Bild i Southfront
Återger nedan artikel i Southfront med kommentarer av Andrei Martyanov, som skrivit böcker om Rysslands militära kapacitet. Allt översatt av Rolf Nilsson.
Skrivet av Kyle Anzalone. Ursprungligen publicerad på AntiWar
Kyle Anzalone är opinionsredaktör för Antiwar.com, nyhetsredaktör för Libertarian Institute och medarrangör för Conflicts of Interest.
__________________________________________________________________
USA:s ”101st Airborne” utplacerad till Ukrainas gräns ”Redo att slåss i kväll”
En befälhavare sa: ”Det här är ingen träningsinsats, det här är en stridsinsats”.
Vita huset har placerat ut tusentals amerikanska soldater bara några kilometer från Ukraina, för att förbereda sig för krig, enligt CBS News. Officerare som talar med reportern avslöjade att de var där för strid mot Ryssland.
Brigadgeneral John Lubas bekräftade att nästan 5 000 soldater från 101st Airborne nyligen anslöt sig till de 100 000 amerikanska soldater som redan är utplacerade i Europa. Lubas beskrev sina trupper som ”fullt utplacerade” och de förbereder sig för att bekämpa ryska soldater i Ukraina. ”Detta är inte en träningsinsats, utan en stridsinsats för oss. Vi förstår att vi måste vara redo att slåss ikväll”, sade han.
CBS-reportern Charlie D’Agata var inbäddad med de amerikanska styrkorna när de genomförde militärövningar – på en framskjuten operationsbas – inom fyra mil från Ukrainas gräns. 101st Airborne deltar i gemensamma övningar med rumänska styrkor och simulerar ukrainska soldaters strid mot ryska trupper.
Överste Edwin Matthaidess sade att hans styrkor har ”noga bevakat” de ryska soldaterna, ”byggt upp mål att öva mot” och genomfört krigsspel som ”replikerar exakt vad som pågår” i Ukraina.
CBS News rapporterade: ”[Rysslands] mål är att stänga av all ukrainsk tillgång till havet, vilket gör att landet och dess militära styrkor blir inlåsta”. CBS News angav ingen källa för detta påstående. Kreml har offentligt sagt att dess krigsmål är begränsat till östra Ukraina.
Lubas förklarade att divisionen var ”redo att försvara varje tum av Natos mark”. Moskva har dock aldrig hotat med att invadera ett Natoland. Ukraina är inte medlem i Nato. När president Zelensky sade att Ukraina borde tillåtas bli medlem av den nordatlantiska alliansen förra månaden, avvisade den nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg Kievs förslag.
101st Airborne är en lätt infanteridivision. Den bär smeknamnet ”Screaming Eagles” eftersom Pentagon använder 101st som en styrka som kan sättas in runt om i världen inom några timmar. Lubas beskrev sin division som innebärande en ”unik förmåga, utifrån vår förmåga till luftangrepp … Vi är en lätt infanteriststyrka, men återigen har vi den rörligheten med oss, för våra flygplan och med luftangrepp”.
Den rumänska generalmajoren Lulian Berdila sade till CBS News att närvaron av amerikanska trupper påminde om andra världskriget: ”Den verkliga innebörden för mig, att ha de amerikanska trupperna här, är som om man hade allierade i Normandie innan någon fiende fanns där”. 101st har inte varit utplacerad i Europa sedan det senaste världskriget.
Andrei Martyanov har en kommentar till detta i sin blogg:
https://smoothiex12.blogspot.com
Detta för oss till frågan om 101st i Rumänien. Jag tror att Ryssland har gjort USA uppmärksam på att Syrien och Ukraina inte är samma sak. Till skillnad från USA:s olagliga ockupation av delar av Syrien är Odessa en historiskt sett rysk stad och under andra världskriget utgöt Röda armén så mycket blod när den först försvarade den från axelmakterna 1941 och sedan befriade den 1944 – det är bortom den amerikanska militärens erfarenheter. https://www.prlib.ru/en/history/619158
Om 101st, som vissa observatörer spekulerar i, beordras att upprepa Al-Tanf-grejen (i Syrien, ö.a.) med ytterligare ett scenario för att minska konflikterna samtidigt som man upprätthåller någon form av ”undantagszon” i och runt Odessa – måste de förstå att 101st kommer att förintas.
Jag är säker på att detta har förmedlats av Shoigu till Austin USA:s försvarsminister, ö.a.) och av Gerasimov till Milley (Mark Milley, chef för USA:s Joint Chiefs of Staff, ö.a.). Till skillnad från Blinkens eller Sullivan i Bidens kabinett är Milley, oavsett vad man säger om honom, fortfarande en militär yrkesman och han har förståelse för sådana saker. Jag upprepar igen – jag kan föreställa mig vad som det talas om när Gerasimov och Milley talar. Jag kan inte föreställa mig att Lavrov kommunicerar med Blinken utan att Lavrov kedjeröker, för att han måste tala med en amatör. Det vill säga herr Jourdain (syftar på huvudpersonen i en pjäs av Moliére, Le Bourgeois gentilhomme, Den adelstokige borgaren på svenska, ö.a.).
Den så hypade Screaming Eagles kommer att skrika som bara den – på ett sätt som liknar Skriet – av blotta åsynen av den Ryska björnen. Screaming Eagles förintas redan på luften.
Bästa beskrivningen av vad den så hypade ”101 airborne division” är för nåt ges av Larry Johnson:
”The 101st is essentially a band aid. Its primary mission is to try to slow up an attacking army. In other words, the 101st is an expensive, lethal speed bump. The challenge for the 101st Brigade Combat Team is figuring out how to fight a peer army. Frankly, it would be a suicide mission to deploy these guys to Ukraine. The 101st lacks the offensive punch to go toe-to-toe with a Russian heavy infantry unit.”
Man är benägen att instämma med Larry om att 101ST AIRBORNE DOES PHOTO OP IN ROMANIA
https://sonar21.com/101st-airborne-does-photo-op-in-romania/,
Glorifieringen av gangstergäng, Hollywood/Top Gun, och kriget i Ukraina påverkar säkert de svenska kriminella gängens skjutande, sånt förstår inte svenskar. När alla miljoner vapen från Ukraina hittar till Västeuropa, vapen som ingen har ordning på, finns ju inte motsvarande i Europa, men i USA, sen Finland som har mycket vapen, sen Skyddskåren förbjöds av de allierade 1945.
Den s.k. Vilda Västern i USA, uppkom i mycket efter inbördeskriget, 1860-1865, 5 års strider,
spred vapen och skjutande överallt, förutom att 600.000 amerikanare blev offer i kriget. Nu kanske
det är dags igen, overseas, vapenkultur är problem.
Det uppger SVT, nu och att efter Jugoslavienkrigen, fanns det 4 miljoner ” statslösa” vapen på drift, många militära, och många av dem har nått Sverige, och verkar avfyras titt som tätt. Men Sverige var med på att kriga ner: (1. ) Jugoslavien, 1990talen, likasom (2.) Libyen 2011, med hangarer av vapen som gick till IS i Irak/Syrien, och Afrika, och sände skräckvågor och attentat genom Europa, (3.) Svenska vapen till Ukraina, snart kommer de rekylfria pansarskotten i rekyl, 15.000 pjäser, kanske andra handeldvapen dumpats iväg, handgranater, det vet vi ej. Vapensänd-
ningar rekylerar alltid. Men hur blir det med Archerpjäserna, det är hemligt, men kommer att säja allt om Sverige…
Vi vet bara att Sverige har en förmåga att göra självmål, bara aktivismen i dessa 3 Nato-krig som har öppnat dörrarna till ”hell”, att det är så svårt att förstå, de 100.000tals flyktingarna från USAs Mellanösternkrig, gör resten. Polisen är på tårna efter den vapenvåg som väntas, alla skjutningar (50) gör ju att kåren f.ö. myndigheternas myndighet, är oanvändbar för normala uppgifter. En känd och mycket erfaren jurist skriver: (2022) : -”Det är typisk för nutida Sverige att oklarheterna, trots de följderna det här fick, ännu består. Vi lever hellre med våra misstag, än lär oss av dem. ”
Hur tänker ryssar?
Denna predikan av chefen för den ryska kyrkan, patriark Kirill, dök ursprungligen upp på: Global Orthodox… Det går knappt en dag när chefen för den ryska kyrkan, patriark Kirill, inte gör något offentligt uttalande om Ukrainakriget.
Trots obeveklig och hård kritik i de globalistiska medierna som anklagar honom för att ge moraliskt stöd åt den sida som är fel, vägrar Kirill att backa, och i stället dubblar han på att förklara för sin ryska flock, och världen, att det är Ryssland, vilket är rätt ur en kristen och humanitär synvinkel.
Ju längre detta pågår, desto mer populär och välkänd blir patriarken utanför Ryssland, särskilt i väst, där det finns så mycket media som fokuserar på honom , men också över hela världen, särskilt i den framväxande södern. Inuti Ryssland har han framträtt som en kritisk röst som samlar befolkningen och tar itu med deras oro relaterade till konflikten.
Dagens exempel kommer från en predikan som han höll i söndags i en liten kyrka i en förort till Moskva som heter Peredelkino. Under sovjettiden gav staten bekväma lanthus till statligt godkända författare i detta grannskap, och 100-tals kända sovjetiska författare, filmregissörer, musiker och andra personligheter från konsten är förknippade med det, – Boris Pasternak, filmregissören Andrei Tarkovsky , Evgeny Yevtushenko, Kornei Chukovsky och många, många fler. Tre generationer av sovjetisk litteratur och konst utgick från detta lilla område.
Delvis på grund av den tidigare prestige, är området idag mycket välbärgat, med rika moskoviter som bygger stora förortshem i området. En del av den rikedomen återspeglas i ett anmärkningsvärt kyrkokomplex, bilder nedan, där patriarken utförde en liturgi, följt av en kort predikan. I motsats till protestantisk praxis är predikan inte mittpunkten i en gudstjänst, utan kommer snarare i slutet och är vanligtvis ganska kort, 10-15 minuter.
I sin predikan (rysk text) fortsatte patriarken ett tema som är utbrett i Ryssland, förstärkt av mainstreammedia, att den ”ryska världen” täcker Ryssland, Ukraina och Vitryssland, och att detta i huvudsak är en nation, en etnicitet förenad av språk, tro, kultur och historia, och att de splittringar och konflikter som för närvarande delar den är på konstgjord väg tillverkad av Rysslands globalistiska fiender som försöker förgöra henne. Faktum är att dessa tre territorier var en del av ett land under tsartiden, och under Sovjetunionen, och under både tsartiden och sovjettiden tänkte de sig själva som ett folk.
Detta är den diametrala motsatsen till den globalistiska mediaberättelsen, att Ukraina är en separat etnicitet, land och folk, en falsk berättelse som medvetet motsäger fakta. Patriarken beskrev specifikt den nuvarande konflikten som ett ”inbördeskrig”, vilket den utan tvekan är. Huvudpoängen i hans predikan var att inbördeskrig ibland skapar bestående hat mellan folk från en nation som varar i århundraden, och att endast den delade ortodoxa kristna tron från de stridande sidorna kan skydda dem från att detta hat förankras.
Från predikan: Det krig som just nu pågår i Rysslands stora vidder är ett inbördeskrig. Det är så viktigt att denna strid inte resulterar i en våg av bitterhet och alienation; att broderfolken inte är splittrade av en oöverkomlig mur av hat. Och hur vi alla beter oss mot varandra idag, vad vi ber Herren i våra böner, vad vi hoppas på — kommer till stor del inte bara att påverka resultatet av striderna, utan också på vad som kommer att hända som ett resultat av allt detta. Må Gud ge att de nuvarande militära aktionerna inte förstör det enda andliga utrymmet i det heliga Ryssland och dessutom inte härdar våra folk. Att alla sår må läkas av Guds nåd.
Den fullständiga texten av predikan på engelska följer nedan, och vi rekommenderar att läsa den i sin helhet, eftersom den ger en känsla av hur dessa händelser förstås i Ryssland. Patriarken är känd och populär i Ryssland för sin förmåga att hålla predikningar och tal, ofta extemporärt, utan anteckningar, tala i fullständiga stycken utan konversationsfyllare. Alla hans offentliga adresser läggs ut på många internetplattformar och ses och lyssnas på mycket i Ryssland och runt om i världen.
Hela texten till predikan:.. I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn!
Ty så älskade Gud världen att han gav sin enfödde Son (Joh 3:16). Till döds! Den enfödde Sonen, den gudomlige Sonen! Och varför krävdes detta fruktansvärda gudomliga offer, vars omfattning och betydelse inte kan förstås av det mänskliga sinnet? Den allsmäktige Gud gav sig själv för avrättning, som användes för att avrätta brottslingar, utstötta från det mänskliga samhället, som verkligen hade begått fruktansvärda, farliga brott.
När man tänker på detta outsägliga gudomliga offer är det svårt för det mänskliga sinnet att förstå hela den gudomliga planen. Men det är tydligt att Herren inte ger sig själv, lider och dör på ett mänskligt sätt för något som skulle vara helt obegripligt för oss och inneboende bara i honom, som har enorm kunskap om sig själv. Han gör det möjligt för oss att förstå att om Gud i sin Son ger sitt mänskliga liv för andras skull, för mänsklighetens skull, så är uppoffring det högsta uttrycket för människans kärlek till sina medmänniskor. Uppoffring är den största manifestationen av de bästa av mänskliga egenskaper.
Vi vet att många människor i dag dör inom inbördes krigföring. Kyrkan ber att denna strid ska sluta så snabbt som möjligt, så att så få bröder som möjligt kommer att döda varandra i detta brödrakrig. Och samtidigt är kyrkan medveten om att om någon, rörd av en pliktkänsla, av behovet av att uppfylla sin ed, förblir sin kallelse trogen och dör i utförandet av sin militära plikt, så begår han utan tvekan en handling som är liktydig med att offra. Han offrar sig själv för andra. Och så tror vi att detta offer tvättar bort alla synder man har begått.
Kriget, som nu utspelar sig i Rysslands stora vidder, är ett inbördeskrig. Och det är därför det är så viktigt att det i resultatet av detta krig inte uppstår en våg av bitterhet och alienation, och att de broderliga folken inte splittras av hatets ofrånkomliga mur. Och hur vi alla beter oss mot varandra idag, vad vi kommer att be Herren i våra böner, vad vi kommer att hoppas på, kommer till stor del avgöra inte bara resultatet av striderna, utan också vad som kommer att hända som ett resultat av allt detta. Må Gud ge att de nuvarande fientligheterna inte kommer att förstöra det heliga Rysslands enade andliga utrymme och desto mer förhärda våra folk. Att av Guds nåd alla sår må läkas. För att, genom Guds nåd, allt som idag förorer många och många människor kommer att raderas ur minnet.
Och detta kan bara hända om vi lever med tro i våra hjärtan. Eftersom tron förstör rädsla, möjliggör tron ömsesidig förlåtelse, tron stärker relationer mellan människor och kan verkligen vända och förvandla dessa relationer till broderliga, hjärtliga och goda. Gud ge att det må vara så, att allt som nu förmörkar mångas själar får ta slut. Gud ge att så få människor som möjligt kommer att dödas eller lemlästas under denna inbördes strid. Gud ge att det finns så få änkor och föräldralösa barn som möjligt, färre splittrade familjer, färre brutna vänskap och brödraskap.
Kyrkan, som utför sin pastorala tjänst bland folken i Ryssland, Ukraina, Vitryssland och många andra i det historiska Rysslands vidder, lider idag och ber särskilt för ett snabbt slut på inbördes stridigheter, för att fira rättvisa, för att återupprätta av broderlig gemenskap och övervinnandet av allt som, efter att ha ackumulerats under åren, ledde till slut till en blodig konflikt. Vi tror att alla helgon som lyste fram i landet Ryssland – i detta fall, med det redan accepterade uttrycket ”i landet Ryssland”, menar vi Ryssland, hela det ryska landet, heliga Ryssland – idag tillsammans med oss erbjuder sina böner till Herren att fred må upprättas i landet, att det må komma försoning mellan broderfolken och, viktigast av allt, att rättvisa må segra.
Må Herren skydda oss alla och hjälpa oss alla att gå vår kristna väg med värdighet, trots livets svåra omständigheter, som idag är verkligheten i vår jordiska existens. Genom böner från de heliga, vars namn vi prisade idag, må Herren hjälpa oss alla att bli stärkta i frid, kärlek, försonlighet och renhet.
Slut på text.
[…] Jag har tidigare rapporterat USA:s ”101st Airborne” utplacerad till Ukrainas gräns ”Redo att slåss i kväll” – med vi… […]