USA och Israel är de enda som röstar nej när FN-medlemmarna fördömer Kubas embargo för 30:e året i rad

”Dagens omröstning i FN visar tydligt att världssamfundet uppmanar USA att häva sitt brutala embargo mot Kuba”, hävdade Medea Benjamin, medgrundare av CodePink.

Den nästan enhälliga omröstningen bland FN:s medlemsstater 3 november om att kräva ett slut på USA:s ekonomiska embargo mot Kuba understryker det tvingande behovet av att Biden-administrationen häver den förlamande 60-åriga blockaden.

För 30:e året i rad röstade FN:s generalförsamlings medlemmar för en kubansk resolution som fördömer embargot, som först infördes under den dåvarande presidenten John F. Kennedy, som enligt den nära förtrogne och historikern Arthur M. Schlesinger Jr. ville släppa loss ”jordens fasor” på Kuba efter Fidel Castros framgångsrika störtande av en brutal diktatur som stöddes av USA.

Torsdagens omröstning blev 185-2, med endast USA och Israel som avvikande länder och Ukraina och Brasilien som avstod från att rösta.

”Bidenadministrationen talar om behovet av en regelbaserad internationell ordning. Dagens FN-omröstning visar tydligt att världssamfundet uppmanar USA att häva sitt brutala embargo mot Kuba”, sade CodePinks medgrundare Medea Benjamin i ett uttalande.

Benjamin tillade att USA:s president Joe Biden ”bör respektera den globala opinionen” och återgå till den tidigare presidenten Barack Obamas ”politik att normalisera förbindelserna med Kuba”.

Manolo De Los Santos, medordförande för Folkets forum, undrade: ”Hur skulle Kuba se ut i dag om blockaden inte hindrade dess utveckling?”.

”Det är omöjligt att kvantifiera den smärta som genereras av strömavbrott, långa köer för att köpa mat, hindren för familjers livsprojekt, särskilt ungdomars,” tillade han. ”Kuba har rätt att leva!”

När han talade inför FN:s generalförsamling på torsdagen konstaterade Kubas utrikesminister Bruno Rodríguez Parrilla att ”mer än 80 procent av den nuvarande kubanska befolkningen föddes under blockaden”, som han kallade en ”avsiktlig ekonomisk krigshandling” som liknar ”en permanent pandemi, en ständig orkan”.

Rodríguez sade att sedan den dåvarande presidenten Donald Trump rullade tillbaka de flesta av de reformer som Obama satte igång har USA ”trappat upp belägringen kring vårt land och tagit den till en ännu grymmare och mer omänsklig dimension, i syfte att medvetet tillfoga de kubanska familjerna största möjliga skada”.

1⃣8⃣5⃣ 🆚 2⃣

The international community eloquently confirms, once again, the almost unanimous call for an end to the blockade and the isolation the US suffers due to a cruel policy that violates International Law.#MejorSinBloqueo pic.twitter.com/3JB65LFANA

— Bruno Rodríguez P (@BrunoRguezP) November 3, 2022

Rodríguez tog sikte på Biden och tillade att ”den nuvarande amerikanska administrationen inte har någon egen politik gentemot Kuba. Den agerar av tröghet och fortsätter den omänskliga politiken med maximala påtryckningar som infördes under Donald Trumps presidentskap.”

Rodríguez sade att embargot har kostat Kuba mer än 6,3 miljarder dollar under de första 14 månaderna av Bidens administration, eller mer än 15 miljoner dollar per dag. År 2018 uppskattade en FN-kommission att den totala kostnaden för den kubanska ekonomin till följd av den 60-åriga blockaden var minst 130 miljarder dollar.

Medlemmar av CodePink planerar att delta i en demonstration mot embargot på torsdag eftermiddag i San Francisco. Detta följer på CodePinks protester för #LetCubaLive i städer som New York, Los Angeles, Chicago och Washington D.C. under de senaste dagarna.

CodePink kommer att avsluta en vecka av aktioner på lördag genom att tillsammans med den kubansk-amerikanska gruppen Puentes de Amor skicka ett flygplan lastat med 8,5 ton mat och mediciner till den belägrade ön.

”Tyvärr”, säger CodePinks latinamerikanska samordnare Samantha Wherry, ”utgör sändningen en liten gest jämfört med de miljarder dollar som USA:s blockad orsakar skada”.

Fredsaktivisterna har tre krav:

Ett slut på USA:s blockad; Upphävande av alla rese- och ekonomiska restriktioner för Kuba och strykning av Kuba från USA:s lista över statliga sponsorer av terrorism.

Successiva amerikanska administrationer stödde en decennier lång kampanj av exilterrorism mot Kuba, försök till omstörtning, misslyckade mordförsök, ekonomisk krigföring och hemliga operationer i stort och smått i en fruktlös politik för regimskifte.

Under tiden har ett dussin amerikanska administrationer kommit och gått sedan den kubanska revolutionens triumf 1959.

Brett Wilkins är medarbetare på Common Dreams. Han är baserad i San Francisco och arbetar med frågor om social rättvisa, mänskliga rättigheter samt krig och fred. Detta publicerades ursprungligen på CommonDreams och återges med författarens tillstånd.