Denna artikel fick jag 19/2 av Francisco Contreras, och den publiceras med hans tillåtelse.

Han kan nås www.http://frasse.blogspot.com/ och på https://twitter.com/frassecontreras, där han skriver ”Många bollar för en demokratisk, solidarisk, jämlik o antirasistisk luft!”

Trump’s oljesanktioner mot Venezuela

USA inför sanktioner mot oljebolaget Rosneft Trading, baserat i Schweiz och filial till det ryska oljebolaget Rosneft. Sanktionerna innebär att alla som handlar med Rosneft Trading riskerar att straffas av USA. Syftet med sanktionerna är att skada Venezuelas oljeindustri och därmed också ekonomi.

Enligt USA-medier administrerar Rosneft Trading ca 2/3 av Venezuelas internationella oljehandel. Ekonomen Francisco Rodriguez, bosatt i USA och känd oppositionell, menar att ”om dessa sanktioner är effektiva för att begränsa Rosnefts verksamhet med Venezuela kommer detta att ha en mycket betydande inverkan på regeringens förmåga att generera intäkter och regeringens förmåga att betala för import”.

USA väljer att införa sanktioner mot filialen och inte mot Rosneft eftersom det skulle föranleda problem för USA-bolag som har affärer med det ryska oljebolaget. Dessutom har Trump varnats för att direkta sanktioner mot Rosneft skulle slå mot den internationella oljemarknaden.

Sanktionernas syfte är förutom att skada landets ekonomi även att skicka en signal till andra bolag som idag är indragna i oljehandeln med Venezuela, exempelvis spanska Repsol och italienska INE. En viktig del av oljeförsäljningen görs idag via dotterbolag och filialer till stora oljebolag. Dock påpekade ryska representanter igår att medan USA inför sanktioner mot ett ryskt bolag har Trump gett Chevron dispens för att fortsätta producera olja i Venezuela tillsammans med PDVSA.

Men sanktionerna säger också mycket om hur Trumps ansträngningar förra året för att störta Maduro inte varit lyckade. Maduro är kvar vid makten och Venezuela har trots den finansiella och ekonomiska blockaden lyckats återhämta en del av sin oljeproduktion. Statistik visar att Venezuela de senaste månaderna pumpat ca 1 miljon fat olja per dag och att man lyckats runda sanktionerna och hittat andra marknader. Venezuela har även de senaste åren betalat av mycket av de skulder som landet har till både Ryssland och Kina. I januari sa Ryssland att endast 800 miljoner dollar återstår att betala av ett lån på 4,5 miljarder dollar.

Vad som är mest påtagligt med de nya sanktionerna är att Trump och Elliott Abrams inte tror att den interna fronten, d v s den radikala högeroppositionen, kan åstadkomma någonting den närmaste tiden. Oppositionen är splittrad och försvagad. De enda som jublar för sanktionerna är de radikala högergrupperna utomlands. Den inhemska oppositionella befolkningen, som drabbas av den ansträngda ekonomin, är inte lika entusiastiska. Oppositionsledaren Guaidó är populär i USA:s kongress men kan inte räkna med att sanktionerna ska stärka hans position i landet.