Två av tre vitryssar litar på president Lukasjenko, som stärkts av sanktionerna

Björn Nistad, fil dr. i rysk historia skriver att ”Två av tre vitryssar litar på Lukasjenko” på sin blogg Kaleidoskop

_____________________________________________________________

Två av tre vitryssar litar på Lukasjenko.

Alexander Lukasjenko. Stämplad som diktator i väst, men med stöd av två av tre vitryssar.

72,3 procent av vitryssarna litar på president Alexander Lukasjenko. Detta visar en opinionsundersökning, som genomfördes i november – december 2021, där över 10 000 vitryssar från alla regioner och befolkningsgrupper – som en del av processen att utarbeta en ny konstitution – tillfrågades om ett antal politiska och sociala frågor. Opinionsundersökningen utarbetades av analyscentret EcooM i samarbete med institutionen för sociologi vid Vitryska vetenskapsakademin. Många fler uppgifter finns i länken ”opinionsundersökning”. Jag behandlar uppgifterna i denna opinionsundersökning som andra opinionsundersökningar. Återger och diskuterar resultaten utan att ha tillgång till basdata.

45,9 procent av vitryssarna uppgav att de hade förtroende för presidenten och 26,4 procent att de hade mer förtroende än misstro. Endast 7,5 procent uppgav att de inte litade på presidenten och 6,8 procent att de hade mer misstro än tillit. 13,4 procent vägrade svara eller hade inget svar.

Undersökningen visade att förtroendet för Lukasjenko har ökat med 5,8 procentenheter, jämfört med en liknande undersökning 2020.

Enligt presidenten är armén den institution som vitryssarna litar mest på (70,6 procent, helt eller delvis), följt av kyrkan (65,5 procent, helt eller delvis). Polisen, regeringen och domstolarna uppger också över 60 procent att de har helt eller delvis förtroende för. Endast riksdagen uppger under 60 procent att de litar på, närmare bestämt 56,4 procent, helt eller delvis förtroende.

Samtidigt uppger 58,7 procent att de är för en ny grundlag, medan 17,5 procent är emot.

36,6 procent uppger att de kommer att delta i en planerad folkomröstning om en ny grundlag, medan 26,8 procent uppger att de troligen kommer att delta. 23,9 procent uppger att de inte kommer att delta eller troligen inte kommer att delta.

Undersökningen visar också vitryssarnas politiska och sociala preferenser och vilka förändringar av konstitutionen de är för.

67,8 procent uppger att de är för att bevara grundläggande sociala rättigheter som sjukvård, pensioner och folkbildning. 39,1 procent vill ha garantier för människors säkerhet. Och 28 procent vill ha fler rättigheter och frihet för medborgarna.

5,2 procent vill ge de politiska partierna större inflytande. Och 4,4 procent uppger att de är för en liberalisering av politik och samhällsliv enligt EU:s modell.

Endast 6,9 procent vill avskaffa dödsstraffet.

De västerländska ekonomiska sanktionerna mot Vitryssland uppger nästan alla att de är emot. 71,3 procent uppger att de är helt eller delvis emot sanktionerna, medan endast 2,9 procent stöder dem helt eller delvis.

19,1 procent uppger att de tror att de västerländska sanktionerna syftar till att ställa folket mot presidenten. 17,9 procent – ​​gör livet för vitryssarna svårare. Och 15,5 procent – ​​för att göra Vitryssland mindre konkurrenskraftigt på världsmarknaden. Endast 1,6 procent uppger att sanktionerna syftar till att göra vitryssarnas liv bättre. Och 1,4 procent – ​​för att göra Vitryssland självständigt.

När det gäller relationerna med Ryssland uppger 40,8 procent att de är för en union mellan Vitryssland och Ryssland baserad på jämlikhet, medan 24,2 procent uppger att en union inte är nödvändig, bara att ha en bra relation med andra stater.

Endast 6,4 procent uppger att de är för ett fullständigt enande av Vitryssland och Ryssland i en gemensam stat, det vill säga en likvidation av Vitryssland som stat.

Enkäten – som med över 10 000 svarande från alla regioner och samhällsgrupper måste betraktas som ett uttryck för vad vitryssarna tycker – visar att förtroendet för president Alexander Lukasjenko, statsapparaten och den befintliga ordningen, är högt. Två av tre vitryssar litar på presidenten och dagens ordning.

Undersökningen visar också att den överväldigande majoriteten, cirka 70 procent, vill att Vitryssland ska vara en välfärdsstat som garanterar befolkningen hälsa, pensioner och utbildning, medan mindre än 30 procent vill ha fler rättigheter och frihet för medborgarna.

Med drygt 50 procents förtroende är riksdagen den av de statliga institutionerna folk litar minst på. Och bara cirka 5 procent vill ge de politiska partierna – som idag knappast spelar någon roll – mer makt.

Detta kan knappast uppfattas på annat sätt än att människor vill ha en stark ledare och en stark stat som kan skydda dem och garantera social rättvisa och att de därför stödjer Lukasjenko och den befintliga ordningen.

Stödet för så kallade västerländska värderingar – liberalisering av politik och samhälle enligt EU:s modell – är minimalt, cirka 5 procent.

Västerländska sanktioner mot Vitryssland är nästan alla emot, och de flesta tror att sanktionerna inte bara syftar till att ställa befolkningen mot presidenten, utan också att skada och försvaga Vitryssland.

Det råder ingen tvekan om att Lukasjenko har befäst sin makt till följd av västerländska sanktioner.

Vitrysslands syn på Ryssland är intressant. Nästan alla vitryssar är anhängare av integration och samarbete mellan Vitryssland och Ryssland. Men nästan ingen – bara cirka 5 procent – ​​är för att Vitryssland ska införlivas i Ryssland. Anledningen till detta kan knappast vara någon annan än att de flesta vitryssar fruktar att en inkorporering i det hyperkapitalistiska Ryssland kommer att innebära slutet för den välfärdsstat och den jämlikhet som byggts upp under Lukasjenko.

Det finns inga historiska, kulturella eller språkliga skäl till varför Vitryssland skulle vara en separat stat, skild från Ryssland. Den enda grunden för en vitrysk stat, skild från Ryssland, är att Vitryssland har ett annat ekonomiskt och socialt system än Ryssland.

Men kommer det fortfarande att finnas en grund för en separat vitrysk stat i en situation där västländerna genom sin aggression mot Vitryssland – som kulminerade i försöket att genomföra en kupp i samband med presidentvalet 2020 – har drivit landet i armarna på Putins Ryssland och tvingat fram en vitrysk-rysk integration på det kapitalistiska Rysslands villkor?

Ett kapitalistiskt Vitryssland bredvid ett kapitalistiskt Ryssland är absurt och dömt till undergång.

I denna mening måste västvärldens aggressions- och utpressningspolitik mot Vitryssland karakteriseras som ett totalt misslyckande. Det har inte bara stärkt Lukasjenkos ställning, utan också tagit bort mycket av grunden för ett självständigt Vitryssland. En likvidation av Vitryssland och införlivandet av landet i Ryska federationen är inte på något sätt orealistiskt.

I en situation där över 70 procent av vitryssarna stöder Lukasjenko och den ekonomiska och sociala ordning som har skapats under hans år vid makten – medan endast cirka 5 procent förklarar sig som anhängare av så kallade västerländska värderingar – säger det sig självt att västorienterade människor och partier aldrig kommer att kunna komma till makten med hjälp av valsedeln.

Endast genom att förstöra Vitryssland och ruinera befolkningen – och därmed skapa förutsättningar för en kupp eller en färgrevolution – kan västvärlden hoppas få till ett regimskifte i Vitryssland.

Men uppenbarligen misslyckas västerländska sanktioner att förstöra eller destabilisera Vitryssland. Dels för att det är svårt att träffa det halvsocialistiska Vitryssland med hjälp av sanktioner. Dels för att Ryssland är starkt nog att, inte bara motstå västerländska sanktioner i sig, utan också att hjälpa Vitryssland. Dels för att det i Vitryssland knappt finns några kulturella eller språkliga splittringar som kan användas för att framkalla oroligheter och upplopp. Och dels för att det knappt finns några oligarker som kan organisera och finansiera en kupp eller en färgrevolution i Vitryssland.

Läs om försöket till färgrevolution i samband med presidentvalet i Vitryssland 2020 här.

Läs om en misslyckad CIA-operation – som kan ha utlöst det väststödda försöket till färgrevolution i Vitryssland 2020 – här.

Andra artiklar om Belarus finns Belarus