Vårdens nya överklass struntar i patienterna. Vakna politiker – se vad som sker med vår välfärd

Ingress

Artikeln längre ned har skrivits av min vän, och förre kollega vid vårdcentralen i den utpräglade industriorten Olofström i Blekinge, doktor Bengt Järhult. Först publicerad i Aftonbladet. Vårdens nya överklass struntar i patienterna. Vi arbetade där som distriktsläkare 1979-82, då jag försvann till Institutionen för socialmedicin vid Karolinska Institutet för att försöka börja forska på riktigt.

Vi gjorde undersökningar där vi stod. Bengt fann att B12-vitamin förskrevs alldeles för ofta, och jag upprättade vårdprogram för behandling av högt blodtryck.
Vi visade att antikoagulatiabehandling kunde ske vid vårdcentral.
Och visade att en utbyggd primärvård kunde avlasta sjukhusens akutmottagningar innan Göran Sjönell presenterade en uppmärksammad avhandling med samma resultat i Stockholmsområdet 1984. Och med bättre metodik än vad vi kunde ha utan medel eller extra tid.

Och vi förbjöd läkemedelskonsulenter för läkemedelsbolag på vårdcentralen, och anmälde nog en för vilseledande information.
Vi hade alla samma lön oberoende av arbetsinsats, och uppflyttades till nästa löneklass 1 januari. Vi var alla nöjda med det, och jobbade på.
Vi inrättade snabbt vårdlag för olika delområden i kommunen – men med valfrihet för den enskilde patienten att byta till annan läkare om hen så ville.
För närmare 40 år sedan. Privatpraktiker fanns inte på orten.

Landstinget utannonserade halvtidstjänst för forskning i primärvården. Bengt och jag sökte, båda helt utan vetenskapliga meriter. Jag fick tjänsten – i kraft av fler tjänsteår. Och jag började med enkla undersökningar av alkoholister i Olofström, social profil, vårdkonsumtion, sjukskrivning med mera. Och ångade på med det i ytterligare dryga 30 år.

Ja, livet hade verkligen blivit annorlunda om jag stannat kvar.

Och vi presenterade våra studier:
Järhult B, Romelsjö A. Är vårdcentralen en lämplig vårdnivå för antikoagulantiabehandling? Läkartidningen 1981;78:3901 3.
Romelsjö A, Järhult B, Nielsen KW et al. Yngre hypertoniker vid vårdcentralen i Olofström. Allmänmedicin 1986;7:166 70.
Järhult B, Carlsson S, Romelsjö A. Avlastar en utbyggd primärvård sjukhusens akutmottagningar? Allmänmedicin 1983;4:164-7.
Romelsjö A, Haglund G. Vårdlagsarbete och områdesansvar. Föredrag vid Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 1980.
Romelsjö A. Antikoagulantiabehandling vid vårdcentral. Läkartidningen 1980;77:2875.
Romelsjö A. Kvalitet i primärvården. Några erfarenheter från Olofström. Föredrag vid symposiet ”Kvalitet i primärvården” vid höstmöte för Svensk Förening för Allmän Medicin i Ystad 1983.
Romelsjö A. Primärvården och alkoholproblemen. SFAM-Nytt 1982;3:66-9.
Romelsjö A. Alkoholrelaterade problem och vårdkonsumtion i Olofström 1980. Alkohol och narkotika 1983;77:11-5.

Romelsjö A.”Problem drinkers” in Olofström. Scand J Prim Health Care 1987;5:101-8.
Romelsjö A. Consumption of care among problem drinkers in a small industrial town in Sweden. Family Practice 1988;5:271-7.

Bengt är en utmärkt läkare. Och inte bara det. Han är en erkänt bra och aktad debattör. När Läkartidningen för några år sedan särskilt uppmärksammade tre framstående debattörer var det professor Lars Werkö, svensk medicins grand old man, fetma- och bantningsexperten professor Stefan Rössner och distriktsläkare Bengt Järhult, Olofström/Ryd.

Vårdens nya överklass struntar i patienterna. Läkare: Vakna politiker – se vad som sker med vår välfärd-

Bengt Järhults artikel i Aftonbladet.
DEBATT. Medicinsk etik är i Sverige i hög utsträckning lagstadgad genom hälso-och sjukvårdslagen och riksdagens beslut om prioriteringar 1997. Medicinska behov ska styra vem som får vård, inte efterfrågan eller köpkraften hos patienten.

Lagarna gäller läkare/sköterskor när vi möter individuella patienter – men också politiker och administratörer. De senare har enligt Vårdförbundet explosivt ökat i antal, mer än nyckelgrupper på vårdgolvet. Ändå har de inte med sina näringslivsinspirerade ledningssystem (New public management, NPM) kunnat säkra människors lagstadgade rätt till en egen fast läkare, kortat köerna eller säkrat vårdplatser.

I hög utsträckning struntar denna vårdens nya överklass i riksdagens etiska plattform.
Därför har man släppt fram rent kommersiella aktörer som nätläkarna, vilka på löpande räkning tar resurserna från de svårare sjuka. Stölden av läkare och hundratals miljoner förstärks inom kort när nätläkarbolag integreras i annan affärsdrift.

Ica-ägda Apoteket Hjärtat satsar 335 miljoner i Min doktor och planerar sköterskemottagningar i köpcentra. Det kommer trappa upp vård- och läkemedelskonsumtionen. Enligt Läkarförbundet innebär det en risk för ökade kostnader, är varken samhällsekonomiskt eller etiskt försvarbart och kan skada patientens tilltro till vården.

Det finns inga data som visar att nätläkare avlastar vårdcentraler eller akutmottagningar i Sverige. Det är inte dolda medicinska behov som åtgärdas, utan oftast självläkande tillstånd som medikaliseras. Upptrappningen av egenvård och sköterskerådgivning till läkarbesök, vilket betalas med skattemedel, borde ses som ett lagbrott. Pengarna borde prioriteras till en högkvalitativ primär- och kommunal vård för svårt sjuka äldre och för att åtgärda platsbristen på sjukhus.

Debatten har helt uteblivit till följd av maktspelet i regeringsfrågan.

När Nordea berättade om sina flyttplaner till Finland blev det ett himla hallå och slutade bland annat med att LO och Socialdemokraterna bojkottade banken. Nu har Capios styrelse föreslagit att S:t Göran och andra sjukhus samt hundratals mottagningar ska säljas till ett multinationellt vårdbolag med bland annat en fransk bankkoncern som storägare. Debatten har helt uteblivit till följd av maktspelet i regeringsfrågan.

Det är svenska skattepengar som byggt upp Capio, givit aktieägarna utdelning, vilka nu tillika berikar sig med 8,2 miljarder. Nästan samtidigt meddelar Ambea, mer känt som skandalbolaget Caremas hemvist, att de genom uppköp skapar Nordens största omsorgsföretag.

Det demokratiska inflytandet över svensk sjukvård minskar förstås när styrelsebesluten flyttas utomlands. Den kommersiella kraften i det privata utbudet ökar när bolagen nästan får en monopolsituation. Kommersiell syn på sjuka människor är inte förenlig med riksdagens etiska plattform om prioritering.

Skadlig privatisering

Med multinationella koncerners intåg i Sverige kommer styrningen av vården än mer inriktas på lönsamhet och selektion av lämpliga patienter för maximal ersättning

Det är en myt att privat verksamhet har snabba och korta beslutsvägar. Samma topp-down ledningsstruktur som införts i offentlig vård präglar de privata, stora bolagen. På Aleris Elisabethklinik har nyligen 10 av 11 ortopeder sagt upp sig. De beskriver i Uppsala Nya Tidning 6/10 hur Aleris gått från tillitsbaserad till toppstyrd ledning med ensidigt produktionsfokus.

Med multinationella koncerners intåg i Sverige kommer styrningen av vården än mer inriktas på lönsamhet och selektion av lämpliga patienter för maximal ersättning från det offentliga eller försäkringsbolag. Läkare och sköterskor kommer allt längre bort från professionellt, självständigt arbete med helhetssyn utifrån medicinsk etik.

Vakna politiker, se vad som sker med den solidariskt finansierade välfärden!

Bengt Järhult, distriktsläkare i Ryd, Kronoberg