I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett-två år sedan och idag” återpubliceras denna artikel. Denna fråga har tyvärr inte uppmärksammats av Greta Thunberg – och knappast alls av andra engagerade i klimat- och miljörörelsen. Finner goda skäl att påminna om saken.
November 2019: Denna artikel tio sätt som klimatkrisen och militarismen hänger ihop på har vänligen översatts av en pensionerad dam från Haparandatrakten.
Artikeln är skriven av Medea Benjamin från USA som är en dem som grundat ”CODEPINK for Peace”. Hon har skrivit flera böcker och bland annat ”Inside Iran: The Real History and Politics of the Islamic Republic of Iran.” För ökad förståelse av ämnet uppmanar hon den intersserade att läsa Gar Smith’s ”War and Environmental Reader”.
Jag har behandlat ämnet tidigare här.USA:s militär har större klimatpåverkan än Sverige och många andra länder.
Uppgifter från en annan rapport finns mot slutet.
Tio sätt som klimatkrisen och militarismen hänger ihop på.
Miljörättsrörelsen som växer globalt är avsiktligt intersektionell, vilket visar hur den globala uppvärmningen är kopplad till frågor som ras, fattigdom, migration och folkhälsa. Ett område som nära hänger ihop med klimatkrisen och som får liten uppmärksamhet är dock militarismen. Här är några av de sätt som dessa frågor – och deras lösningar – är sammanlänkade.
1.Den amerikanska militären skyddar Big Oil och andra utvinningsindustrier.
USA:s militär har ofta använts för att garantera att amerikanska företag har tillgång till utvinningsindustrins råmaterial ute i världen, särskilt olja. Gulfkriget mot Irak 1991 var ett uppenbart exempel på ett oljekrig. Idag är USA:s militära stöd till Saudiarabien kopplat till den fossila bränsleindustrins fasta föresats att kontrollera tillgången till världens olja. Hundratals amerikanska militära baser spridda över hela världen finns i resursrika områden och nära strategiska fraktleder till sjöss.
Vi kan inte hoppa av det fossila bränslets ekorrhjul förrän vi förmår stoppa vår militär från att agera som världens stora väktare för Big Oil.
2. Pentagon är världens största institutionella konsument av fossilt bränsle.
Om Pentagon var ett land skulle enbart dess bränsleanvändning göra det till den 47: e största utsläpparen av växthusgas i världen, större än hela nationer som Sverige, Norge eller Finland. USA:s militära utsläpp kommer främst från användning av bränslepåfyllning av vapen och utrustning, samt belysning, uppvärmning och avkylning av mer än 560 000 byggnader runt om i världen.
3. Pentagon lägger beslag på finansiella medel vi behöver för att på allvar kunna hantera klimatkrisen.
Vi spenderar nu mer än hälften av den federala regeringens årliga diskretionära budget på militära utgifter när det största hotet mot USA:s säkerhet inte är Iran eller Kina, utan klimatkrisen.
Vi skulle kunna minska Pentagons nuvarande budget till hälften och fortfarande ha en större militärbudget än Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea tillsammans. Besparingarna på 350 miljarder dollar skulle sen kunna föras över in i Green New Deal. Bara 1 procent av den militära budgeten för 2019 på 716 miljarder dollar skulle räcka till att finansiera 128 879 gröna infrastrukturjobb istället.
4. Militära operationer lämnar efter sig ett giftigt arv .
USA:s militära baser fördärvar landskap, förgiftar jordar och förorenar dricksvatten. Vid Kadena-basen i Okinawa har den amerikanska flygvapnet förgiftat den lokala marken och vattnet med farliga kemikalier, som arsenik, bly, polyklorerade bifenyler (PCB), asbest och dioxin. Här hemma har miljöskyddsorganet EPA (Environmental Protection Agency) identifierat över 149 nuvarande eller före detta militära baser som ”SuperFund-platser” ( eftersom Pentagon har lämnat efter sig föroreningar i jorden och i grundvattnet i närheten, som är mycket farliga för människor, djur och växter.)
Enligt en regeringsrapport från 2017 har Pentagon redan använt 11,5 miljarder dollar på sanering av miljön av stängda baser och det krävs ytterligare 3,4 miljarder dollar.
5.Krig förstör ömtåliga ekosystem som är avgörande för människors hälsa och motståndskraft mot klimatet.
Direkt krigföring förstör naturligtvis miljön, genom bombningar och invasioner av trupper som förstör marker och infrastruktur. På Gazaremsan, ett område som har drabbats av tre stora israeliska militära angrepp mellan 2008 och 2014, riktade Israels bombkampanjer in sig på avloppsrenings och kraftanläggningar – vilka resulterade i att 97 procent av Gazas sötvatten förorenades med salt och med avloppsvatten, och därför blev hälsovådligt att förtära.
I Jemen har den saudiarabiska bombkampanjen skapat både en humanitär och en miljökatastrof, som har lett till mer än 2 000 fall av kolera som det nu rapporteras om dagligen. Efter Pentagons förödande invasion 2003 i Irak har spridits miljögifter, som innehåller utarmat uran, och barn som bor i närheten av amerikanska baser föds med ökad risk för medfödd hjärtsjukdom, ryggradsdeformation, cancer, leukemi, gomspalt och de föds utan eller har missbildade och förlamade armar och ben.
6.Klimatförändringar är en förstärkning av det hot som gör redan farliga sociala och politiska situationer ännu värre.
I Syrien ledde den värsta torkan på 500 år till en missväxt som drev landsbygdsbefolkningen in till städerna, vilket gjorde att arbetslösheten ökade och den politiska oron förvärrades, vilket bidrog till upproret 2011. Liknande klimatkriser har utlöst konflikter i andra länder i Mellanöstern, från Jemen till Libyen.
När globala temperaturer fortsätter att stiga kommer det att bli fler ekologiska katastrofer, fler massemigreringar och fler krig. Det kommer också att ske fler inhemska väpnade konflikter – inklusive inbördeskrig – som kan spridas utanför gränser och destabilisera hela regioner. De områden som är mest utsatta är Afrika söder om Sahara, Mellanöstern och Syd-, Central- och Sydostasien.
7. USA saboterar internationella avtal som handlar om klimatförändringar och krig.
USA har medvetet och konsekvent underminerat världens samlade ansträngningar för att hantera klimatkrisen genom minskning av växthusgasutsläppen och påskyndandet av övergången till förnybar energi. USA vägrade att gå med i Kyoto-avtalet 1997. Att Donald Trump lämnade Paris klimatavtal 2015 var det senaste exemplet på detta flagranta åsidosättande av naturen, vetenskapen och framtiden.
På liknande sätt vägrar USA att ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen som utreder krigsbrott, USA bryter mot internationella lagar genom egenmäktiga invasioner och sanktioner och drar sig ur kärnvapenavtalet med Ryssland. Genom att prioritera vår militär framför diplomati, sänder USA meddelandet att ”allting går med våld” och gör det svårare att hitta lösningar på klimatkrisen och militära konflikter.
8. Massemigration orsakas av både klimatförändringar och konflikter, emigranterna möter ofta ett militariserat förtryck.
En rapport från World Bank Group 2018 uppskattar att klimatförändringseffekter i tre av världens tätast befolkade utvecklingsregioner – Afrika söder om Sahara, Sydasien och Latinamerika – kan leda till förflyttningar av mer än 140 miljoner människor före 2050, både inom och utanför ländernas gränser.
Miljoner migranter från Centralamerika, Afrika och Mellanöstern flyr redan från miljökatastrofer och konflikter. Vid den amerikanska gränsen är migranter inlåsta i burar och strandade i läger. På Medelhavet har tusentals flyktingar drunknat när de försökt ta sig över till Europa. Samtidigt tjänar vapenhandlarna enorma summor när de underhåller konflikterna i dessa regioner genom att sälja vapen och bygga interneringsanläggningar för att säkra skiljelinjer mot flyktingarna.
9.Militariserat statligt våld utövas mot samhällen som gör motstånd mot företagens miljöförstöring.
Folkgrupper som kämpar för att skydda sina områden och byar mot oljeborrar, gruvföretag, storboskapsfarmare, jordbruksföretag etc. möts ofta med statligt och paramilitärt våld. Man kan se det i Amazonas idag, ursprungsbefolkningen mördas för att de försöker stoppa avverkning och nedbränning av deras skogar. Man kan se det i Honduras, där aktivister som Berta Caceres har skjutits för att hon försökt rädda deras floder. Berta Caceres var miljöaktivist från Honduras som försökte stoppa ett dammbygge som skulle översvämma stora delar av deras marker, mördades 2016, dagen innan hon skulle fylla 43 år.
År 2018 fanns det 164 dokumenterade fall där miljöaktivister hade mördats i världen.
I USA möttes de inhemska befolkningsgrupper- som protesterade mot planerna på att bygga Keystone-oljeledningen i South Dakota– av polisen som anföll de obeväpnade demonstranterna med tårgas, bönsäckar och vattenkanoner som avsiktligt sattes igång när det var minusgrader. Regeringar runt om i världen utvidgar sina undantagstillståndslagar för att omfatta klimatrelaterade omvälvningar, det underlättar möjligheten att utöva repressalier mot miljöaktivister som har brännmärkts som ”eko-terrorister” och som har utsatts för upprorsbekämpande operationer.
10. Klimatförändringar och kärnvapen är båda existensiella hot mot planeten.
Katastrofiska klimatförändringar och kärnvapen är alldeles särskilda existentiella hot mot människans överlevnad. Skapandet av kärnvapen – och deras spridning – drevs på av global militarism, men kärnvapen erkänns sällan som ett hot mot livets framtid på denna planet.
Till och med ett mycket ”begränsat” kärnvapenkrig, som involverar mindre än 0,5 procent av världens kärnvapen, skulle vara tillräckligt för att orsaka katastrofala globala klimatstörningar och en världsomfattande hungersnöd, vilket skulle medföra att upp till 2 miljarder människor hamnar i riskzonen.
The Bulletin of Atomic Scientists har ställt sin ikoniska domedagsklocka på 2 minuter i midnatt, vilket visar det allvarliga behovet av ratificering av FN-konnentionen om ett förbud mot kärnvapen. Miljörörelsen och anti-kärnvapen-rörelsen måste arbeta hand i hand för att stoppa dessa hot mot planetens överlevnad.
För att få loss miljarder Pentagon dollar till investeringar av livsviktiga miljöprojekt och för att eliminera krigens miljöförstörelse måste folkrörelser placera ”slutkrig” högst upp på ”måste göra” -listan, för att vi ska få en fredlig planet som det går att leva på. (Slut Medea Benjamin).
Mer uppgifter om utsläpp.
USA:s energidepartement har raporterat att USA:s försvarsdepartement har producerat totalt 527 miljoner ton CO2-ekvivalent från 2010 till 2017, i genomsnitt cirka 66 miljoner ton per år under denna period, ungefär samma växthusgas utsläpp som om 14 miljoner personbilar som körts under ett år. Under 2001-2017 skedde totalt uppsläpp på I totalt 1212 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Under ett år är Pentagons utsläpp större än många mindre länder utsläpp av växthusgaser. De militära utsläppen från USA uppgick år 2017 till 59 miljoner ton (inklusive biogena utsläpp), mer än Finland, som släppte ut 47 miljoner ton, Sverige som släppte 50,8 miljoner ton, och Danmark som släppte ut 33,5 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Utförlig rapport.
Relaterat
https://morningstaronline.co.uk/article/b/campaigners-call-out-military-greenwashing-at-cop26
https://watson.brown.edu/costsofwar/papers/ClimateChangeandCostofWar
”har vänligen översatts av en pensionerad tös från Haparandatrakten.”
Det gläder mig redaktören använder ordet ”tös” för att beskriva översättaren.
Ordet tös eller tösabit var ett ord jag kunde höra ibland i min barndom men aldrig numera.
Tös är synonym till flicka eller ung kvinna och är ett smeknamn och inte på något sätt tillmäle.
Svenska Akademien har helt nyligen gått ut med en varning att uppemot tusen ord ur svenska språket är på väg att försvinna därför de inte längre används.
Jag tackar redaktören för sitt bidrag att hålla det svenska språket levande.
Kvinnan från Haparanda kan känna sig stolt. 🙂
Samtidigt inte att förglömma att ordet ”tös” har en motsatt och mycket negativ association på norska.
Har bytt ut det litet skämtsamma ordet ”tös” i mitt tänkande med ”dam”.
Jag tycker inte vi skall behöva skygga bort från att använda det egna språket. Däremot bör vi vara medvetna om dessa språkkrockar och vara toleranta. Engelskspråkiga har väldigt roligt åt våra ”fart-kontroll”, prutt-kontroll, hur är det med orten ”Fucking” i Österrike, kinesiska översättningar bjuder på mycket roande, sök på ”chinglish”. ”Please dial while breaking down” skylt i hiss, använd telefonen om hissen fastnar. ”No occupying while stabling”, Använd inte toaletten när tåget står på stationerna. ”Reserved for pregnant women over 70” Reserverad för gravida och äldre. ”Fly office”, flygplatsadministrationen. ”Propaganda board”, anslagstavla. En god vän till mig från USA har en dotter som heter Mara, ett traditionell judiskt namn. En mara i den nordiska mytologin är en mycket otrevligt troll i kvinnofigur, som rider och hetsar hästarna på natten. Motmedlet var att hänga en lie med egen uppåt över hästarnas rygg.
Extra trevligt att redaktören (norrlänning och stockholmare?) använder ett skånskt ord. Töser o pågar är ju skånska.
Jag försöker bredda mig också geografiskt. Har ju bott 8 år i Blekinge, där ordet ”tös” förekom.
Klimatkrisen?
Var är den?
Jag har vare sig sett eller märkt av den.
I Kalmar kommunfullmäktige har man numera utlyst ”klimatnödläge”
Även de lokala representanterna för partiet Sverigedemokraterna röstade för beslutet som i princip var enhälligt.
Alla utom en (1) fullmäktigeledamot och som har en egen blogg storleksmässigt fullt jämförbar med den här nyhetsbloggen Global Politics.
Någon person ringde upp ansvarig politiker (s) och bad om förklaring vad beslutet innebar och varför politikern röstade för.
Den ansvariga politikern kunde inte svara på några frågor.
Bara att där fanns ett ”klimatnödläge”.
https://www.youtube.com/watch?v=gKuTpTgKxIY
Det är precis som politikerna där lever i ett ”fantasia” där deras föreställningar blir till realiteter och verklighet. Sedan dessutom fullt möjliga att beslutas i sann demokratisk ordning.
När sedan någon utanför föreställningen ställer begripliga frågor kan de inte svara.
Resultatet kan knappast bli annat än ren komik. Trots den som ringde upp kanske inte var den vassaste intervjuaren.
Gillade inte riktigt den ringande damens tonläge. Tyckte det var mer provokativt än sakligt.
Med Joe Biden som president i USA och det mer vänsterinriktade Demokratiska Partiet i maktposition tror jag ”klimatkrisen” åter kommer uppmärksammas i USA.
Med uppmärksammas menar jag åter ”erkännas” då nuvarande president D Trump inte riktigt vill gå med på att en sådan kris existerar.
Båda har dock gemensamt att det saknas planer för åtgärder.
Liksom Kalmar kommun.
Klimatkris eller klimatnödläge, vad är det egentligen för skillnad?
Jag får en känsla av allt det här bygger på känsla.
En tro och en övertygelse vi ska ha oavsett hudfärg eller om vi bor i Sverige, USA, Japan eller något annat industriland.
En samlande kraft. En gemensam solidaritet till Moder Jord.
Formad i demokratisk anda från möten i vardagen till internationella konferenser på politisk toppnivå.
Folkmakt när den är som bäst.
Förutom Kina då, för där bestämmer kommunistpartiet klimatkrisens vara eller icke vara.
S.k. ”utvecklingsländer” undantagna av humanitära skäl.
Klimatkrisen blir således begränsad till ett västerlandets problem som av socialister enkelt kan uppfattas som den önskade vägen från imperialism till demokrati.
Därifrån är inte steget långt till att tycka det är kapitalismens fel alltihop.
Problemet är bara det aldrig går få Joe Biden att tycka detsamma.
Eller USA överhuvudtaget som man kan betrakta som kapitalismens försvarare.
Jag kan tycka klimatkrisen påminner om sagan Mäster Skräddare.
Där det i slutänden inte blev något (mer än en massa prat).
Människor har sådant tunnelseende ibland, många stod upp för Biden i valrörelsen, för att han skulle skriva på Parisavtalet. Att han var den mest krigiska kandidaten bekymrade inte många. Krigsveteraner attackerade honom på valmöten och anklagade honom för att vara arkitekten bakom Irakkriget, vilket han också var. De skrek åt honom : Du tvingade oss att döda civila. Han röstade inte bara själv för det utan med brinnande iver övertygade han tillräckligt många i kongressen för att kriget skulle starta. Vilket orsakade två miljoner döda irakier.
Vad skall Biden tänka om detta? Han blir ändå vald till president alltså vill de flesta att han skall gå ut och kriga i Världen.
Parisavtalet har väldigt stora brister, medan man skall bry sig om korna som pruttar på ängen, så kan krigsflyg planen flyga Världen runt och släppa sina bomber utan att det skall räknas med i landets klimatutsläpp, inte undra på att Biden skriver under då hans viktigaste intresse skyddas av Parisavtalet, nämligen att kriga. Internationella transporter med båt och flyg omfattas inte av Parisavtalet, så krigs flygplanen kan fortsätta att vara som en svart bisvärm i atmosfären, och de stora båtarna som transporterar pansarfordon och andra krigsmateriel kan fortsätta sina resor, medan landet som skickar ut dem är förnöjd med att man skrivit under Parisavtalet
Nedan text är från Naturvårdsverkets sida::
”Växthusgasutsläppen från flygets internationella bunkring var 2,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2017. Detta är nästan 90 procent högre än år 1990. Växthusgasutsläppen från internationellt flyg omfattas inte av länders klimatplaner för att nå Parisavtalet och ingår alltså inte i de mål som antagits för Sveriges utsläppsminskningar under FN.”
.
Av de utsläpp som Sverige orsakar behöver vi bara räkna med 33%, då de länder som producerar måste räkna med utsläppen i deras produktion, medan vi som importerar slipper ha med detta till våra utsläpp. Så det är bara att fortsätta att konsumera så länge det finns fattiga länder som inte kan ta hänsyn till de utsläpp som vår konsumtion innebär för dem.
Stort är hyckleriet, när det var diskussion om raffinaderiet i Lysekil, så var det miljöpartister som sa att det vore ju bättre om det låg i Sverige för den totala miljöns skull, eftersom det skulle kunna vara en miljövänligare produktion här än i andra länder.
Samtidigt som man försvarar Parisavtalet som anser att varje land måste ta ansvar för vad den producerar av utsläpp, så man kan vara en storkonsument bara man inte producerar det man konsumerar. Vi kunde flytta hem produktionen av vår konsumtion så blir det mindre utsläpp i Världen men den diskussionen har jag inte hört.
Jag tror i västvärldens I-länder det är samvetet som belastats allt hårdare.
Det har både fyllts på och jämförs mer än tidigare.
Vad som behövs då är en framtidstro på någonting bättre som åter kan lugna samvetet till en acceptabel nivå.
Det är den viktigaste klimatåtgärden av dem alla.
Flygplan till ett politiskt möte eller krigsflygplan i luften blir i det sammanhanget inget större problem med hänsyn till klimatet.
Det är alltså människors samvete som i första hand måste åtgärdas men det går av förståeliga skäl inte att förklara.
”Världens mäktigaste politiska ämbete kommer att innehas av en politiker som i årtionden varit en föregångare på klimatområdet och som sagt att klimatkrisen är mänsklighetens största hot.”
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-bidens-valseger-epokgorande-for-det-globala-klimatarbetet
Herregud… och Milda makter SVT:s ”klimatkorrespondent” Erica Bjerström skräder inte orden i sin beskrivning om den nu utsedde nya presidenten för USA.
Det känns som det idag skulle råda feststämning på den statliga Radio och TV-kanalen.
Med över 2.500 anställda. Vad nu alla dom gör?
En triumf utan dess like och en seger för ”hela världen”.
Men jag vet inte om miljön och klimatet har så mycket att tjäna på hennes önsketänkande om vad som nu blir av.
Omställning av konsumtion och produktion tycks bli liknande oavsett om Trump är med eller inte.
Det är det ena.
Det andra än viktigare är att konsumtion måste accelerera för att få tillstånd allt förändrat beteende och det kostar på miljön men gynnar den numera konsumtionsburna ekonomin under marknadens villkor.
Bara utbytet av bilar som skrotas (frivilligt) i förtid vilket blir resultatet av ny teknik som vad jag förstår är mer miljöbelastande än den förra vad gäller avfall och ”återvinning”.
Skulle det vara en ärlig satsning för miljö och klimat skulle planeringen vara minskat behov av bilåkande och transporter men så är det inte. Bostäder koncentreras till städerna och arbetsplatserna flyttas ut därifrån för att täcka utrymmet som utbyggnaden av bostäder kräver. Persontransporterna blir därmed oundvikliga och fler bilar krävs då avstånden är för långa för både cykel och till fots.
Mycket av ”klimatarbetet” tror jag handlar om att ”rättfärdiga” konsumtionssamhället för att göra det uthärdligt för de människor som ångestfyllda funderar över meningen med livet.
När den sociala gemenskapen kräver vad de bör ha för att kunna känna sig delaktiga.
Det är dags för klimataktivisterna att ta med krigsindustrin i sin propaganda för att rädda klimatet annars blir de inte trovärdiga för mig. Det blir lite fånigt att angripa kor som pruttar när krigsindustrin bidrar till utsläpp utan att samtidigt göra någon nytta utan bara förstörelse för människor och miljö.
Det är många beräkningar som är gjorda för att visa på vilka utsläpp korna bidrar till, samtidigt är det svårt att finna siffror på vad kriget bidrar till, dessa meningslösa krig. Nedan text från Sveriges Natur 20190910.
Motsvarande 400 miljoner ton koldioxid. Det är klimatpåverkan från de amerikanska krig mot terrorn som följt efter terrorattacken den 11 september 2001, enligt en uträkning från Brown University.
Från att Afghanistan invaderades har krigen som följde efter terrorattacken den 11 september år 2001 lett till utsläpp av motsvarande 400 miljoner ton koldioxid. Det har Neta Crawford, professor i statsvetenskap vid Brown University i Boston, räknat ut.
Under år 2017 släppte det amerikanska försvaret ut mer än hela Sverige; växthusgaser motsvarande 59 miljoner ton koldioxid.
Dessutom behöver vi betande djur i våra marker, så varför har vi inte miljöskatt på kött som inte är naturbeteskött, det är väl ett sätt att börja med förändring av köttproduktion istället för att låta som vi skulle helt sluta upp med det. Nedan en artikel från Naturskyddsföreningen.
Betande djur i naturbetesmarker är helt avgörande för att hålla stora delar av vårt landskap öppet. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av naturbetesmarkerna och lever där i ett samspel med varandra.
Variationen av arter i landskapet kallas biologisk mångfald och ger oss flera ekosystemtjänster vi inte klarar oss utan. Det handlar bland annat om produktion av mat, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning, och pollinering. Utrotningen av arter är idag en av mänsklighetens stora hot.
Naturbetesmarker är också dåligt lämpade för annan livsmedelsproduktion än bete. Och om Sverige ska nå miljömålet om ett rikt odlingslandskap finns ett behov av att öka betandet på obrukade betesmarker. Det betyder inte att vi behöver fler betesdjur, utan att de djur vi har ska beta i större utsträckning, och på rätt ställe. Eftersom vi importerar mycket kött och långt ifrån alla betesdjur betar på naturbetesmarker, betyder det att merparten av köttet som konsumeras inte alls bidrar till miljömålet.
Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av öppna landskap och lever i ett samspel med varandra. Enligt Artdatabanken är 4273 svenska arter rödlistade, vilket motsvarar 20 procent av de bedömda arterna. I Sverige är igenvuxna landskap och avverkning av värdefull skog de största hoten mot dessa arter.
Den biologiska mångfalden ger oss flera ekosystemtjänster vi inte klarar oss utan. Det handlar bland annat om produktion av mat, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning, och pollinering. Dessutom utnyttjar vi idag bara en bråkdel av alla jordens arter för mat, råvaror eller medicin. Rimligen finns tusentals arter som vi skulle kunna ha direkt nytta av, men vars betydelse eller existens vi ännu inte känner till.
En hög artrikedom har dessutom visat sig göra ekosystemen mindre sårbara vilket ökar deras förmåga att klara av plötsliga förändringar i miljön. Det är en viktig faktor för att vi i framtiden ska klara av klimatförändringar med extremare väder.
Har det gjorts mätningar på älgar och rådjur? Dom är väl också idisslare och klimatsvin. Kalla in militären och skjut ut.
För att inte tala om fåren. Bäää…
Om vi håller oss inom vårt land Sverige så måste du inse att även ”krigsindustrin” är ett viktigt underlag för den generella välfärdsmodellen.
Stäng ner den så kommer skatteunderlaget minska motsvarande.
Jag tror läget är ganska fastlåst utom möjligen för tankar och visioner som flödar desto mer men utan verkan på vare sig ekonomi eller klimat.
Däremot är påverkan på opinionen tydlig. Särskilt den hälften som utgörs av kvinnor.
Mer klimatdebatt vrider därmed hela samhället åt vänster.
Och här kan vi se Medea Benjamin 2018:
https://www.youtube.com/watch?v=peJGmeg6ZE8
10 minuter. Vid 7:55, kort, en till scen med henne.
En supernöjd krigsherre Obama, uttrycker sitt stöd för all världens Gretor, han är så tacksam för dessa ungdomar som inte med ett ord fördömer krigsmaskineriet i världen som orsakar den största förödelsen på miljö och klimatet. Han visar sin tacksamhet i sitt tal på COP26 mötet i Glasgow.Han är så äckligt självgod, vilket det är lätt att bli när han inte är utsatt för kritik, utan han och ungdomarna står på samma sida, när man lägger locket på för krigets inverkan på klimatet.
År 2003 var nog de sista stora demonstrationerna i Sverige mot USA:s krig och det var kriget mot Irak, vilket samlade hundratusentals demonstranter över hela Sverige och många var ungdomar.
Vivianne Månsson, jag är övertygad om att ” all världens Gretor” kommer att ta upp krigsmaskineriet i världen den dagen dom förstår sambandet! Skriv till henne och berätta, men fördöm henne inte för att hon inte ännu gjort det, beröm henne stället för att hon har fått världens ungdomar att lyssna på vad hon säger. Har du glömt hur din egen politiska mognad gick till, alldeles säkert förstod inte du hur allt hängde ihop med detsamma, eller hur? Hälsningar från en som tycker att du annars ofta skriver många klarsynta kommentarer!
[…] har tidigare intresserat oss för frågan om samband mellan militär och klimat Tio sätt som klimatkrisen och militarismen hänger ihop på och USA:s militär har större klimatpåverkan än Sverige och de flesta andra […]
[…] Relaterat USA:s militär har större klimatpåverkan än Sverige och de flesta andra länder Tio sätt som klimatkrisen och militarismen hänger ihop på. Hur USA:s militarism och klimatet är djupt […]
[…] Tio sätt som klimatkrisen och militarismen hänger ihop på. USA:s militär har större klimatpåverkan än Sverige och de flesta andra länder. Hur USA:s militarism och klimatet är djupt sammankopplade. USA hindrar klimatdeklaration om Arktis, där USA planerar militär expansion i konkurrens med Ryssland. Pentagon: USA har använt kemiska vapen – och utarmat uran – i Syrien och Irak. Pentagons och krigets roll för miljö- och klimatförstörelsen av Irak – Levande rapport. Del 1. […]