USA kommer inte att offra Chicago för Warszawa”: Ryska experter förklarar varför Nato sopade den polska missilincidenten under mattan

 

Denna intressanta artikel har jag fått, översatt av en läsare. Publicerad på RT 18 november. https://www.rt.com/news/566725-us-wont-sacrifice-for-warsaw/

Författare: Lidia Misnik , en Moskva-baserad reporter fokuserad på den politiska processen, sociologi och internationella relationer

_____________________________________________________________

”USA kommer inte att offra Chicago för Warszawa”: Ryska experter förklarar varför Nato sopade den polska missilincidenten under mattan

 Hur den USA-ledda reaktionen på att ett ukrainskt vapen träffade blockets territorium avslöjar obalansen inom dess led.

Bild, RT: USA:s president Joe Biden talar om situationen i Polen efter ett möte med G7 och europeiska ledare vid sidan av G20-toppmötet i Nusa Dua på den indonesiska semesterortsön Bali den 16 november 2022. ©  SAUL LOEB / AFP

Media exploderade i rapporter efter att en missil landat på polskt territorium i veckan och tog livet av två civila. Med tanke på de anklagelser som riktats mot Ryssland under timmarna efter incidenten, skulle åberopandet av artikel fem i Natofördraget som reglerar kollektiv säkerhet inte ha kommit som en fullständig överraskning.

Naturligtvis skulle detta utan tvekan ha lett till början av tredje världskriget.

Det visade sig dock att västvärlden inte var ute efter en direkt väpnad konflikt med Ryssland. Västeuropeiska och amerikanska tjänstemän skyndade sig att tona ner sin indignation och lägga lock på situationen.

Vems är felet?

Incidenten i den polska byn Przewodow, som gränsar till Ukraina, väckte återigen frågor om effektiviteten hos Natos mekanismer för gemensamt försvar. Inom 24 timmar efter det att missilen slagit hade två fakta fastställts: Det som hade avfyrats var en S-300 luftvärnsstyrd missil och två personer hade dödats.

Kort efter händelsen ryckte Polens utrikesministerium ut med slutsatsen att det som landade i byn var en ”rysktillverkad missil”. S-300 utvecklades av Sovjetunionen när både Moskva och Kiev var med i Sovjet. Ryssland fanns inte som en självständig stat på den tiden.

Polens president Andrzej Duda var mindre kategorisk och sa att det inte fanns någon verifierad information om missilens ursprung men att ”mest troligt var det en rysktillverkad raket.”

 

Det polska utrikesdepartementet tillkallade Rysslands ambassadör i Warszawa, Sergey Andreyev. Samtidigt kallade premiärminister Mateusz Morawiecki till ett krismöte för National Security Bureau och medlemmar av kommittén för nationell säkerhet och försvar. På mötet togs beslut om att sätta några militärbaser i landet i höjd beredskap.

Rysslands försvarsdepartement uppgav att missilen som landade i Polen hade avfyrats från ett ukrainskt S-300-system. Ministeriet tillade att Ryssland inte hade attackerat några mål nära den ukrainsk-polska gränsen och att precisionsanfall endast hade utförts på Ukrainas territorium och inte inom 35 km från gränsen till Polen. Den ryska militären försäkrade att alla missiler som den hade avfyrat träffade sina mål exakt och att anklagelserna om att dess raketer faller mot Polen var en avsiktlig provokation.

Red Romelsjö: Läs gärna Polens president: Missilen som träffade Polen kom troligen från Ukraina, men Rysslands fel ändå säger Nato-chefen.

I ett samtal med RT noterade militärkommentator och pensionerade överste Mikhail Khodarenok att den mest troliga boven i denna incident är Ukrainas 540:e luftvärnsmissilregemente stationerat i Lviv. Regementet har tagit emot 5V55R-styrda missiler från en fabrik i Vishnevy nära Kiev, som började tillverka dem efter att Ukraina fick sin självständighet.

”För 540:e regementet utspelade sig troligen kvällen den 15 november på följande sätt. Regementet var engagerat i stridsverksamhet och sköt mot flygmål. Det är fullt möjligt att en av divisionerna (eller båda med koncentrerad eld) genomförde uppskjutningar vid förföljande kurser med en azimut på 240-300 grader (i västlig riktning).

”Det är möjligt att en av vägledningskanalerna upplevde ett fel (detta är inte alls ovanligt i en svår och fartfylld luftstrid), och två 5V55R-styrda missiler hamnade i polskt luftrum. Efter felskjutningen gick missilerna över till självdestruktionsläge, via ett  kommandot av tidsmekanismen (eller genom att full effekt stängdes av), stridsspetsarna exploderade och skräpet föll till marken”, enligt överstens redogörelse för vad kan ha hänt.

Kremls talesman Dmitrij Peskov noterade också att händelsen i Polen inte kunde anses vara skäl för upptrappning. Han stämplade uttalanden från ett antal västerländska politiker som  ”ett annat exempel på hysterisk russofobi.”

Kort därefter erkände Warszawa självt att det sannolikt felaktigt hade blandat in  Moskva. Duda själv sa att det var ”mycket troligt” att missilen kom från Ukrainas luftförsvar.

Västerländska ledare föredrog att avstå från att rikta aggressiva anklagelser mot Ryssland. Det amerikanska försvarsdepartementet uppgav att det inte hade bevis som kunde bekräfta rapporter om en rysk missil som fallit på polskt territorium. President Joe Biden noterade att preliminär information pekade på att missilen inte hade sitt ursprung i Ryssland. Dessutom, som Reuters senare rapporterade, varnade han G7-ledarna för att det som fallit ner i Polen kan ha varit en ukrainsk luftvärnsmissil.

Peskov karakteriserade den amerikanska reaktionen som återhållsam och professionell.

Som överste Khodarenok sa, ”Vita husets jämnmod är uppenbarligen baserad uteslutande på obestridliga data från amerikansk underrättelsetjänst.”

Även Frankrikes president Emmanuel Macron avstod från kategoriska bedömningar och menade att det i nuläget var omöjligt att fastställa vem som är ansvarig för missilincidenten i Polen.

Nato-chefen Jens Stoltenberg förklarade varför missilerna inte fångades upp av luftförsvaret och sa att det inte hade varit någon varning om en förestående attack och att incidenten inte hade sådana egenskaper.

Kan NATO utlösa artikel fem?

Omedelbart efter rapporter om attacken på polskt territorium började media prata om artiklarna fyra och fem i Nato-fördraget. Artikel fyra är det näst sista steget i det USA-ledda blockets system för att reagera på hot som medlemsländerna står inför. Den uppmanar medlemmarna att samråda med varandra om en av dem står inför ett hot mot dess territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet.

Artikel fem i Washingtonfördraget innebär ett omedelbart kollektivt militärt svar från Nato, som måste ges om någon undertecknare av fördraget utsätts för attack. Den här artikeln har bara åberopats en gång: Efter terroristincidenterna den 11 september 2001, i USA, varefter en amerikanskledd koalition invaderade Afghanistan.

Det är anmärkningsvärt att en av de första som kommenterade var Ukrainas president Vladimir Zelensky, som lade ansvaret för ”missilanfallet” mot Ryssland. Han sa att det utgjorde en attack mot kollektiv säkerhet och en betydande upptrappning, vilket tydligt antydde att det var ett angrepp på en NATO-medlem.

Alexey Danilov, sekreteraren för Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd (NSDC), sa att Kiev inte höll med västvärldens slutsats att missilen var av ukrainskt ursprung och krävde att hans lands experter skulle få tillträde till platsen. Han sa att Kiev ville lämna över  ”bevis på det ryska spåret” till sina stödjare och frågade hur de kom fram till att det var en ukrainsk luftvärnsmissil.

Men, som överste Khodarenok noterade, skulle det inte vara ett problem för Warszawa att tillhandahålla bevis på missilens ursprung, med tanke på att luftvärnsstyrda missiler inte bara sönderfaller helt efter att stridsspetsen detonerats.

”Ganska betydande fragment av missilen finns kvar, vilket gör att identifieringsnumret (serie, parti, nummer, tillverkningsår, tillverkare) av själva missilen ganska lätt kan identifieras, liksom numren på dess komponenter. Dessutom skulle de tekniska etiketterna på fragmenten sannolikt ha varit på ukrainska. Missilerna för 540:e regementet har tillverkats i en fabrik i Vishnevy nära Kiev under åren efter ukrainsk självständighet. Följaktligen bör all märkning vara på det nationella språket. De polska specialisterna som kom till platsen var förmodligen medvetna om det från första början, så fort de började studera missilfragmenten, säger han.

Slutsatsen är att för Ukraina hade incidenten mer politisk än militär betydelse.

”Ukrainas önskan att dra in Polen och USA i konflikten är tydlig, så att det kan finnas skäl att åberopa artikel fem”, säger Konstantin Blokhin, ledande forskare vid Centrum för säkerhetsforskning vid Ryska vetenskapsakademin, till RT. ”Ukraina vill att USA ska involveras direkt i konflikten istället för att föra ett hybridkrig.”

USA har dock uppenbarligen inte för avsikt att engagera sig direkt, menar Blokhin.

”De vill inte gå i krig över Polen, än mindre Ukraina. Och polackerna vill inte ha krig heller. Det är därför alla backar nu. Både Biden och Stoltenberg har många gånger sagt att varje militär konfrontation med Ryssland skulle leda till tredje världskriget. De vill lösa alla sina problem till en lägre kostnad genom att använda Ukraina”  , tillade han.

Samtidigt har Polen redan omprövat sin plan att åberopa artikel fyra. ”Händelseförloppet och uppgifterna som kom in över natten har fått oss att tro att det inte var en avsiktlig attack mot Polen. Enligt vår information i detta ögonblick fanns det ingen plan att attackera Polen, säger Morawiecki.

Detta var ett helt väntat beslut, med tanke på att USA är helt ointresserade av att åberopa artikeln om kollektiv säkerhet.

”Vi närmade oss sanningens ögonblick i konfrontationen mellan det kollektiva väst och Ryssland. När det hände stod det klart att ett angrepp från Ryssland kunde göras anspråk på. Den här situationen testade effektiviteten av Natos strategi för att säkerställa säkerheten i det kollektiva väst, säger seniorforskare vid Institutet för amerikanska och kanadensiska studier Vladimir Vasiliev till RT.

Han noterade att incidenten i sig innehöll ett inslag av tillfälligheter, men att det bidrog till att kasta ljus över en långvarig fråga: I vilken utsträckning är västvärlden berett att åberopa artikel fem för att försvara NATO-medlemmar? Som Vasiliev noterade, i den här situationen ”satte västvärlden bromsen på allt”, och USA tog snabbt skydd bakom versionen att det var en ukrainsk raket.

”Det fanns alltid en fråga om i vilken utsträckning USA skulle vara beredd att ingripa på uppdrag av Riga, Vilnius eller Warszawa, och genom att göra det offra Boston, Chicago eller Kalifornien. Och nu blir det klart att det finns ett problem och att USA inte är villiga att offra sin egen säkerhet, sina egna territorier, sa Vasiliev.

Med hans ord är denna episod extremt viktig för Ryssland, eftersom den visar att USA inte är beredd att åberopa artikel fem förrän det finns en fara för landet självt eller åtminstone för några av de viktigaste medlemsländerna i blocket, i första hand Västeuropa.

”Det finns en viss förståelse för att konflikter som den här ska lösas av andra. USA kommer gärna att sätta Polen, de baltiska staterna, Bulgarien och Rumänien i skottlinjen medan de själva håller sig utanför krigszonen. Det är där hela NATO-arkitekturen börjar falla sönder. Inrikespolitik kommer alltid att ha företräde”, tillade Vasiliev.

Av denna situation, menar han, kan en långtgående slutsats dras: Ukraina i någon form är inte önskvärd för Nato. Vasiliev säger att det är tydligt att USA spelar ett geopolitiskt spel mot Ryssland genom att använda sig av Ukraina, som ett förbrukningsbart land. Detta gör att Washingtons vitala intressen förblir orörda. Enligt honom anses länderna i Östeuropa inte heller vara livsviktiga intressen, liksom Finland och Sverige, och troligen också Türkiet.

Vad kan vi förvänta oss i framtiden?

 

Experterna tror att det som från början verkade vara en stor historia kommer att sluta med att sopas under mattan, och inom en vecka kommer ingen att komma ihåg det. Det är redan klart  att västvärlden nog kommer att hålla fast vid sin retorik att det som landade i Polen var en ukrainsk missil, vilket betyder att det inte bara finns några skäl att åberopa vare sig artikel fyra eller fem i Natofördraget, utan att det inte ens kommer att vara eventuella sanktioner relaterade till händelsen.

”Vi vet inte vad ukrainarna kommer att få höra privat, förmodligen något i stil med ”gör inte det igen.” Men ur den allmänna politikens synvinkel kommer frågan att ställas, eftersom Ryssland inte har något fel och Ukraina är en vänlig stat som bara försöker slå tillbaka. I vilket fall som helst, det allmänna budskapet som redan formuleras är att Ryssland har ett fel ändå, för om inte kriget i Ukraina hade hänt så hade detta inte hänt, säger Valdai Discussion Club Director Fyodor Lukyanov till RT.

Faktum är att exakt denna typ av uttalande gjordes av talespersonen för USA:s nationella säkerhetsråd, Adrienne Watson, som betonade att ”oavsett vad  de slutliga slutsatserna kan vara, är det klart att den yttersta ansvarig för denna incident är Ryssland” eftersom den ”lanserade en störtflod missiler på Ukraina specifikt avsedda att rikta in sig på civil infrastruktur”, och därför hade Ukraina ”all rätt att försvara sig.”

Det huvudsakliga resultatet av den här situationen kommer sannolikt att vara att Nato stärker sitt eget luftförsvar, samt att leverera västerländska luftförsvarsvapen till Ukraina, tror Oleg Barabanov, professor i internationella relationer på fakulteten för världsekonomi och internationella frågor vid Higher School of Economics. .

Överste Khodarenok håller med om att ett sådant resultat är ganska troligt:

”Det finns all anledning att tro att de kortsiktiga konsekvenserna av händelsen i Przewodow är att Ukrainas försvarskontaktgrupp (Ramstein-7) i Washington, DC, som påbörjades dagen efter, kommer att öka det  militära biståndet till Ukraina .”

I slutändan, trots de senaste månadernas hårda retorik, åtminstone under de första dagarna efter incidenten, visade USA och Nato en otvetydig motvilja att hysa möjligheten av en direkt militär sammandrabbning med Ryssland. De verkar faktiskt gå långt för att undvika en.