Hennes blandning av gammaldags vänsterekonomi, anti-NATO utrikespolitik och konservativa kulturella åsikter omdefinierar populismen – och vänder tysk politik på huvudet. Så här skriver Thomas Fazi i artikeln Vem är rädd för Sahra Wagenknecht? Tysklands ”vänsterkonservativa” har omdefinierat populismen . Vi tar med ett kort utdrag.
https://unherd.com/2024/08/whos-afraid-of-sahra-wagenknecht/
Jag har skrivit för UnHerd om Sahra Wagenknechts nya vänsterkonservativa parti och hur hennes blandning av gammaldags vänsterekonomi, fred och anti-NATO utrikespolitik och konservativa kulturella åsikter omdefinierar populismen – och tippar tysk politik ur balans.
Även om Wagenknecht tenderar att undvika att definiera sitt parti i trötta vänster-högertermer, kan plattformen bäst beskrivas som ”vänsterkonservativ”.
I korthet innebär detta att det blandar krav som en gång skulle ha förknippats med den socialistiska arbetarvänstern – interventionistisk och omfördelande regeringspolitik för att reglera kapitalistiska marknadskrafter, högre pensioner och minimilöner, generös välfärds- och socialförsäkringspolitik, skatter på förmögenhet – med positioner som i dag skulle karakteriseras som kulturkonservativa: i första hand ett erkännande av vikten av att bevara och främja traditioner, stabilitet, trygghet och gemenskap.
Detta innebär oundvikligen en mer restriktiv invandringspolitik och ett förkastande av den mångkulturella dogmen, där minoriteter vägrar att erkänna de gemensamma reglernas överlägsenhet, och hotar den sociala sammanhållningen.
För Wagenknecht bör främjandet av social sammanhållning, inklusive genom att begränsa invandringsströmmarna, inte bara ses som ett positivt mål i sig, till exempel av hänsyn till allmän säkerhet, utan också som en förutsättning för att bedriva ekonomisk omfördelningspolitik, och till och med för demokrati. sig. Endast en politisk gemenskap som definieras av en kollektiv identitet – en demos – kan engagera sig i en demokratisk diskurs och en relaterad beslutsprocess, och att skapa de affektiva band och solidaritetsband som är nödvändiga för att legitimera och upprätthålla omfördelningspolitik. mellan klasser och/eller regioner. Enkelt uttryckt, om det inte finns några demos kan det inte finnas någon effektiv demokrati, än mindre en socialdemokrati.
(Wikipedia: Termen demokrati förekom först i det antika grekiska politiska och filosofiska tänkandet i stadsstaten Aten under den klassiska antiken. Ordet kommer från dêmos ’(vanliga) människor’ och krátos ’kraft/makt’.)
Naturligtvis är det omvända också sant: den sociala sammanhållning som är nödvändig för att upprätthålla demos kan bara blomstra i ett sammanhang där staten ingriper för att begränsa de socialt destruktiva effekterna av den ohämmade kapitalismen (inklusive påtryckningar mot det fria flödet av arbetskraft). Det finns med andra ord ingen motsättning mellan att vara ekonomiskt vänsterorienterad och kulturellt konservativ, säger Wagenknecht; snarare går de två sakerna hand i hand. Konceptet är inte heller speciellt nytt, tillägger hon: detta var i grunden den (vinnande) plattformen för de flesta äldre europeiska socialistiska och socialdemokratiska partier.
(Avspänning med Ryssland)
Sedan lanseringen av BSW har Wagenknecht satt frågan om avspänning med Ryssland i centrum för partiets plattform. Vid flera tillfällen har hon lyft fram hur Tysklands underordning till USA:s-NATO:s proxykrigsstrategi i Ukraina, och dess vägran att inleda diplomatiska samtal med Ryssland, är självförstörande ur såväl ekonomisk som geopolitisk synvinkel. Inte bara är olje- och gasembargot mot Ryssland den främsta orsaken till Tysklands kollapsande ekonomi, utan regeringen är, sa hon till Bundestag , ”oaktsam när det gäller att leka med säkerheten och i värsta fall livet för miljontals människor i Tyskland .” Den senaste tiden har hon starkt fördömt regeringens plan att placera ut amerikanska långdistansmissiler på tyskt territorium och, kanske mest dramatiskt, utmanat omertan (påtvingad tystnad etc.) kring Nord Stream-attacken. Faktum är att efter de senaste avslöjandena om den tyska regeringens möjliga mörkläggning av ukrainsk inblandning, krävde hon en offentlig utredning och sa att ”om de tyska myndigheterna i förväg har känt till attackplanen mot Nord Stream 1 och 2, kommer vi att ha århundradets skandal i tysk politik” .
Det är viktigt att notera att Wagenknecht ser motståndet mot proxykriget mot Ryssland som en del av en mycket djupare revidering av Tysklands geopolitiska strategi. Målet, som Wolfgang Streeck har skrivit , är att ”befria det från USA:s geostrategiska grepp, styrt av tyska nationella överlevnadsintressen snarare än Nibelungentreue , eller lojalitet, till USA:s anspråk på global politisk dominans”. Detta innebär med nödvändighet att återställa långsiktiga politiska och ekonomiska relationer med Ryssland, vilket potentiellt skulle kunna lägga grunden för en ny eurasisk säkerhetsarkitektur, och till och med en eurasisk gemenskap av stater och ekonomier.
( Nibelungentreue eller bokstavligen ”Nibelung lojalitet”, som uttrycker begreppet absolut, obestridlig, överdriven och potentiellt katastrofal lojalitet till en sak eller person, bland annat)
Mot det gröna skiftet och könsförändringen
På andra håll har Wagenknecht kritiserat regeringens ”gröna” och könsbejakande politik och hävdat att ”Tysklands energiförsörjning för närvarande inte kan säkras med enbart förnybar energi”, och röstat emot ett lagförslag som antogs av det tyska parlamentet tidigare i år för att göra det lättare att ändra sitt juridiska kön. ”Denna lag förvandlar föräldrar och barn till marsvin för en ideologi som bara gynnar läkemedelslobbyn”, sa hon.
Är det vi ser nu i denna tyska rörelse -måhända?- också en post-globalistisk och post-amerikansk vänster för 2000-talet? Och som börjar helt enkelt stjäla tillbaka röster från den sedan länge etablerade europeiska högerpopulismen där de rättvisekrävande vanliga människorna knappast får ut det minsta ut av högerpopulistiska partiers farliga och ofta helt improduktiva tre ”f”-en: flags, feelings and ’phrases’ (som inte går att vare sig äta eller betala sina räkningar med), som alltid gjort europeiska högernationalistiska partier komplett socialt och ekonomiskt improduktiva och framför allt stagnationsskapande överallt där de erövrat minsta makt?
Helt otänkbart är det ju faktiskt inte. Med lite tillslipningar och modifikationer kan detta bli en hyfsat stark rörelse med vissa framtidsutsikter. Men som Tage Danielsson sade: ”fast bara lite” (när det gällde sanning och sannolikhet). Låter denna rörelse byta ut en massa flaggviftande och emotionella ursinnesfraser mot lite mer lön, bättre semestervillkor, anständighet och stolthet kan faktiskt den nya högern bekämpas och besegras.
Fast som Napoleon klart uttryckte det om vad som exakt krävdes av dugliga militärer på slagfältet: ”de måste ha tur också”!
Ingen politiker,/”politiker” är beredd att gå till roten av all, all alltså, problematik och som drabbat väst och världen på det mest sinistra sätt. ”While we were at sleep”…som Benjamin Freedman uttryckte i sitt berömda tal på Willard Hotel 1961
Fan, man kanske skulle flytta till Tyskland? Där verkar åtminstone finnas en vettig människa.
Vi behöver en Sahra Wagenknecht här i Sverige
Bakgrunden till dådet mot Nord-Stream gasledningarna är väl beskrivet i denna artikel:
Anglosachsiskt mål – att hålla isär Tyskland och Ryssland
https://www.globalpolitics.se/anglosachsiskt-mal-att-halla-isar-tyskland-och-ryssland/
Det sägs ibland att Sverige följer Tyskland.
Kan det bli verklighet i den här saken också?
Vi får se.
Jag tror i varje fall att den intellektuelle litteraturvetaren Richard Sörman inte alltid känner sig bekväm med allt som framförs på Youtubekanalen Riks.
Av vilken anledning skulle han inte känna sympati med det Palestinska folket med allt han vet om dess villkor och öde?
Men vi vet hur det är i Demokratin om man engagerat sig för en viss grupp eller parti.
Då har ens egen åsiktsfrihet och yttrandefrihet upphört och det är ledningen av gruppens åsikter som är gällande.
Har man sedan utkomst av sin tjänst så står lojaliteten till den som föder, ännu viktigare.
Vilket nu tydligt även visat sig i Vänsterpartiet där man nu från ledningens håll fullt ut accepterar USA:s och EU:s stämpling av Hamas som ”terrororganisation”.
Det är precis som med Sverigedemokraterna, hur många rättviseorienterade arbetarklass sympatisörer och väljare känner sympati och tillhörighet med partiet?
Ett högerpopulistiskt parti fick vi i Sverige.
Nu är det bara ett vänsterpopulistiskt parti som fattas.
Hoppas Sverige följer Tyskland i den saken också.
Ett tidigare väldigt inflytelserikt svenskt parti bildades efter direkt inspiration av tyska politiska fränder: det Socialdemokratiska arbetarepartiet! Undrar om detta är möjligt igen. Dagens SAP är i stort sett ett politiskt lik, men kanske andra kan så att säga lyfta fanan igen.
Högerpopulism är partier som lockar med populära saker som inta avses att genomföras eller som är omöjliga sett ur härskande klassens perspektiv. Min egen ungefärliga tolkning.
Att kalla partiet vänsterpopulistiskt är för tidigt att säga, i de meningen att partiet fångar röster som inte avses att gemomföras. Vi får se?
Ett riktigt vänsterparti blir populärt för att det lyssnar på folket och för det tillbaka. Man skall då inte använda ordet populistiskt utan bara populärt om adjektiv krävs.
Det finns något som heter ”att härska genom att söndra” och det är just det söndrade jag upplever Västerlandet idag.
Någon folklig solidaritet och gemenskap finns inte längre därför dess förutsättningar är eliminerade av förändringsiver vilket förkväver det mesta av den folkliga traditionens yttringar.
Idrott, melodifestivaler, Olympiader m.m. lever dock vidare men i Demokratiserad och politiserad form och värdegrund.
Övrigt är i stort sett bara det moderna och postmoderna som uppmuntras att leva vidare.
Klotter, det vill säga så kallad graffiti, hyllas av medial och kulturell samhällselit.
Det naturliga könet avskaffas så ingen ska behöva känna sig exkluderad enligt gällande humanistiskt tankemönster.
Varenda minoritet ska ha all rätt utom möjligen samer som förmodligen tillhör urfolken i norra Sveriges delar.
Men att förtrycka urfolken har ju av tradition hört till Européns exklusiva rättigheter och för Demokratins överlevnad tillåtits leva vidare i det tysta.
Ett Fritt Samhälle kan ju inte lämna från sig rätten att exploatera, för det skulle den Fria Marknaden må alldeles för dåligt av.
För som en Västerlänning måste veta, att mår Marknaden bra då mår också Folket bra.
Det är i denna folkliga vilsenhet som en Borgerlig elit närmast fritt kan implementera i stort sett vilka nya och djärva idéer som helst i samhällslivet.
Barn och ungdom är de första som bearbetas, de vuxna hänger på och äldre som inte känner igen sig och på olika sätt protesterar får en högerextremiststämpel i pannan ungefär som USA och EU terrorstämplat Hamas och därmed exkluderats från Västerlandets gemenskap och bistånd.
Om nu Global Politics har högt till tak så sänks taket hela tiden i Västerlandets Demokratier.
Den utlovade yttrandefriheten har börjat ifrågasättas och för inte så länge sedan sa en reporter upp sig från Svenska Dagbladet för efter hemresa från USA här i Sverige inte fick skriva som hon ville.
Idag hörde jag att Hanif Bali slutar som kolumnist på tidningen Expressen.
Hanif Bali är populär bland folk men den Totalitära Demokratin lär väl vara så mycket viktigare för tidningens ägare att främja det Fria och Öppna Samhället.
https://www.youtube.com/shorts/fnbyhlkrgxE
Jag publicerade 157 en artikel om SvD-journalisten Malin Ekmans uppsägning. En journalist på SvD säger upp sig. Betydelselöst? Signal på sämre mediaklimat? Hon Hon publicerar https://stockholmreport.substack.com/p/trendigt-att-hata-judar-nu/comments?utm_source=substack%2Csubstack&publication_id=2732555&post_id=148295037&utm_medium=email%2Cemail&isFreemail=true&comments=true&utm_campaign=email-half-magic-comments&action=post-comment. Jag har kommenterat där ett par gånger.
Som svar på Wagenknechts parti har Sveriges (sk) Vänsterparti (under ledning av Jonas Sjöstedt och Malin Björk) bildat ett nytt EU-Vänsterparti.
”- Vi vill stärka vänstern för att vara en effektiv motkraft till de högerextrema strömningarna och ge sitt fulla stöd till folket i Ukraina, mot den ryska fullskaliga invasionen, säger Malin Björk”
Jag skulle vilja påstå att situationen är snäppet värre i Sverige än Tyskland.
Vad skulle hända om ett ”Wagenknechtparti” etablerade sig i Sverige?
Lynchmobb är nog det första jag kommer att tänka på.