsmodell – liknande den vi nu ser avslöjas i Northvoltskandalen.
Vindkraft kommer aldrig att vara ekonomiskt eller socialt lönsamt. Det är destruktivt för natur, miljö och människor. Den bygger på en affärsmodell där samhället, det vill säga vanligt folk, skattebetalarna ska finansiera spekulanterna genom subventioner.
Och som hon också påpekar:
Det är en industri som har vuxit ur politiska beslut som fattats i Bryssel – utan konsekvensanalyser, utan oberoende forskning och utan ansvarsskyldighet. Genom massiv lobbying och effektiv marknadsföring har både medborgare och beslutsfattare förts in bakom kulisserna. Public Service har misslyckats med sitt uppdrag, samtidigt som drabbade medborgare och kritiska forskare systematiskt tystats ned eller ignorerats.
Vindkraftsboomen har drivits framåt politiskt och ideologiskt från Bryssel, utan konsekvensanalyser, utan att bedöma effekterna på samhället och miljön och utan att bedöma de långsiktiga effekterna.
Stort haveri i vindkraftsparken i Sverige:
50 turbiner stängda. En av Sveriges största ”vindkraftsparker” har drabbats av katastrofala haverier, vilket tvingar myndigheterna att stänga av 50 av 60 turbiner. Det allvarligaste problemet? Gigantiska 85 meter långa rotorblad har lossnat under drift och flyger iväg som dödliga projektiler.
Problemen slutar inte där, flera oljeläckor har spillt ut hundratals liter i miljön och vissa experter tror att felen beror på dåligt underhåll och användning av turbiner som inte är konstruerade för kallt klimat.
Trots risken har det ansvariga företaget förblivit fåordigt och erbjuder endast vaga försäkringar. Samtidigt innebär avstängningen enorma ekonomiska förluster och oförmåga att producera den utlovade elen.
Och det finns inget bättre med havsvind, om Industriaksjonen och Manifest Analysis skulle tro det:
Omöjligt att återvinna – enorma berg av skräp
Olagligt tyskt sopor orsakar problem i Tjeckien.
Stora mängder glasfiberavfall från vindkraftverksblad och flygplansdelar transporterades illegalt från Tyskland till ett litet tjeckiskt samhälle. Detta har utlöst utredningar och massiv kritik.
Prag – De första sopbilarna anlände till Jiříkov, en by i nordöstra Tjeckien, före jul. Fler följde i januari. Jiříkovs borgmästare Barbora Šišková säger att hon har hört talas om liknande fall från andra kommuner.
– Det är bevisat att avfallet kommer från Tyskland, bekräftar taleskvinnan Veronika Krejčí till Euractiv Czechia, det tjeckiska miljöministeriet.
Euractiv Czechia fick inget svar på en begäran om kommentar från det tyska företaget.
Och trots allt detta vill Labourpartiet och Konservativa partiet ha mer vindkraft:
Ap vill bygga mer vindkraft – efterlyser en stämningsändring
Vindkraft – ett hot mot livskvalitet och hälsa
Motvind Norge har publicerat en broschyr om vindkraft där det står:
Sömnproblem är ett stort problem för grannar till vindkraftverk Vad händer när man får lite och dålig sömn över tid? Norska Hälsodirektoratet skriver: ”Människor som lider av sömnsvårigheter rapporterar ofta om nedsatt livskvalitet och sämre copingstrategier. Sömnsvårigheter är ofta förknippade med nedsatt kognitiv och intellektuell funktion, och långvariga sömnsvårigheter ökar risken för att utveckla psykiska och somatiska besvär. Flera norska studier har visat att sömnsvårigheter är en stark och långvarig sömnbesvärsriskfaktor för både sjukdomssvårigheter och permanenta fördelar”.
Flera besvärande bullervarianter ingår inte i bullerberäkningar och bullerkartor. Gränsvärdet för vindkraftsbuller i Norge är Lden 45 dBA. Den är kopplad till en genomsnittlig bullerbelastning över ett helt år, och är därför olämplig för buller från vindkraftverk. Vindkraftverk producerar i genomsnitt ca. 33 % av angiven kapacitet. När det inte blåser står de stilla. De producerar då varken el eller buller. Det finns ingen övre gräns för hur högt ljudet kan vara när vindkraftverken är igång. Det gör att bullret stora delar av året kan ligga långt över 45 dBA, men ändå ligga inom gränsvärdets årsmedelvärde (Lden 45 dBA). Gränsvärdet tar inte heller hänsyn till lågfrekvent eller amplitudmodulerat brus. Lågfrekvent buller har långa ljudvågor och lång räckvidd, vilket kan orsaka bullerstörningar flera kilometer från vindkraftverken. Det finns ingen bullergräns för lågfrekvent buller från vindkraftverk i Norge. Amplitudmodulerat brus (AM) är inte ovanligt vid vindkraftverk. Det pulserande surrande/visslande ljudet och den ständigt växlande nivån på amplitudljuden kan variera med upp till 10 dB och är ofta mycket irriterande. Jämfört med andra typer av miljöbuller på samma exponeringsnivå tros detta AM-buller vara en faktor som starkt bidrar till ökad negativ respons och bullerstörningar kring vindkraftverk. Studier från Storbritannien slår fast att ljud från vindkraftverk alltid kommer att vara mer eller mindre amplitudmodulerat, men varken vindkraftsindustrin eller myndigheterna kommer att ta hänsyn till att detta buller kan uppstå. De kallar det ovanligt, även om det ibland kan dyka upp ca. 60 % av tiden är turbinerna igång. Idag förbises detta mycket besvärande buller vid mätning och beräkning av vindkraftsbuller i Norge.
Minimiavståndet är ingen garanti mot buller och hälsoproblem
Stortinget har i samband med behandlingen av stortingsbetänkandet om landbaserad vindkraft fastställt ett minimiavstånd på 800 meter eller 4 gånger turbinens höjd. Detta avstånd tar inte hänsyn till amplitudmodulerat eller lågfrekvent brus, som har en mycket längre räckvidd än normalt brus. Minimiavståndet är inte heller lämpligt för norsk topografi och tar inte hänsyn till människors livskvalitet och hälsa.
Norsk topografi och buller från vindkraftverk är en olycklig kombination. Höga berg och hårda ytor ger liten ljuddämpning och reflekterar ljudvågorna. Det gör att bruset hörs bra över stora avstånd. Många studier om vindkraftsbuller har hämtats från andra länder, som Nederländerna och Danmark. Norska undersökningar, bland annat från Lista och Tysvær, visar att en mycket större andel av vindkraftsgrannarna är hårt påverkade av buller, jämfört med internationella studier. Detta tyder på att resultaten från studier i andra länder inte är representativa för Norge.
Allmänhetens tillgång och tillträde till vandrings- och rekreationsområden kommer att begränsas kraftigt, med ett avstånd på 500 till 800 meter mellan vindkraftverken och säkerhetszoner på upp till 400 meter. Isflak kommer att göra stora områden farliga för normal trafik på vintern. Detta kommer att pågå i 25 till 30 år, där all trafik sker på egen risk.
Synföroreningar, skuggor och blinkande högintensiva ljus är en stor belastning för människor och djur. Dagens vindkraftverk kan bli upp till 270 meter höga och kommer att dominera landskapet många mil runt. De är en ständig påminnelse om skadad natur och bullerstörningar. Stora roterande propellrar i synfältet, rapporterade av många som mycket obekväma.
Kommunen är ansvarig myndighet för buller, hälsa och föroreningar. Enligt folkhälsolagen ska kommunen främja befolkningens hälsa och bidra till att skydda befolkningen från faktorer som kan påverka detta negativt. Detta ansvar får ofta ge vika när vindkraftsföretag erbjuder stora summor för att få tillgång till kommunens mark.
Konsekvensbedömningar (CA) för hälsa är för närvarande otillräckliga
De är inte iordningställda enligt en erkänd metodik, som KU:s regelverk kräver, och kommer därför inte att ge en bra bild av hur vindkraftverk kan påverka medborgarnas hälsa. Då en sådan utarbetad folkhälsorelaterad metodik inte finns har Folkhälsokommittén i Motvind Norge utarbetat förslag till innehållet i metodiken och matrisen. Detta har lämnats in till hälso- och tillståndsmyndigheterna. Förslaget finns även på Motvind Norges hemsida, och kan användas av kommunen för kvalitetssäkring av konsekvensanalyser och hälsa.
Förstörda lokalsamhällen Erfarenhet visar att lokalsamhällen skadas av år långa strider om vindkraft. Ett fåtal kommer att tjäna på andras förlust av fastighetsvärde och livskvalitet. Konflikter uppstår och familjer, grannar och vänner är splittrade. Såren kan kvarstå i många år, även efter att kampen om utvecklingen avslutats, oavsett utgång. Det är något kommunerna måste tänka på innan de säger ja eller nej till utredningar. Ett tydligt nej i första skedet kommer att rädda medborgarna från stora bördor i form av splittring, osäkerhet och rädsla inför framtiden.
Förorening direkt i matfatet för människor och djur
De flesta vindkraftverken i Norge är placerade i mer eller mindre intrångsfria naturområden, områden som troligen har undvikit de värsta föroreningarna från mänsklig verksamhet. Områden där jakt, bärplockning, svamp och sötvattensfiske har långa traditioner. Dessa är ofta avrinningsområden för privata och kommunala dricksvattentäkter. Läckor av olja och glykol har förekommit vid flera vindkraftverk. Spridningen av mikroplaster på grund av slitage är ett kontroversiellt ämne när det kommer till vindkraft. Vindkraftsindustrin hävdar att slitageföroreningarna bara är 200 gram per år per vindkraftverk. Flera studier uppskattar mycket högre siffror, från 14 till 50 kilo i vissa fall. Underhåll av turbinblad har blivit en egen bransch och nytillämpning av kemikalier görs ofta redan innan vindkraftverken varit i drift i två år. Ytterkanten av turbinbladen kan röra sig i hastigheter upp till 300 km/h och kommer att slitas av regn, hagel, damm och andra partiklar.
PFAS av Bisfenol A finns i både glasfiber och epoxiprodukter. Det är miljögifter och permanenta kemikalier som har stora negativa konsekvenser för människor och djur. De kan påverka både fostret och fortplantningen.
mars 2025
Relaterat
Vindkraftverken skapar ett enormt avfallsproblem
Hälften av svenska vindkraftverk riskerar konkurs
Finns ju ingen chans att vindkraft någonsin blir lönsam och det är bidragen som gör att de fortfarande byggs! Men inom den ”gröna ekonomin” är de vana vid att skicka notan till skattebetalarna!
I den här artikel blandas olika saker.
Ekonomi är en sak.
Här i Norden är elpriserna allt för ofta för låga för att bära nyinvesteringar (just därför vill Ebba stö staliga pengar över nya kärnkraftverk), men det har likväl investerats på order av Bryssel, för att kunna klara den beslutade (idiotiska) övergången till ett totalitärt helt elektriskt samhälle.
Vindkraften är särskilt utsatt för att bra vind leder till negativa spotpriser i norr.
Förbrukningsökningen har inte ökat i takt med utbyggnaden och kraftledningarna är för klena för att kunna exportera överskottet. Det saknas pumpkraftverk och stora batterilager, m.m. för utjämning, eftersom vattenkraftens balansförmåga har överskridits med råge (speciellt i Finland).
Under sommarhalvåret svämmar nederländsk och tysk solel ofta över och sänker spotpriserna ofta till noll eller minus dagtid under helgerna, vilket drabbar alla producenter.
I och med Bryssels obligatoriska kvoter för ”carbonfri” elkapacitet blir antalet timmar med negativa spotpriser snabbt allt fler, vilket bör leda till konkurser för de anläggningar som inte har hunnit amorteras, precis som för tio år sedan, när det fanns gott om vattenkraft och färre exportmöjligheter.
Miljöproblem är en annan sak.
Redan skrotade kajaker och småbåtar i glasfiberarmerad plast var ett problem. Det finns numera helt ny teknik för återvinningen. Dessutom finns en kinesisk firma som gör vingblad i rostfritt stål, fast jag har aldrig läst om något verk som använder dem i Norden.
Miljöhänsyn är en politisk fråga som brukar få gehör för sent.
Haverier på stora snurror beror förmodligen på en för snabb ökning av effekten, innan man har hunnit utvärdera tillräckligt många år av drift under olika förhållanden av den föregående modellen. De mindre verken tuffar däremot på, vad jag förstår, om de underhålls rätt.
Skala upp är sällan oproblematiskt och det leder till problem när man är oförsiktig, det vet alla tekniker.
En del av kritiken av vindkraften är rättmätig, annan är det inte, enligt min mening.
Det påstås många märkliga saker om vindkraft nu för tiden, inte minst på steigan.no. Sedan tidigare vet jag att man inte kan lita på vad de publicerar om vindkraft. I den här artikeln är bland annat påståendet att i Norge ”finns ingen övre gräns för hur högt ljudet kan vara när vindkraftverken är igång” helt fel.
I Veileder M-128 (https://www.miljodirektoratet.no/sharepoint/downloaditem/?id=01FM3LD2TCK7EQL6NJR5DZLUT6KCQP3VZW) står det om så kallade ”worst case”-beräkningar. Dessa beräkningar motsvarar en ljudnivå som om hela vindparken gick i full drift 365 dagar om året och att det alltid blåser från vindparken mot där man bor.
Jag tror att Vindkraftens största problem är att den utmanar Kärnkraften.
Det gör Vindkraften till en fiende till alla dem inom politikens högerkrafter som från begynnelsen förespråkat kärnkraft som den framtida lösningen på energiproblemen.
Kärnan i problemet tror jag inte är lösningen för energiframställning.
Det grundläggande problemet är istället Demokratin som med sina spretande viljor blir oförmögen att skapa en långsiktig och hållbar samt enhetlig planering.
Jag är övertygad om att de Auktoritära Staterna löser energiproblemen på ett sundare sätt än vad Västerlandets Demokratier kan åstadkomma.
Även Kina där kolkraften blir som en nödvändig mellanperiod för att upprätthålla produktion, utveckling och tillväxt innan de alternativa energikällorna är redo att ta över.
I Kina liksom i Ryssland finns enorma resurser på Sol, vind och vattenkraft.
I Ryssland är ännu så länge Naturgas den energikälla som är viktigast.
Naturgas genererar koldioxid men är för övrigt i stort sett fri från andra farliga utsläpp.
Ryssland har så mycket Naturgas att det lätt skulle kunna försörja Sverige och Europa också.
Om bara den politiska viljan funnits där.
Men Demokratin sätter tyvärr käppar i hjulet.
När blev koldioxid en farlig gas? CO2 är ju en förutsättning för växter, djuren och vår överlevnad på jorden! Ingen CO2 inga högre former av liv så vi ska vara tacksamma att vulkaner, hav och träskmarker förser oss med CO2 till de ca 96% som kommer från dessa naturliga källor. Och vem har tutat i alla att ett varmare klimat skulle vara av ondo vilket påstås av IPCC och globalistmaffian? Nu är det väl så att bakom klimatförbättringen vi upplever i världen så beror nog det mesta på att solinstrålningen ökat med ca 13% de senaste årtiondena men denna positiva utveckling kan snabbt ändras av några stora vulkanutbrott som åter grumlar atmosfären med sot och partiklar.
Benny
Men ingen har påstått att CO2 är farlig. Ökande mängder av den och speciellt då i kombination med ökad solinstrålning kan däremot sannolikt skapa oerhörda problem för den av människor så tättbefolkade planeten. Smältande glaciärer på land höjer havsnivån och när dom är borta försvinner också vattenförsörjningen för miljontals människor.
Jag misstänker att det kan vara så illa att riskerna faktiskt snarare är underskattade. Naturens tröskelförändringar går knappast att förutsäga exakt.
Eventuella och tillika oförutsägbara vulkanutbrott och naturkatastrofer behöver vi inte räkna in i kalkylen. Vi kan ändå inte göra något åt dom. Våra egna utsläpp däremot finns det all anledning att åtgärda.
Sedan kan jag hålla med om att just vindkraftverk förefaller tveksamma. Att fylla våra åkrar med tusentals gigantiska propellerblad för att det är olönsamt att återvinna dom är klart orimligt. Återvinning borde vara en självklarhet och räknas in i det verkliga priset för vindkraft. Det priset får vi ju inte veta idag.
Kina har en stor andel av världens tillverkning av både vindkraftverk och solceller. Deras egen utbyggnad av dessa källor fortsätter också i snabb takt – se t.ex. https://www.reuters.com/business/energy/chinas-solar-wind-power-installed-capacity-soars-2024-2025-01-21/
Ryssland däremot ligger långt efter.
I vår del av världen är det intressant att se hur först personer som verkar vara långt på högerkanten har målat en väldigt negativ bild av vindkraften och hur detta sedan också har plockats upp av vissa som verkar vara mer till vänster, såsom Steigan. Det visar väl hur effektiv anti-vindkraft-propagandan har blivit. Tror dock inte demokrati är problemet.
Vad gäller lönsamheten i elgenerering är det en utmaning att Sverige numera har mycket mer elgenerering än elförbrukning. Dessutom planerar staten nu för att elbehovet mer än fördubblas på 20 år, vilket är en prognos som kanske inte uppfylls. En möjlig överutbyggnad av elgenerering hotar lönsamheten inte bara för vindkraft.
Läs gärna även ”Sant och osant om vindkraft”: https://eurowindenergy.com/media/pipozidt/ny-teknik-sant-och-falskt-om-vindkraft.pdf