Vad anser Rysslands centralbankschef Elvira Nabiullina?

Detta ”Uttalande av Rysslands centralbankschef Elvira Nabiullina, som uppföljning av styrelsemötet den 18 mars 2022” har nått mig via Bertil Carlman som skrev ”Elvira Nabiullina, chef på den ryska centralbanken, gör denna bedömning av den närmaste ekonomiska framtiden för Ryssland. https://www.cbr.ru/eng/press/event/?id=12765”

Finner frågan intressant och återkommer med artiklar om det ekonomiska läget och Ukraina-krigets följder. Jag kan inte värdera centralbankschefens bedömningar. Hon vill inte ha ”prisregleringar”, vilket kanske kunde motverka inflationen.

Idag har vi tagit beslutet att behålla styrräntan på 20 % per år.

I slutet av februari höjde vi styrräntan, främst för att motverka finansiella stabilitetsrisker under villkoren för de nya, aldrig tidigare skådade sanktionerna. Vi har även vidtagit andra åtgärder för att stabilisera situationen.

Hur ser det ut idag? Banksystemet fungerar smidigt. Likviditetsläget har stabiliserats. Vi tillhandahåller likviditet till bankerna i de belopp de behöver. Som mest nådde de anslagna medlen tio biljoner rubel. Det strukturella likviditetsunderskottet, som uppstod i början av mars och då uppgick till sju biljoner rubel, har mer än fördubblats vid det här laget.

I slutet av februari stod bankerna inför ett betydande utflöde av rubel från hushållskonton, men dessa medel har under de senaste två veckorna återgått till tidsbundna insättningar. Detta har blivit möjligt, främst på grund av höjningen av styrräntan. När det gäller utlåning har tillväxten fortsatt de senaste veckorna. Detta hängde dock med största sannolikhet samman med att de tidigare godkända kreditgränserna dragits ner. Längre fram förväntar vi oss att utlåningsaktiviteten minskar.

Jag vill betona att en sådan räntehöjning är en tillfällig krisåtgärd. När situationen blir tillräckligt stabil kommer räntorna att sjunka.

Nu skulle jag vilja ta upp den ekonomiska utvecklingen och inflationstrender.

Ökningstakten i inflationen i slutet av februari—början av mars provocerades av en skyhög efterfrågan, främst för icke-livsmedelsvaror. Människor köpte aktivt hushållsapparater, bilar, elektroniska enheter och möbler, oroliga för att utbudet och överkomligheten för dessa varor kommer att minska drastiskt, på grund av de införda sanktionerna, vissa utländska företags utträde från den ryska marknaden och en svagare rubel. Under andra veckan i mars minskade denna febriga efterfrågan något.

Ett annat segment som visar en ökning i konsumentaktivitet är lagringsbara livsmedelsprodukter, inklusive spannmål, mjöl, pasta och socker. Dessa produkter tillverkas mestadels i Ryssland och med inhemska råvaror. Ryssland har tillräckliga lager av dessa produkter och företag fortsätter att tillverka dem. När den skyhöga efterfrågan minskar kommer prisdynamiken i detta segment att återgå till det normala. Dessutom kan priserna för vissa produkter till och med komma att sänkas.

Ytterligare inflationstrender kommer att bero på hur snabbt ekonomin anpassar sig till de nya förhållandena.

I dag upplever nästan alla företag störningar i produktions- och logistikkedjor och i sina uppgörelser med utländska motparter. Vi får denna information från våra regionkontor. Som sagt, den inhemska efterfrågan är fortfarande aktiv, behovet av varor kvarstår. På grund av den minskade importen och stängningen av vissa utländska marknader, kommer denna efterfrågan att skifta allt mer mot inhemska varor. Det är avgörande i den nuvarande situationen att återställa försörjningen så snart som möjligt. Företag har redan börjat leta efter nya möjligheter, inklusive nya målmarknader och nya leverantörer av utrustning, teknologier och komponenter för tillverkning. Tidigare var det olönsamt att producera vissa varor inom i landet, medan det nu blir mer intressant för företag. Det är så ekonomin anpassar sig till de förändrade förutsättningarna, vilket oundvikligen innebär förändringar i relativpriserna i ekonomin och en tillfällig uppgång i inflationen.

Det är dock viktigt att undvika ”manuell” prisreglering. Artificiell kontroll av priserna kommer oundvikligen att orsaka ett underskott och sänka kvaliteten på produkterna. Jag vill betona att administrativ prisreglering kommer att bromsa ekonomins anpassning till de nya förhållandena. Dessutom är det avgörande att förhindra missbruk av dominans av företag och kartellavtal.

Relativa priser kan inte anpassa sig till ändringarna omedelbart. Det betyder att inflationen kommer att hålla sig hög under en viss period, men vi kommer att förhindra att inflationen går utom kontroll.

I dagsläget är det ganska svårt att ge några specifika siffror för prognosen. I år och med största sannolikhet nästa år, kommer inflationen att överstiga våra tidigare uppskattningar. BNP kommer att minska under de kommande kvartalen. Vi kommer att presentera en ny makroekonomisk prognos vid vårt nästa styrelsemöte i april.

Förhållandena beträffande utrikeshandels har den viktigaste osäkerheten mitt i det ökande trycket från sanktioner. De införda restriktionerna påverkar en betydande del av exporten och importen. Utöver de officiella sanktionerna kan utländska företags beslut att avbryta sin verksamhet på den ryska marknaden också ha en betydande negativ inverkan på situationen.

De lager som företagen samlar på sig och lagren av material för komponenter kommer att hjälpa ekonomin att anpassa sig smidigare. Idag gör de det möjligt för företag att fortsätta sin nuvarande verksamhet. Tiden för ekonomins anpassning till de nya förutsättningarna kommer att bero på företagens förmåga att fylla på dessa lager, inklusive för att ersätta återtagna importerade varor mot inhemska alternativ.

Vilka åtgärder har vi redan vidtagit för att stabilisera situationen och vad planerar vi att göra ytterligare?

För det första har vi implementerat vissa delar av kapitalkontroller. Detta var ett påtvingat beslut då centralbankens möjligheter att använda internationella reserver är begränsade. Den obligatoriska försäljningen av inkomster i utländsk valuta och ett antal andra åtgärder säkerställer ett inflöde av utländsk valuta, vilket behövs för utrikeshandelstransaktioner till den inhemska marknaden.

För det andra har vi godkänt en lång rad anti-krisåtgärder för att stödja finanssektorn. Under de senaste åren har vi gjort betydande ansträngningar för att förbättra autonomin för Rysslands finansiella infrastruktur och förbättra stabiliteten i banksystemet. Som ett resultat säkerställer den ryska betalningsinfrastrukturen kontinuiteten i betalningarna även under de införda restriktionerna. Dessutom kan banker möta behoven hos sina kunder, de företag och individer som står inför svårigheter, och omstrukturera sina lån.

För det tredje, när det gäller den reala sektorn, vidtar Rysslands centralbank tillsammans med regeringen åtgärder för att stödja utlåning till företag. Ytterligare 500 miljarder rubel har tilldelats under programmen för att uppmuntra utlåning till små och medelstora företag. Detta kommer att göra det möjligt för dem att ta upp rörelsekapitallån i upp till ett år och investeringslån i upp till tre år. Vidare utarbetar vi nu tillsammans med regeringen och bankerna åtgärder för att mildra konsekvenserna av drastiska förändringar i villkoren för att tillhandahålla lån med rörlig ränta till företag.

Vi har avbrutit handeln på Moskvabörsen, för att undvika kraftiga fluktuationer i värdepappers värde i ett stund av oöverträffade förändringar i den ekonomiska situationen. Idag är vi redo att gradvis återuppta handeln. På måndag kommer aktiesektionen på Moskvabörsen att återuppta handeln med federala statsobligationer. För att förhindra överdriven volatilitet och säkerställa en balanserad likviditetsposition i detta segment vid återöppningen, kommer Rysslands centralbank att köpa federala statsobligationer. Dessa köp kommer att göras i de belopp som behövs för att förhindra risker för den finansiella stabiliteten. Efter att situationen på finansmarknaderna stabiliserats planerar vi att sälja hela portföljen av dessa obligationer för att neutralisera effekten av denna operation på penningpolitiken.

Nu skulle jag vilja kommentera de penningpolitiska utsikterna.

När vi fattar våra beslut kommer vi att överväga behovet av att genomföra en storskalig strukturomvandling av ekonomin. Vi kommer att driva vår penningpolitik på ett sådant sätt att vi säkerställer att ekonomin har tillräckligt med tid att anpassa sig till de nya externa förhållandena, samtidigt som vi har i åtanke att inflationen bör föras tillbaka till målet 2024. De stödåtgärder som Centralbanken och regeringen har genomfört kommer att hjälpa ryska företag och människor att övervinna denna utmanande period.