Vad händer i Hongkong?

I Hongkong pågår sedan en tid stora, ibland våldsamma, demonstrationer mot förslag att vissa brottslingar till Kina. Och nu har detta förslag dragits tillbaka:
”The bill is dead” – lagförslaget är dött, sade chefsminister Carrie Lam. Efter veckor av demonstrationer, majoriteten fredliga, verkar nu ledningen I Hongkong tagit intryck. Det hårt kritiserade lagförslaget, som skulle givit fastlandskina möjlighet att begära ut misstänkta brottslingar har ingen framtid
Hongkongs chefsminister Carrie Lam sa också att hon talat med representanter för en rad olika grupper i Hongkong, från kyrkliga företrädare till olika studentorganisationer.

– Vi måste nu omvärdera hur vi agerar, sa hon.
De unga demonstranterna har fått stöd från mängder av organisationer – både i Hongkong och världen över – precis som från världsledare som president Donald Trump och Boris Johnson, troligen Storbritanniens nästa premiärminister. Sveriges Radio: Utlämningsavtalet mellan Hongkong och Kina ”dött”.

De omfattande, upprepade demonstrationerna och myndigheternas eftergifter visar på en ganska acceptabelt fungerande demokrati. Protesterna har generellt behandlats mildare av polis, än vad polisen i Macrons Frankrike behandlat ”Gula Västarnas” demonstrationer för ökad demokrati. Gula Västarna demonstrerar för 31:a lördagen i följd. Hur skildras det värre våldet i Frankrike respektive det mindre våldet i Hongkong?
Även om media väsentligen tiger om det.

En del av demonstrationerna rapporteras ha skett utan tillstånd. Vilka länder tillåter stora demonstrationer utan tillstånd? Inte Sverige i alla fall, har själv erfarenhet från detta i Stockholm nu i sommar.

Jag återger tre av flera intressanta kommentarer till ett uttalande av International Action Center om demonstrationer i Hongkong, som jag publicerat, och som återges nedan. Hongkongprotesterna och USA:s roll.

1) ”England skickade soldater till Hong Kong redan 1842, vilket blev grunden för omkring 150 års olaglig ockupation och utsugning. Det är väl knappast något vi vill se upprepat. Skulle Hong Kong bli oberoende idag, Hong Kong har varit del av Kina i över 5,000 år, med undantag för den brittiska ockupationen med militära medel, skulle det innebära ett gatumobbens välde.”

2) När jag först kom till Hong Kong måste ha varit omkring 1970. Det var inte ”illa ställt” med någon ”demokrati”, begreppet fanns inte ens. Efter dagens mått mätt var över 90% av Hong Kong befolkningen fattig, mycket fattig. Endast billig arbetskraft. Engelsmännen relativt respektfulla, amerikanarna det motsatta. ”You don’t come to Hong Kong to live, you come to double your money – fast”. Amerikanarna talade ofta om Hong Kong borna som om dom vore lämlar i ett zoo, och i tredje person. Arbetarna, yrkesmännen, bodde, med hela familjen, och arbetade ofta i enrummare, 10*10 meter, naken betong, och inga fönster eller dörrar, bara öppningar i betongväggen. Västerlänningarna bodde uppe på höjderna, i lyxvillor, med tjänstefolk och chaufför. Gå till http://global-mariner.com/ bilderna är tagna av Karsten Petersen, sjöman och chief (chefsingenjör) på ett antal fartyg som seglade på Hong Kong. Sist jag pratade med honom bodde han utanför Köpenhamn som pensionär med sin kinesiska fru. Titta på bilderna från ”Aberdeen”, så levde folk, ingen sjukvård, ingen skola, ingen välfärd, så växte barnen upp. Gå även till sajten https://china-underground.com/2016/05/15/75-amazing-old-restored-photos-china/ Många av bilderna är visserligen från Qing dynastin, men detta var även ”demokratin Kina”. Upplys mig, vem tror att Kina vill ha sin ”demokrati” tillbaka. Dagens folkstyre- och folkpåverkan-system har verkligen levererat något annat.

3) ”Den senaste utvecklingen av proteströrelsen i Hongkong har gjort mig ytterst misstänksam. Ett mönster börjar träda fram som låter mig ana USAs inblandning. Ända sedan kriget i Jugoslavien har USA använt samma metoder för att trappa upp de interna konflikterna i den stat man vill komma åt. Kina betraktas av USA som huvudfienden. Försöker man nu göra Hongkong till Kinas Ukraina? De demonstrerande studenterna som enligt kommentatorerna i public service innehöll “en hård kärna” blev våldsamma och provocerade kraftigt polisen genom att angripa och ockupera parlamentsbyggnaden. Men polisen lät sig inte provoceras utan såg bara på när demonstranterna gick in i parlamentet där de stannade, lätt förvirrade över att inte mötas med våld. Flertalet gick därifrån, men några ur “den hårda kärnan” fanns kvar när poliserna slutligen gick in och hårdhänt kastade ut dem.
“Världssamfundet” kan den här gången inte beskylla myndigheterna i Hongkong och Kina för övervåld. Tvärtom är det demonstranternas militanta upptrappning av konflikten som börjar ifrågasättas. Varför denna plötsliga eskalering? Världsopinionen är kluven och undrar vad det är som pågår.”

Detta är ett uttalande av International Action Center för ett par veckor sedan, vilken översatts och lätt redigerats av Christer Lundgren. Den har publicerats av International Action Center som grundades 1992 av USA:s förre justitieminister Ramsey Clark. här.

Jag har kortat ned något för att få fram det jag tycker är viktigast.

Uttalande av International Action Center

Den senaste tidens massprotester mot en föreslagen ändring i utlämningslagarna har skakat om Hongkong. För alla progressiva krafter är det en naturlig reaktion att stödja massdemonstrationer. Men man måste se djupare, man måste fråga sig vilka krafter som står bakom en rörelse och vem den gagnar.

Bakgrund

Storbritannien stal Hongkong från Kina i slutet på det första opiumkriget 1842. Genom opiumkrigen genomdrev Storbritannien och USA militärt opiumhandeln, ojämlika fördrag och ockupation. Hundra år av imperialistisk plundring gjorde Kina fullständigt utfattigt och underutvecklat.

Den kinesiska revolutionens seger 1949 förändrade Kina i grunden och var starten på ansträngningarna att bygga socialism. Men i 30 år, från 1949 till 1979, var Kina fullständigt avskärmat, utsatt för blockad och sanktioner av USA och de västliga imperialistmakterna.

År 1979 under ”reformen och öppnandet” som inleddes under Deng Xiaoping, gjorde Kina eftergiften att genomföra kapitalistiska marknadsreformer.

Den brittiska kolonin Hongkong återlämnades till Kina 1997 enligt principen ”ett land, två system” som bevarade mycket av det brittiska koloniala rättssystemet i den förutvarande kolonin.

Hongkong är ett centrum för världens finanskapital.

Finanskapitalet har gjort starka intrång i Kina. Hongkong är västs operationsbas, som stimulerar tillväxten av en kapitalistklass i Kina som hotar socialismens grundvalar.
Idag är Kina ett djupt motsägelsefullt samhälle, kännetecknat av kampen mellan en pånyttfödd kapitalistklass och de kinesiska arbetarnas och böndernas strävanden att behålla och utöka en planerad ekonomi.

Det är i sammanhang med denna kamp, samt USA:s eskalerande militära inringning av och handelskrig mot Kina, som de nuvarande protesterna i Hongkong måste förstås.

Finanskapitalets krafter i Hongkong och deras allierade i USA och Europa vill lösgöra Hongkong från Kina så att området kan fungera som en ekonomisk och politisk utpost i regionen. Det innebär att man i största möjliga utsträckning begränsar juridisk och politisk integration med Kina. I det syftet har USA gett omfattande politiskt, ekonomiskt och medialt stöd till protesterna.

Protestvokabulär har såväl vänstern som högern.

Genom NED har USA finansierat kuppförsök, ofta innefattande en komponent av massprotest, i Honduras, Nicaragua, Venezuela, Haiti, Ukraina och Syrien. Varje rörelse har potential att dra med sig många välmenande progressiva människor, ofta med legitima anledningar till missnöje, vilkas intressen inte är desamma som för rörelsens ledning.

Fakta om Hongkongprotesterna.

Många medlemsorganisationer i Civil Human Rights Front, koalitionen bakom de senaste protesterna, tar emot eller har tagit emot ekonomiskt stöd från National Endowment for Democracy (NED), en USA-finansierad mjukmakt-organisation som delar ut pengar i USA-imperialismens intresse. Dessa inkluderar: Hong Kong Institute of Human Resource Management, Hong Kong Confederation of Trade Unions, Hong Kong Journalists Association, Civic Party, Labour Party och Demokratiska partiet.

Över 37 000 NGO:er (icke-statliga organisationer) med tiotusentals anställda är registrerade i Hongkong, och många av dem får finansiering från USA och Europa.

Martin Lee, grundare av Demokratiska partiet, en medlemsorganisation inom Civil Human Rights Front, träffade USA:s utrikesminister Mike Pompeo under protesterna. Vid mötet uttalade Pompeo stöd för protesterna.

Om protesterna verkligen hade ett progressivt syfte, skulle de inte stödjas av den reaktionära ledningen för USA-imperialismen, samma kraft som försökt genomföra en kupp i Venezuela, hotar Demokratiska Folkrepubliken Korea och försöker starta krig mot Iran.

Hongkongs självständiga rättssystem är en relik från brittisk kolonialism. Ingen annanstans i världen har en stad självständiga utlämningslagar, som står över ett suveränt lands auktoritet.

Trots årtionden av västerländsk finansiering med miljontals dollar har Hongkong en befolkningsandel fattiga på 20% (23,1% för barn) jämfört med mindre än 1% på fastlandet. Under de senaste 20 åren har fattigdomen i Hongkong förblivit hög, medan Fastlandskina har lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom. Den senaste tidens protester, som i mångt och mycket liknar ”Occupy Central”-protesterna i Hongkong 2014, har inte tagit upp denna fråga.

Protesterna har riktats mot ledare med koppling till Kina samtidigt som de ignorerar de USA-anknutna bankerna och de extremt rika kapitalister som är baserade i Hongkong, vilka är klart ointresserade av att göra något åt fattigdom eller andra desperata behov.

USA säger sig värna om yttrandefrihet och politiskt motiverade utlämningar, samtidigt som de aggressivt driver på utlämning av Julian Assange för att han avslöjat USA-imperialismens brott.

Tongivande media i USA och Europa har entusiastiskt rapporterat om Hongkong-protesterna, i skarp kontrast till den magra, ofta kritiska bevakningen av massprotester i Gaza, Honduras, Sudan, Jemen och Frankrike eller generalstrejken nyligen i Brasilien. Skillnaden i bevakning avslöjar en skillnad i vilka krafter som ligger bakom protesterna, en skillnad i vem de gagnar.

USA-imperialismen har en lång historia av ”färgrevolutioner” i vilka protester med en progressiv, till och med revolutionär, patina används som täckmantel för en reaktionär pro-imperialistisk agenda.

Det globala finanskapitalets krafter i Hongkong är allierade med USA-imperialismen och motsätter sig socialistiskt ägande och Kinas kommunistpartis ledning av Kina.

USA Bort med händerna från Kina!

Hongkong är en del av Kina!

Relaterat.

Dags att erkänna statskuppen i Kiev, UKRAINA, efter fem år!

Där står ””National Endowment for Democracy” (NED), är en organisation nära CIA som i början av 1980-talet började kalla sig för en ”NGO” (trots att man fortfarande finansieras ur den amerikanska statskassan).” NED var viktigt i undermineringsarbetet och USA:s försök att störta den folkvalde presidenten Janukovitj.

Vad är det som händer i Nicaragua? Egentligen?

Där skriver NED:s grundare Allen Weinstein, NED som är ett barn till CIA: ”Mycket av vad vi gör idag gjordes i hemlighet av CIA för 25 år sedan.”