Ungern och dess valde premiärminister Viktor Orban är aktuell i dessa dagar. Här en artikel deån 5 mars om hans syn i en mycket viktig fråga. Rolf har hittat och översatt den. https://sputniknews.com/20230305/americans-have-final-word-in-european-war–hungarys-orban-hits-back-at-western-elites-1108028398.html
”Under pågående västliga försök att dra in hans land i ett ställföreträdande krig mellan Nato och Ryssland lovade Ungerns premiärminister att hans lands ledarskap är ”starkt nog att hålla kriget borta från vårt land”.
Ungerns premiärminister Viktor Orban hade i veckan skarpa ord till dem som pressar Ungern att ansluta sig till västvärldens proxy-krig mot Ryssland. ”Det finns vissa som vill tvinga in Ungern i kriget, och de är inte kräsna om medlen för att nå det målet”, sade Orban till en schweizisk kanal i veckan, enligt en sammanfattning som publicerats på hans hemsida.
Men ”Ungerns ledarskap är tillräckligt starkt för att hålla kriget borta från vårt land”, upprepade han.
Ändå är det en bestående utmaning, konstaterade den ungerska statschefen, eftersom hans landsmän är de människor som ”påverkas mest av EU:s sanktioner som införts mot Ryssland”.
Och det är inte bara de sanktioner som västvärlden infört mot Ryssland som tar ut sin rätt på landet. Som videor som lagts ut på sociala medier visar, har ungerska män, som bor i regionen Transkarpaterna, tvångsrekryterats under pistolhot och tvingats tjänstgöra som ukrainska soldater.
VIDEO: Forced mobilisation of Hungarians in the Ukrainian-occupied region of #Transcarpathia pic.twitter.com/Ncwj2cMdRU #Hungary 🇭🇺 #Kiev #Ukraine #BidensWar #Sunak #Zelensky #Bakhmut #EU #BakhmutMeatGrinder #NATO #Orban
— Manchester Chronicle 🐝 (@WithyGrove) February 24, 2023
”Ukraina är vår granne där det också bor ungrare”, ska Orban ha sagt. ”De blir inkallade och dör i hundratal vid fronten.”
Tyvärr tycks frågan i nuläget inte ligga i deras händer.
”Europa har dragit sig tillbaka från debatten”, beklagade Orban. ”I de beslut som fattas i Bryssel känner jag oftare igen amerikanska intressen än europeiska.” ”I ett krig som äger rum i Europa har amerikanerna sista ordet”, tillade han.
Premiärministern höll med om journalistens antagande att de djupare orsakerna till Europas svaghet bör sökas i Europeiska unionen, eftersom ”den förstör nationalstaterna utan att ersätta dem med något fungerande”.
”Jag ser det också på det sättet”, höll han med och tillade att ”Europeiska unionen vill ha en union med länderna allt närmare varandra”. Men eftersom ”vi inte är överens om målet”, utan bara ”om vägen” dit, blir sådan enighet ett fruktlöst åtagande, menade premiärministern.
När det gäller den slutliga inriktningen på västs pågående proxy-krig mot Ryssland insisterade Orban på att ”ingen kan vinna det”.
”Det finns en kärnvapenmakt med en befolkning på 140 miljoner invånare som står upp mot ukrainarna, medan hela Nato står upp mot ryssarna”, konstaterade han.
”Det är detta som gör saker och ting så farliga”, enligt Ungerns premiärminister, som hävdar att konflikten har förvandlats till ”ett dödläge som lätt kan eskalera till ett världskrig”.
För att illustrera sin kunskap om det ryska perspektivet på konflikten berättade Orban om sitt möte i februari 2022, med Rysslands president Vladimir Putin, som han talade med i Moskva två veckor innan den särskilda militära operationen inleddes.
”Putin har ett problem – det är vad han berättade för mig – med de amerikanska missilbaser som redan skapats i Rumänien och Polen, och med Natos potentiella expansion mot Ukraina och Georgien för att stationera vapen där”, förklarade Orban.
”Dessutom har amerikanerna sagt upp viktiga nedrustningsavtal”, förklarade han och konstaterade: ”Det är därför Putin inte längre kunde sova gott om nätterna.”
Orban är verkligen försiktig i sina uttalanden, och det ska en klok general vara. Han har precis slängt ut soros och dennes misantropiska verksamhet, och parasiten ger sig inte såklart utan distansfinansierar nu sin subversiva verksamhet mot landet, så när som helst kan soros och hans arbetsgivare dra igång en ungersk maijdan om det sägs för mycket om sionisternas styrning av västs angelägenheter
Jag tror ärligt talat vi kan lägga både Soros och några sionister helt åt sidan i Europas nuvarande säkerhetskris. Det är krigets pengar vi måste följa, dess strömmar och vart man vill ha dessa: till vapenexportindustrin. Och den ligger i…Amerika.
Den amerikanska geopolitiska situationen, med början i Asien där de amerikanska kollapserna i Irak och Afghanistan, har försatt de amerikanska Förenta staterna i just geopolitisk kris, tidvis i väl dold panik.
Den amerikanska militär-politiska modellen och maktprojektionen i och gentemot Asien och Europa bygger på att hitta upp nya konfliktämnen och nya konfliktzoner.
Låt säga att det nu inte på länge funnits eller finns sådana konfliktämnen, inte i Europa, inte i Euroasien och inte mellan Europa och Asien. Vad skulle det innebära, egentligen?
Det oundgängliga berömda ”amerikanska ledarskapet” skulle bli helt överflödigt. De facto. Inga skulle till slut behöva amerikanska tillsända ”experter”, ”förhandlingar” och hjälp med ”säkerhetssystem”(d.v.s. varor från den AMERIKANSKA vapenexportindustrin). Det är det som är hotet mot dagens amerikanska politik. Den börjar till och med överges av stora delar av det republikanska partiet, som klokt nog börjar inse att det imperiala sättet att bygga en ganska falsk amerikansk identitet och självbild på våld, flaggviftande och invasioner börjar kosta det amerikanska landet självt mer än det inbringar. Money talks, även i världens mest skuldsatta nation.
När hörde någon någonsin amerikanska politiker och ”policymakers” tala om vikten av samarbete och integration mellan låt säga Europa och Asien? Nämn ett enda amerikanskt uttalande eller exempel? De finns helt enkelt inte.
Jag har länge talat för ett gemensamt lokalt Europeiskt-Asiatiskt säkerhetsråd där alla fastlandsländer i Europa och Asien kan samtala jämlikt med varandra: från EU, Ryssland, Iran, Indien, Pakistan, Kina, Saudiarabien, Irak och andra där säkerhetsfrågor och ekonomiska och diplomatiska behov kan lösas lokalt av de folk som bor på kontinenten. D.v.s. utan icke-europeiska och icke-asiatiska överrockar som hotar att dra in med allehanda bombplan från främmande flygbaser.
Europa med över 800 miljoner invånare KAN (faktiskt!) sköta sin egen diplomati, utrikes- och säkerhetspolitik liksom euro-asiatiska handel på egen hand. Det behövs ingen avancerad tankekraft att Europa, Filosofernas kontinent, Politikens urhem, skulle klara av detta helt själv.
Men de europeiska politikerna och den europeiska tanken är amputerad och sedan länge lobotomerad.
”Den europeiska oredan” måste liksom alltid ta den krångliga omvägen över Washingtons presskonferenser och tankesmedjor; de som på andra sidan en världsocean måste med den vite mannens börda rädda Europa från sin egen civilisation och integration med sina lokala grannar; samma amerikanska utvandrare som en gång lämnade det hemska Europa måste liksom återvända och frälsa världens äldsta filosofiska och politiska världsdel. Men skall Europa återkoloniseras av sina gamla kolonier? Är det värdigt och anständigt? Ens för Europa? Det är inte ens jämförbart som minsta anständigt i den amerikanska woke-kulturen.
Det är ett ynkligt underbetyg för Europa, helt kastrerat av Washington. Vad gör då 400 miljoner europeiska män? Ligger de dagarna i ända på divanerna, dricker sig loja på rödvin, läser och skriver poesi och nyttjar och understödjer ekonomiskt den lokala chokladpralinproduktionen? Varför behöver världens mest diplomatiskt och politiskt erfarna kontinent hjälp av en massa amerikanska bönder och dess cowboypolitik? I 78 år sedan år 1945? Har alla europeiska män förlorat alla armar och ben i kriget 1939-1945, och har vi barn och barnbarn alla ärvt denna arm- och benlöshet? Är vi alla europeiska män invalider?
Hur länge skall Europa, världens rikaste och industriellt mest effektiva kontinent, världens överlägset största ekonomi, vara fullproppat med amerikanska kärnvapenraketer och militärbaser, från ett land med en tredjedel så stor befolkning som Europas egen?
Allt detta är ett komplett europeiskt intellektuellt totalhaveri.
Europa måste spela huvudrollen i sin egen historia och framtid, leda sin egen diplomati, utrikes- och säkerhetspolitik och bli och vara herrar i eget hus.
Till 80-årsjubileet av segern över fascismen (år 1945) bör de anglo-kanadensisk-amerikanska intressena inne i Europa stängas ned och avvecklas. Europa och Europeiska unionens broderländer bör helt då ta över allt militärt ansvar och säkerhetspolitik i hela Europa och med diplomati och handelspolitik bygga upp långsiktiga, hållbara och förtroendeskapande relationer med Kina, hela Asien och den Ryska federationen.
Någon annan funktionell fredspolitik finns faktiskt inte för Europa i det 21:a århundradet.
Ur ett faktablad från EU om krigsindustrin:
”EU:s försvarsindustri är viktig för den europeiska ekonomin som helhet. I likhet med all annan industriverksamhet måste försvarsindustrin bli allt effektivare för att kunna erbjuda sina kunder prisvärda produkter och samtidigt värna aktieägarnas intressen.”
Krigsindustrin inom EU omsätter en bra bit över 1 biljon SEK och sysselsätter direkt hundratusentals anställda.
Försvarsindustri ett mycket märkligt ord.
Krigsindustrin är själva motorn för alla krig. Den s.k. MIK. (Militär-Industriella-Komplexet).
Det som produceras måste konsumeras.
För civilproduktion är detta bra.
För militärproduktion rent vansinne.