Denna artikel i Southfront
USA varnar Kina och Ryssland för att låta krigsfartyg passera genom sund som ”borde” vara japanskt territorium.
Den amerikanska flottans chef för den marina avdelningen inom försvarsdepartementet, utfärdade en varning till Kina och Ryssland för att ”trakassera andra nationer” efter att de skickat krigsfartyg genom två maritima sund, norr och söder om Japan (Tsugaru Strait, se här, ö.a.).
”Förhållandet mellan Kina och Ryssland har nyligen kanske utvecklats på ett sätt, där de försöker skrämma andra nationer med sina handlingar, vilka inte följer en regelbaserad internationell ordning”, sa marinminister Carlos Del Toro till reportrar vid ett telefonuttalande i Tokyo.
Sent den 25 oktober passerade 10 kinesiska och ryska krigsfartyg genom Tsugarusundet, som går mellan Japans största ö i Honshu och ön Hokkaido, säger det japanska försvarsministeriets gemensamma stab i ett uttalande.
Dessa 10 fartyg seglade västerut genom Osumisundet i den södra prefekturen Kagoshima på fredagen, i själva verket kringgående Japan i ett aldrig tidigare skådat provocerande drag.
”Det är nödvändigt att verkligen avskräcka dem från att trakassera andra länder och vara angripare på alla möjliga sätt. … Vi vill upprätthålla fred och stabilitet i Indo-Stillahavsområdet, sa Del Toro.
Japans regering ”bevakar med stort intresse kinesiska och ryska krigsfartygs aktiviteter runt Japan”, sa vice statssekreterare Yoshihiko Isozaki till reportrar förra veckan. ”Vi kommer inte att ta någonting för givet i våra varnings- och övervakningsaktiviteter i luft- och havsområdena runt Japan.”
Sunden, som krigsfartygen passerade genom, räknas som territorialvatten bara tre nautiska mil från varje kust, i motsats till de vanliga 12 milen, vilket lämnar den centrala delen av det smala sundet som internationellt vatten.
Del Toro sa att USA skulle försöka avskräcka sådana provokationer genom att fortsätta att påminna Kina och Ryssland om att goda nationer följer en regelbaserad internationell ordning.
”När nationer uppträder aggressivt, till exempel i strid med andra länders utökade ekonomiska zoner, leder alla dessa handlingar till beteenden som helt enkelt inte kan tolereras.”
Det amerikanska försvarsdepartementet genomför en översyn för att avgöra om militären har rätt antal trupper på rätt platser. Del Toro sa att granskningen skulle vara klar i slutet av detta år eller början av 2022, men avböjde att säga om mer aktivitet kan förväntas när det gäller transiter eller navigering genom Taiwansundet.
”Vi kommer att göra allt, som en flotta, för att vara så aktiva som möjligt för att säkerställa att vi kan skydda vårt lands nationella säkerhet och ekonomiska intressen, och våra allierades och partners,” sade han. ”Och så, alla insatser ligger på bordet, med hänsyn till vad vi iakttar, och vi kommer att arbeta mycket nära med våra partners för att positionera oss, kollektivt tillsammans, i princip, för att kunna avskräcka, Kina, eller något annat land som presenterar sig på ett sätt som [strider mot] vårt nationella säkerhetsintresse.”
Vad Kina och Ryssland gjorde är exakt vad USA och dess allierade har gjort i månader och år i Sydkinesiska havet och andra passager, och är ett mycket levande exempel på en hycklande strategi.
MER OM ÄMNET:
USA:s flotta agerar i Sydkinesiska sjön medan Atlantic Council tar fram rapport för kallare krig mot Kina.
Kina accepterar inte hegemoniska handlingar från USA i Sydkinesiska havet.
Kina och Ryssland utnyttjar ”innocent passage” principen/regeln som tillåter att ”a vessel to pass through the archipelagic and territorial waters of another state” (Wikipedia). Inga konstigheter i att Rysslands och Kinas fartyg seglar igenom Osumisundet således. När ska USA fatta vad den än säger kommer Rysslands och Kinas krigsfartyg att utnyttja ”innocent passage” principen/regeln varhelst de vill? T ex är det helt i enlighet med Artikel 19 i FNs havskonvention att Ryssland och Kina gör ”innocent passage” mellan Kuba och Florida. Alltså borde USA hålla en lågprofil om inte är risken för förnedrande örfil (till havs) som nu senast av Iran, ganska stor
Vi ser självklart ett Förenta staterna i stegrad geopolitisk kris och kanske en slags ”asiatisk panik”. Sjömakter har på sikt en svagare och tidsmässigt kortare ställning gentemot kontinentala historiska bjässar som Ryssland och Kina, som numera tillsammans har större slagkraft än amerikanerna själva – ett orsaksförhållande amerikanerna själva varit med att skapa med sina maktanspråk i dessa främmande vatten.
Amerikanarna själva brukar ju bara acceptera just de tre nautiska milen (ca 5,9 km) territorialvatten när de själva ”passerar”, men tydligen inte för andra, då de flesta länder i världen tillämpar de 12 nautiska milen territorialvatten utanför sina kuster, och dessutom att amerikanerna just vägrat ingå internationella traktat om gemensamma riktlinjer för länders maritima gränser.
Nu slår denna klumpigt ensidiga diplomatiska själviskhet alltmer tillbaka mot denna före detta supermakt i nedgång på i stort sett alla fält i världen.
På sikt har självklart Japan större ekonomiska fördelar av att ha fredliga kontakter med sina asiatiska kontinentalgrannar Kina och Ryssland som lokala marknader för Japans del. Dessutom växer ju kraftigt det folkliga japanska missnöjet med de amerikanska militärbaserna och egoistiska amerikanska fasonerna mot det stolta disciplinerade kulturlandet Japan, med all rätt. Det är kanske dags för ett modernt Japan att bryta sig ur den amerikanska tvångströjan, en gång för alla?
Japan sittandes som politisk-militär underordnad gisslan hos amerikanerna, har i stort sett en stagnerande ekonomi sedan året 1990 som man inte hämtat sig från -och här är ju självklart just Kina nyckeln till Japans ekonomiska framtid, liksom åtkomst av ryska materialtillgångar, och knappast USA som numera sedan länge drar ned Japans utveckling, som numera tappat sin världsledande position som varvsnation, först till Sydkorea och nu till just: Kina. Japan skulle ha allt att vinna att på sikt få nedlugnade relationer till Kina och koreanska halvön och till exempel bli aktiv medlem i den asiatiska Shanghaiorganisationen SCO.
Frågan är om Japan har styrka och vilja nog att bli en fri och självständig nation igen?
Ja visst, sundet borde vara japanskt territorium men är det INTE. Att territorialgränsen begränsats i just det sundet beror på att det måste finnas en led av internationellt vatten mellan de japanska öarna. Orsaken är att amerikanska örlogsfartyg med atomvapen ska kunna passera då japan har förbud mot atomvapen på dess territorium.
Eftersom sundet är internationellt vatten så är det fritt för vilken nation som helst att segla där med sina örlogsflottor. USA:s tal om freedom of navigation i Sydkinesiska sjön klingar falskt när man klagar över Kina och Ryssland seglar genom ett sund som är just internationellt vatten.
USA:s hyckleri känner inga gränser, de utnämner sig själva till domare och ska bestämma reglerna efter eget gottfinnande. Det finns inget begrepp i internationell sjögränsdragning om semi-internationellt vatten där endera part bestämmer över. Däremot ligger sundet i Japans ekonomiska zon men det är en annan sak.
USA jobbar frenetiskt för att framställa Ryssland och Kina som hot. Desperationen ökar efter att USA:s utsända representanter tycks ha misslyckats fullständigt med att uppvigla andra asiatiska länder mot Kina. Frånvaron av normal logik är slående. Inkompetens, förvirring och motsägelsefulla påståenden har blivit kännemärken för Bidenadministrationen.
Idag hörde jag att Pentagons talesman John Kirby upprörs över den kinesiska kärnvapenupprustningen, utan att ens rodna över det faktum att USA själva har över 5500 kärnvapen och Kina har 350. Att Sydkinesiska havet är fullt av amerikanska krigsfartyg, men att inga kinesiska sådana verkar finnas utanför USA:s kuster framkallar heller inga logiska reflektioner i Pentagon.
Man undrar verkligen om dom är så akut korkade som det ser ut och inte begriper ens dom mest uppenbara logiska sammanhang. Pentagon och krigsindustrin har dock västliga media helt under kontroll. Dom vet att dom inte blir utsatta för någon kritisk granskning annat än i alternativa media, RT och Global times.
Kanske ser krigsindustrin nu sin eventuellt sista chans att uppvigla vissa av Kinas och Rysslands grannar till krig som kan ge rejäla intryck i orderböckerna. USA:s egen militär kommer säkerligen som vanligt att smita iväg om sådana konflikter blossar upp. Att Ryssland och Kina är så ”aggressiva” så att dom försvarar sig kan dock användas som försäljningsargument för krigsindustrin.
Men, om bara några år är antagligen både Ryssland och Kina så starka så att ingen vågar utmana dom och då får vi se om ”The evil empire” överlever, eller om dom får finna sig i att bli isolerade av en värld som väljer dom starkastes sida.
Sannolikt dröjer det inte längre innan USA vänder sig mot sig självt på fullt allvar! USAs kollaps till skillnad från Sovjets bli inte mer eller mindre fredlig affär. Måtte USA tar apartheid israel med sig till avgrunden – det skulle hela världen tacka USA för, posthumt vill säga!
Nja, den amerikanska folkliga nationalkänslan är alltför stark för att landet skulle ”försvinna” och ersättas av ”något annat och nytt”. Det kommer inte hända i närtid. Det är bara ett fåtal excentriska preppers på högerkanten som tror på ett amerikanskt sönderfall.
De flesta amerikaner vet däremot ytterst lite om sitt lands utrikes- och militärpolitik. Dessutom känner inte den amerikanske medborgaren till att cirka 63(!!) % av vad de betalar i statsskatt går till budgetposten: ” militära installationer UTOMLANDS”.
För världens mest skuldsatta nation håller inte detta i längden. Intressant nog vet den nya högern under Trump om detta mycket väl, och ser gärna att de här militära äventyren med ockupationstrupper överallt inte är ekonomiskt hållbart och att andra länder får sköta det själva. Den klassiskt ”vita New England-klassen” som missionerar politiskt och militärt i all världens affärer är under sakta självutrotning.
Det blir nationalskulden som avgör de amerikanska Förenta staternas internationella ”öde”. Landet har inte ekonomi och geografisk position i längden att klara av att matcha Kina (världens äldsta kultur och nationalstat) liksom det alltid resultatinriktade Asien.
Den amerikanska utrikespolitiken har idag lika lite att erbjuda som den engelska imperiala kanonbåtsdiplomatin i Asien på 1800-talet. Man kan bomba, hota, invadera och fixa och trixa. Den amerikanska politiken tillför ingenting nytt i jämförelse med liknande våldsimperier som brittiska imperiet eller det fascistiska Tredje tyska riket. De kunde aldrig sluta de politiska processerna utan jagades ut precis likadant som amerikanarna ur Irak och Afghanistan.
Detta vet naturligtvis Kina mycket väl. Kina har numera tiden, tålamodet och historien på sin sida. Förenta staterna kommer att finnas kvar men kommer nog snarast att se ut som landet gjorde under mellankrigstiden 1919-1940.
Ett Brasilien med lite kärnvapenraketer i världens nordvästra hörn. Konstigare än så blir det inte, när resten av världen tackat nej till amerikanska kontraproduktiva militära äventyrligheter, precis som brittiska imperialismen bröts sönder mellan Indien och Suez 1947-1956.
Den amerikanska imperialismen tycks nu gå in i sitt sista kapitel. Avveckling: av ekonomiska orsaker.
Sannolikt dröjer det inte längre innan USA vänder sig mot sig självt på fullt allvar! USAs kollaps till skillnad från Sovjets bli inte mer eller mindre fredlig affär. Måtte USA tar apartheid israel med sig till avgrunden – det skulle hela världen tacka USA för, postumt vill säga!