Sverige utökar spionerilagstiftningen, äventyrar journalisters och visselblåsares frihet

Bild: Wikimedia

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett-två år sedan” återpubliceras denna artikel som är aktuell i högsta grad. Har de bidragit till att USA- och Naato-kritiska artiklar blivit än mer osynliga. (Ja språkligt kan formuleringen diskuteras).
Denna artikel av Kevin Gosztola publicerades för någon månad sedan hos https://thedissenter.org/sweden-expands-espionage-law/?ref=the-dissenter-newsletter

Sverige utökar spionagelagstiftningen, äventyrar journalisters och visselblåsares frihet

Sveriges riksdag antog en stor utvidgning av spionlagstiftningen som kommer att tillåta landets polis att utreda journalister, publicister och whistleblowers om de avslöjar hemlig information som ”kan skada Sveriges relation till en annan stat eller en internationell organisation.”

Journalister, utgivare eller whistleblowers som befunnits skyldiga till att avslöja sådan ”skadlig” information kan dömas till upp till fyra års fängelse enligt den nya lagen.

Utvidgningen syftade till att säkerställa att den svenska regeringen har ännu mer kontroll över vad allmänheten får veta om landets samarbete med Nordatlantiska Fördragsorganisationen (NATO), Europeiska unionen och FN.

Specifikt kan åtgärden hjälpa myndigheter att säkerställa att information om kriget i Ukraina förblir dold och inte bidrar till trötthet som har spridit sig bland allmänheten. Åtgärden kan också försäkra USA:s militära och säkerhetsmyndigheter att Sverige kan lita på som allierad för att slå ner på läckor om information från deras nära partnerskap utsätts för granskning.

Två omröstningar krävdes av parlamentet för att godkänna åtgärden, som flitigt fördömts av medieorganisationer och pressfrihetsgrupper i Sverige. Den första omröstningen ägde rum den 16 april 2022 och sedan efter ett riksdagsval genomfördes en andra omröstning den 16 november.

Medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet rekommenderade att den andra omröstningen skulle skjutas upp till nästa år, höll högerpartiet Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna ansåg alla att propositionen om att Säkerhetsmyndigheten fick mer utredningsbefogenhet var nödvändig.

Som Journalistförbundet i Sverige med början den 1 januari beskrev ”Den som främjar, lämnar eller röjer uppgifter som omfattas av bestämmelsen om utlandsspionage kan också dömas för obehörig befattning med hemlig information. Det innebär att de situationer som en journalist kan dömas i utökas.”

”Bestämmelsen om utlandsspionage omfattar ”hemlig information som sker inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en internationell organisation eller i en internationell organisation där Sverige är medlem”. Det handlar alltså inte om all information om andra stater, utan det avgörande är om de förekommer inom ramen för ett samarbete där Sverige ingår.”

Nils Funcke, pressfrihetsexpert i Sverige, erkände att åtgärden har en liten säkerhetsventil för medieorganisationer. Om publiceringen var ”försvarlig” kunde man undgå straff enligt lagen. Men Funcke noterade att vad som är ”försvarligt” är upp till domstolarna, som utan tvekan kommer att vara mer benägna att se fall ur det nationalistiska perspektivet av säkerhetsagenter som försvarar sina åtal.

Tjänstemän, säkerhetsagenter eller militära officerare från länder utanför Sverige, särskilt USA, skulle möjligen kunna åberopa åtgärden och pressa den svenska regeringen att väcka åtal.

Tänk på det här exemplet från 2013: Sveriges Television publicerade detaljer från dokument som avslöjats av den nationella säkerhetsmyndighetens whistleblower Edward Snowden som visade att Sverige var en ”nyckelpartner” i att hjälpa USA:s spion mot Ryssland.

Avslöjanden om den nära relationen kom från ett dokument daterat den 18 april 2013, som indikerade att ”Försvarets Radioanstalt (FRA) hade ”försett NSA…en unik samling om högprioriterade ryska mål, såsom ledarskap, internpolitik .”

Enligt den utökade lagen kan citering av ett hemligt amerikanskt dokument – ​​som svensk offentlig TV gjorde – av myndigheter tolkas som skadligt för Sveriges förhållande till USA eller landets ställning i Nato, särskilt som det avser regeringens förmåga att i hemlighet sträva efter mål. lika avgörande för att bekämpa Ryssland i Ukraina.

Om man går tillbaka till 2005 skulle en sådan lag ha försvårat svenska mediers möjlighet att avslöja sin regerings roll i CIA:s överlämnande och tortyr av fångar i ”det globala kriget mot terrorismen”.

Johanne Hildebrandt, svensk krigskorrespondent, varnade, ”Förändringen kan göra krigsrapportering från fältet omöjlig. Om jag följer svenska trupper och ser USA bomba en by så att civila dör kan min rapportering kriminaliseras eftersom det skadar Sveriges relationer med USA.”

”Det är svårt nog att rapportera från krigsområden. Lagen skulle leda till minskad insikt. Vem bestämmer vad som kan skada Sveriges relationer? Officerare och soldater kommer att säga nej till journalister av rädsla för att göra ett misstag”, tillade Hildebrandt.

Svenska säkerhetsagenter får ökad befogenhet att inleda räder mot media och beslagta elektronisk utrustning i syfte att identifiera källor som lämnat information till journalister.

2016 avslöjade FN:s whistleblower Anders Kompass barnsexövergrepp av fredsbevarare i Centralafrikanska republiken. Han fördömde FN för att ha underlåtit att hålla någon ansvarig och för att ha hämnd mot honom.

”Den fullständiga straffriheten för dem som har befunnits ha, i olika grad, missbrukat sin auktoritet, tillsammans med hierarkins ovilja att uttrycka några ånger för hur de agerade mot mig bekräftar tyvärr att bristen på ansvarsskyldighet är förankrad i USA Nationer. Det gör det omöjligt för mig att fortsätta arbeta där”, deklarerade Kompass.

Förespråkarna tror att om Kompass, som är från Sverige, hade trätt fram efter att lagen utökades skulle han ha stått inför rättslig fara. Hans avgång och kommentarer slog mot bilden av FN i Sverige och som lagen säger kunde den som släpper information som kan ”skada” Sveriges relation till en internationell organisation bli måltavla.

Sigyn Meder, en förespråkare för ”Stödkommittén för Julian Assange”  i Sverige, lyfte fram åtalet mot Assange i USA. Hans journalistik avslöjade krigsförbrytelser i Irak och Afghanistan, och ändå är han måltavla av den amerikanska spionerilagen.

”Utländska och svenska medier, däribland SVT och Dagens Nyheter, publicerade uppgifterna från Wikileaks, men har senare i stort sett varit tysta om de grova juridiska övergrepp han utsatts för, vilka har dokumenterats utförligt av Nils Melzer, FN:s särskilda rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning”, enligt Meder.

Att publicera hemlig information som WikiLeaks gjorde är den typ av journalistisk verksamhet som Sverige kriminaliserar genom denna lag.

Faktum är att åklagare i det amerikanska justitiedepartementet har använt den amerikanska spionerilagen för att kriminalisera avslöjandet av information som kan orsaka ”skada” på den amerikanska regeringens relation till en annan stat eller en internationell organisation.” Även om den amerikanska militären och regeringen saknade tydliga bevis för skada åtalade de Chelsea Manning, och nu Assange, för brott mot spionerilagen för att släppa kablar från den amerikanska statens ambassad. Sveriges utökade spionerilag kanske inte helt avskräcker svenska medier från att rapportera om svenska militära och säkerhetsoperationer, inklusive den nära relation som Sverige har med Journalister, redaktörer och medieproducenter kan fortfarande publicera hemlig information som främjar USA:s, NATO:s, EU:s och FN:s agenda.

Men de i pressen som agerar självständigt och vågar granska de gemensamma målen och målen för västerländska säkerhetspartnerskap eller militära allianser skulle vara sårbara för förtryck – och det är avsikten.

Utvidgningen av säkerhetsmyndighetens makt är avsedd att få individer, som inte är blint stödjande av USA och NATO, att tänka två gånger på att avslöja eventuella påstådda övergrepp, korruption, hänsynslöshet eller fel som skulle få en att ompröva sitt stöd.

• Den här artikeln finansierades av betalda prenumeranter på The Dissenter Newsletter. Bli en månadsbetald prenumerant för att hjälpa oss att fortsätta vår bevakning av whistleblower-berättelser.