I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett till flera år sedan och idag” återpubliceras denna högst aktuella artikel.
Min ingress 20/2 2022: Jag återpublicerar nedan en artikel som senast publicerades 17/3 2021 och som skrevs redan för några år sedan. Dessa uppgifter om detta mycket viktiga krig, som dödat kanske 100 gånger fler än vad kriget i Ukraina gjort – hittills. Jag tar avstånd från Rysslands angrepp på Ukraina, men förstår att Ryssland kände sig hotat. Men hur hotade Syrien USA år 2011? Genom att hävda nationell självständighet…. Eller hur?
Inget verkar ha framkommit som ändrar bilden, förutom uppgiften om att journalisten Claas Retolius rapport i Der Spiegel från händelserna i Daara 17 mars 2011 har visat sig vara påhitt. Denne påstod att säkerhetspolis dödade oskyldiga demonstranter, däribland ungdomar. Retolius har avskedats från Der Spiegel pga. falska rapporter om detta. SvD Så avslöjades tidernas största journalistbluff. Händelserna i Daara beskrivs längre ned. Artikeln, som består av är ett komplement också till andra nyligen publicerade artiklar, som denna:
10 år sedan USA:s angrepp på Syrien: Sveriges Radio och DN tiger om bevis för krigets start,USA:s mångåriga stöd till terrorister och ockupation av 1/4 av Syrien
En del av artikeln är på norska. Det ska väl gå bra.
Det finns många olika versioner om hur kriget startade i Syrien i mars 2011. En viktig källa till information inte minst under de första åren var Syrian Observatory for Human Rights (SOHR), ett litet kontor i ett samhälle utanför London, med nära band till regeringen i Storbritannien och till det Muslimska Brödraskapet. Vi skrev i ”Vad händer i Syrien” september 2013 att Syrian Observatory for Human Rights (SOHR) är ett litet kontor i ett samhälle utanför London, med nära band till regeringen i Storbritannien och till det Muslimska Brödraskapet. De gör sina beräkningar av dödsfall på osäkra uppgifter från bl.a. hörsägen, Youtube och Twittermeddelanden. Det är ingen opartisk organisation och tillförlitligheten i deras uppgifter är mycket tveksam. SOHR har vid flera tillfällen rapporterat om övergrepp från den syriska armén, vilka visat sig sakna stöd eller vara felaktiga.
Nedan följer en ögonvittnesredogörelse av folk på platsen. Därefter kan man jämföra med beskrivningen i broschyren ”Vad händer i Syrien?” av föreningen Syriensolidaritet, vilken utkom för 2 år sedan, i september 2013.
Uppgifterna kommer från gästblogginlägg hos Pål Steigan av Elisabeth Reehorst, som är en pensionerad lärare i Norska språket. Hon har givit ut boken «Syria –en personlig fortelling» 2014. Jag har något kortat inlägget.
Hva slags opprør? Allerede tidlig våren 2011 begynte jeg å samle stoff til boken. Grunnen var at «min» familie i Daraa, sør i Syria ved grensen til Jordan, opplevde begynnelsen på opprøret helt ulikt det som ble beskrevet i norske – og de fleste andre vestlige – medier. Vi fikk i all hovedsak informasjonen fra opprørssiden, som beskrev et opprør for demokrati og menneskerettigheter med fredelige demonstrasjoner og roping av slagord, godt organisert med studenter etc i spissen. Og et svært brutalt regime som drepte uskyldige folk.
Familien i Daraa opplevde noe annet. De opplevde væpnete menn i gatene, brenning av og angrep på offentlige bygninger, utført av menn som åpenbart ikke hørte til de lokale; ofte kunne de se det på klærne. De opplevde at den syriske hæren beskyttet dem mot væpnete bråkmakere.
Godt organisert var nok opprøret, men på en helt annen måte enn de vestlige mediene formidlet. Tiden har vist at det som kom fra Syrias regime, var vesentlig nærmere sannheten enn det som kom fra opprørernes nyhetskilder.
Dette er bekreftet i et intervju 24.08.14 som The Real News.com har med forfatter og Guardian-journalist Nafeez Ahmed.
Intervjun 1: med Ahmed
Han setter starten på opprøret inn i det scenariet vi ser i dag – og påpeiker at IS/ISIL sprang ut av en gruppe som oppsto i Irak under USAs invasjon i 2003 som hadde kontakt med al-Qaida. Gruppen begynte allerede da samarbeidet med andre misfornøyde grupper, noe som bare har økt på etter hvert. I mange år har de operert i Anbar-provinsen vest for Bagdad, mot den syriske grensen, der sunni-muslimske stammefolk har egne militser som nå støtter IS’ kamp mot det irakiske regimet. Og de har etter hvert også klart å knytte til seg tidligere medlemmer av Baath-partiet, et sunni-sekulært, antiamerikansk parti som støttet den styrtete presidenten i Irak, Saddam Hussein. Disse er blitt svært misfornøyde med regimets sjialedelse, som ikke har lagt vekt på samarbeid med den store minoriteten, sunniene, heller tvert imot.
Allerede i 2006 møttes en lite kjent komité i USAs utenriksdepartement – «Iran-Syria politikk- og operasjonsgruppe» – ukentlig for å «koordinere aksjoner som å begrense Irans tilgang til kreditt- og bankinstitusjoner, organisere våpensalg til Irans naboer og støtte styrker som er i opposisjon med de to regimene.»
I mai 2007 var Anti-Syria-operasjoner var også nå i full sving, ifølge Seymour Hersh i The New Yorker. Regjerings- og etterretningskilder fortalte Hersh at Bush-administrasjonen samarbeidet med Saudi-Arabias regjering, som er sunni-muslimsk, i hemmelige aksjoner som skulle svekke Hizbollah – den sjia-muslimske delen av det libanesiske forsvaret. Konsekvensen av dette samarbeidet var at gruppene knyttet til al-Qaida – som var fiendtlige til USA men støttet av Saudi-Arabia – ble styrket. Bush ga også Saudi-Arabia klarsignal til å støtte opp om al-Qaida-gruppene i Irak ved å gi dem penger og logistikkhjelp for å svekke regimet til president Assad i Syria, «slik at de kunne bli mer åpne for forhandlinger med Israel».
En av de andre gruppene som fikk hemmelig politisk og finansiell støtte fra USA, var de syriske Muslimbrødrene som levde i eksil. Tidligere utenriksminister i Frankrike, Roland Dumas, forteller i et fjernsynsintervju at han ble prøvd dratt inn i dette allerede 2009.
Lekkasjer fra det private etterretningsfirmaet ”Stratfor” antydet sterkt at også Jordan og Tyrkia var trukket inn i denne uro-aksjonen.
Målet var klart – regimet skulle styrtes.
Oljen styrer
Hovedgrunnen til at denne omfattende prosessen ble satt i gang, var sjølsagt olje. USA hadde begynt å få panikk for å slippe opp for tilgang på olje, og det var jo også det kampen mot Iran generelt dreide seg om. USA var villige til å destabilisere opptil 7 regimer for å sikre seg kontroll.
Siden det meste av oljen i Midtøsten lå i «salafi-jihjadistisk» område, måtte man ta utgangspunkt i dette, og frambringe en splitt og hersk-mentalitet «mellom ulike salafi-jihadistiske grupper for å vende dem mot hverandre og forbruke sin energi på interne konflikter,» samtidig som man sørget for å øke motsetningene mellom sjiaer og sunnier.
Slik planla man altså de såkalte ikke-jihadistiske gruppene i Syria, som skulle kjempe mot de jihadistiske – i tillegg til regimet og sjiaene – så USA/«verdenssamfunnet» åpent kunne støtte opp om de «ikke-jihadistiske» og skaffe seg kontroll gjennom dem. Slik kunne man forhåpentligvis unngå en invasjon, som i Irak. Den nye presidenten, Barack Obama, var ikke like rask på avtrekkeren som sin forgjenger.
Så komplisert ble det altså fordi USA sjølsagt ikke åpent kunne støtte grupper som var knyttet til al-Qaida, som var deres største fiende – offisielt (de førte jo krig mot dem etter 11.09.01). Og de var jo også redde for at de skulle bli for sterke, slik at de ville true USA på nytt.
Russland
Forholdet til Russland var sjølsagt en del av bildet, når det var oljerørledninger det dreide seg om, hvor de skulle gå. Qatar var leverandør av den ene, med olje som skulle tas ut fra North Pars-feltet som gikk over i Irans South Pars. Det var del uro omkring grensesettingen der, og president Assad, som var Irans venn, ville derfor ikke la den gå over Syria. Den var også tenkt å komme ut i Tyrkia, slik at den kunne true Russlands posisjon i forhold til olje. Dette var i 2009. Assad gikk året etter inn i forhandlinger med Iran om en ledning gjennom Irak til Syria og derfra ut ved Middelhavet, der Iran ville kunne eksportere gass fra South Pars-feltet til Europa.
Dette provoserte Qatar veldig, og det ble et oppgjør mellom Saudi-Arabias prins Bandar bin Sultan og Russlands president Putin der førstnevnte på alle måter prøvde å få Russland til å vende seg mot Syria i saken. Det klarte de ikke. Inne i problemstillingen lå også en planlagt rørledning fra Irak til Israel, som sjølsagt måtte gå gjennom Syria.
Opprøret
Da ingenting hjalp, ventet USA, Saudi-Arabia, Qatar – og Tyrkia? – bare på en anledning til aktivt å kunne bruke sine forberedelser til å styrte det syriske regimet. «Den arabiske våren» kom beleilig, og enda mer beleilig kom den store tørken i årene før 2011 som fordrev tusener av småbønder inn til byene – særlig til Damaskus’ forsteder. Levestandarden gikk ned for mange, noen sultet, og det var ikke vanskelig for de ytre kreftene å finne gjenklang for sin propaganda, sine bestikkelser og sine våpen. De oppnådde tilsynelatende det de ønsket – det ble skapt to ulike typer væpnete grupper. Noen var såkalt ikke-religiøse sunnier, de ble plassert under gruppebetegnelsen FSA (Free Syrian Army), og noen var helt fra begynnelsen tilknyttet al-Qaida. Mange andre var ingen av delene.
Det USA og deres allierte ikke hadde kalkulert med, var at de i svært liten grad sluttet seg sammen – og enda mindre med det som skulle være «overbygningen» politisk, SNC, som var dominert av eksil-syrere (mange muslimbrødre) og saudiske- og qatar-vennlige sunnier.
Det var en eneste organisasjon som gradvis fikk kontroll over alle, mer eller mindre, og det var nettopp ISIL/IS, som har hatt en lett vei over den åpne grensen mellom Irak og Syria. De hadde – 26.august 2014 – mer eller mindre kontroll over store deler av Øst-Syria, på grunn av de foregående årenes systematiske jobbing som gjorde at de har klart å trekke til seg også svært mange ikke-religiøse opprørsgrupper. Det har de klart ved trusler, taktikk – og ikke minst våpen og annet utstyr de har fått mer eller mindre direkte fra USA, Qatar, Kuwait, Saudi-Arabia et etc.- med et ekstra sideblikk til Tyrkia, som har vært et hjelpsomt gjennomfartsland både for våpen og mennesker som f eks kom fra Libya (om Tyrkia; Sosialistisk framtid nr 2/14; mer om sjølve opprøret i boken «Syria – en personlig beretning» av forfatteren).
Assad hadde rett i advarselen mot jihadistene
En video av drapet på den amerikanske journalisten James Foley, som var tatt til fange av IS, ble lagt ut på nettet 20. august 2014. En uke etter meldte så div aviser at USA – som alt var inne i luften over Nord-Irak, der IS herjet – hadde begynt å tenke på overvåking også av Syria, for «å få bedre oversikt over IS’ aktivitet i området», som NRK formulerte det – og la til at det dreide seg om droner. De hadde ennå ikke bestemt om de ville bombe.
BT/Politikens Marcus Rubin trakk det videre samme dag: «Den tidligere lederen av Storbritannias hær, Richard Dannatt, gikk i et intervju med BBC enda lengre enn (USAs) general Dempsey, og oppfordret Vesten til et samarbeid med Syrias president Bashar al-Assad…. Den syriske dimensjonen må man adressere. Man kan ikke takle et halvt problem, sa Dannatt.»
Det lovet godt for Assad-regimet, som fra borgerkrigens begynnelse hadde betegnet opposisjonen som «terrorister» og forsøkt å framstille seg selv som det moderate alternativet.«For Assad-regimet er drapet på Foley noe av det beste som kunne skjedd. IS har stort sett utryddet resten av opprøret. Hvis Assad bare må holde stand litt til, er det gode sjanser for at USA og Vesten kommer dem til unnsetning, enten offisielt eller uoffisielt», sa Hilal Khashan, professor i politikk ved Det amerikanske universitet i Beirut.
Det har skjedd en del siden august 2014. Kurderne kjemper for grensebyen Kobanê og sin egen autonome stat, amerikanerne har en stund bombet IS-stillinger i området sammen med sine allierte, og tyrkerne har helt nylig åpnet litt opp for at kurdere fra Irak kan hjelpe dem.
Og 28.10.2014 refererte Reuters general John Allen, USAs representant i den syriske «overbygningen», SNC. Han hadde fått et spørsmål fra Asharq al-Awsat diary om de FSA-gruppene USA trente, etter å ha slått IS ville kjempe mot de syriske regjeringsstyrkene. «Nei, sa Allen. «Det vi ønsker er at FSA og styrkene vi etterhvert vil utvikle, trene og utstyre skal bli en troverdig styrke som Assad-regimet til slutt må forholde seg til og anerkjenne. Det kommer ikke til å bli noen militær løsning her»
Uansett – det må være litt flaut for svært mange å måtte innrømme at borgerkrigen i Syria i stor grad var arrangert av USA/Vesten. Ifølge FN er nesten 200 000 mennesker drept og millioner skadet og kastet ut av sine heimer pga USAs behov for tilgang til mer olje. At behovet til og med ser ut til å være fiktivt, slik det ser ut etter suksessen med fracking etc, skal jo ikke gjøre det hele bedre.
Avsnitt 4.1 ur ”Vad händer i Syrien”? De första protesterna
Det finns många belägg för att USA och dess allierade redan i de första protesterna stött och beväpnat delar av oppositionen i Syrien, och därmed motverkat möjligheten till en fredlig lösning.
USA:s ambassad i Damaskus öppnade åter i januari 2011 efter att ha varit stängd i 6 år. Ambassadören Robert S. Ford är en lärjunge till den kände ambassadören John Negroponte som organiserade dödsskvadronerna i El Salvador på 1970-talet och i Irak som ambassadör i Irak 2004-2005, med Robert Ford som nära medarbetare (http://www.globalresearch.ca/the-pentagon-s-salvador-option-the-deployment-of-death-squads-in-iraq-and-syria/2604). Robert Ford spelade en central roll i att söka och etablera kontakter med oppositionsgrupper efter sin ankomst, och två månader efter hans ankomst inleddes väpnade strider av rebellerna (The Salvador option for Syria. US-NATO Sponsored Death Squads Integrate “Opposition Forces, Globalresearch 28 May 2011, http://www.globalresearch.ca/the-salvador-option-for-syria-us-nato-sponsored-death-squads-integrate-opposition-forces/31096).
Vanligen börjar folkliga protester i större städer, som i Tunis i Tunisien 2010, i Kairo i Egypten 2010, i Paris vid franska revolutionen 1789 och i St. Petersburg vid ryska revolutionen 1917. I Syrien började protester 17/3 2011 med deltagande av en beväpnad opposition i staden Daraa med 75 000 invånare nära gränsen till Jordanien.
Det finns olika uppgifter om vad som skedde i Daraa. Enligt oppositionen inleddes protesterna med att säkerhetsstyrkor tillfångatog tonåringar som ritade slagord från upproret i Tunisien på väggarna, och sedan inte ville släppa dessa tonåringar. Enligt Syriens regering sköt oppositionen mot säkerhetsstyrkor och dödade flera män innan säkerhetsstyrkorna besvarade elden. Enligt Israel National News Report så sköts sju polismän och minst fyra demonstranter (Gavriel Queenann. Syria: Seven police killed. Buildings torched in protest. Israel National News, Arutz Sheva 21/3 2011).
Den libanesiska tidningen Ya Libnan uppgav under hänvisning till Al Jazeera att demonstranter bränt högkvarteren för Baath-partiet och rådhuset i Daraa. Michel Chossudovsky diskuterade detta 3/5 2011 på Globalresearch (http://www.globalresearch.ca/syria-who-is-behind-the-protest-movement-fabricating-a-pretext-for-a-us-nato-humanitarian-intervention/24591) och menar att rapporterna tyder på att det inte var en fredlig protest som västerländska massmedia rapporterade. Flera av dem som demonstrerade hade vapen och sköt mot polisen. Han påpekar att enligt den initiala rapporten från den israeliska tidningen dödades fler polismän än demonstranter.
Slutsats: Uppgifterna talar för att kriget i Syrien främst beror på intervention av USA & Co, att detta gynnat framväxten av ISIS, att president Assads utsagor var riktiga och för att Syriensolidaritets analys 2013 är riktig.
Denna tolkning stöd också av en rapport från förre indiske ambassadören VP Haran. Hur började kriget i Syrien i mars 2011? Hur såg det ut innan?
Relaterat
Vilka hjälpte kurderna? Jo Syriens arabarmé, trots kurdernas samarbete med angriparen USA.
USA vill skapa en kvasi-stat för att ta hand om oljan i Syrien tillsammans med kurderna.
Vad tycker egentligen president Assad i Syrien om överenskommelsen i Moskva, om kurderna och framtiden?
Biden-regeringen och det “kurdiska kortet” i Syrien
Tar FN USA:s parti för att förstöra Syrien? Med hjälp av terrorist-tolerante norrmannen Egeland?
Starka bevis för att USA stödjer ISIS och al-Qaida sedan åratal?
Tidigare ÖB i Israel medger att Israel stödjer terrorister i Syrien.
Newsweek, Wall Street Journal: Israel stödjer terroristerna i Syrien,
Har Turkiet rätt att angripa kurder i Syrien? USA rätt att vara i Irak, Syrien och Afghanistan?
USA vill skapa en kvasi-stat för att ta hand om oljan i Syrien tillsammans med kurderna 14 november 2014.
USA hjälper ännu terroristerna i ISIS och bekämpar ryska styrkor i Syrien
Vapen för 4 miljarder sänds av USA från Tyskland till rebeller och ökat krig i Syrien!
Nato-länder har exporterat vapen till terroristerna i Syrien. Vilka umgås Hultqvist & Co med?.
Flygplan som kan frakta vapen från ”Väst” till Syrien
Vapen för 4 miljarder sänds av USA från Tyskland till rebeller och ökat krig i Syrien!
Tulsi Gabbard sa tidigt under sin primärvalskampanj under ett besök hos Stephen Colbert i The Late Show att det var CIA som planerade och förde kriget i Syrien.
Nng så direkt mot CIA hörde jag henne sen inte säga, men Colbert attackerade henne med CIA talking points i en motbjudande intervju där publik och kommentarer förkrossande var på Tulsis sida. Han ansåg att CIA var ngt att vara stolt över som amerikan etc. etc. MSM är verkligen motbjudande
”Kriget i Syrien har nu pågått i tio år. Assadregimen kan se ut som en vinnare, men revolutionen är inte över. Det säger svensk-syriske Omar Alshogre som är hoppfull om framtiden för Syrien.”
https://www.svd.se/trots-tio-ars-krig-syriens-regim-kommer-inte-vinna
Hoppfull om att Syrien ska bli ett islamitiskt kalifat? Det kan vi nog betacka oss för men framförallt folket i Syrien som verkligen inte vill ha varken IS eller kalifat i sitt land! Att kalla islams försök att ta över ett land för hoppfull är nog fel ord om man ser till hur länder som styrs av islam ser ut…Assad kommer att sitta kvar så länge han har stöd från Ryssland, lev med detta faktum Åkerblad!
Inte heller Kina vill ha amerikanska IS eller det kalifat USA försökte starta i Xinjiang. Ny pågår de rasistiska dreven på Bonniers med flera för att USAs välutbildade terrorist soldater skall släppas ut på gatorna för att fullborda sitt verk ett etablera USAs Islamiska Stat i Xinjiang i Kina. Det kommer inte att lyckas.
sionisternas våtdröm grusades av att Syriens enda och legitima regering tillsammans med Ryssland, Iran och icke att förglömma Hizbollah gjorde köttfärs av samling jihadister för israel och andra dylik terror råttor som förpestat Syrien. I sionisternas märkliga lexikon är halshugga terrorister ”befriare och revolutionärer”, det av Saudi finansierade, väst tränade och israel stödda terrorist krig mot Syrien är en ”arabisk vår” och de avskum som bedriver terrorkrig ”hjältar”.
https://www.globalresearch.ca/the-isis-islamic-terrorists-are-supported-by-the-us-israel-and-saudi-arabia/5396171
Lyckligtvis gick det inte så som sionisterna ville och önskade. Tvärtom blev den antisionistiska alliansen ännu starkare, barnamördarnas främsta torped USA är på fallrepet med stora ekonomiska problem, sociala motsättningar med risk för inbördeskrig samt ett anseende värt noll och intet.
https://www.globalresearch.ca/the-entire-nation-mobilized-syria-has-won-the-war-against-us-sponsored-terrorism/5662902
SR och deras chef på utrikes mellanöstern, spred lögner om en islamist och satte en hjältegloria på hans huvud och skrev att han var det goda mot det onda som var Assad.
Ända intill hans död spred de falsk propaganda.
Här kan man tydligt se hur galen världen har blivit då man hyllar en terrorist som sjunger
hyllningssånger till de som sprängde tornen i USA
https://www.youtube.com/watch?v=4Piiph_HFZc
Mycket intressant intervju med Lindsey Snell, som följt islamisterna sedan de var i Aleppo och till deras tillhåll i Idlib.
Galenskapen har inga gränser, och politiker i EU och speciellt i Sverige har skygglappar på, och vill inte se verkligheten. Media i Sverige ex. SvD, D.N. tillåter inte att visa nyheter som går emot USA:s politik och deras agenda.
Nu när USA vill göra den sista framstöten i Syrien och avsätta Assad, så försöker man rentvätta al-Qaida och deras tidigare toppdiplomat James Jeffrey kallar gruppen en amerikansk tillgång. Just nu pågår en PR-kampanj för al-Qaida (HTS), gruppen som nyligen stenade till döds tre personer i Idlib.
Aaron Mate intervjuar Lindsey Snell, som varit fånge i Idlib år 2016, och lyckats fly från al-Qaida.
Lindsey Snell har även tidigare skrivit en artikel i GrayZone om Fria syriska armen FSA, som startade upproret i Syrien mot Assad, med stöd av Saudiarabien, Qatar och Turkiet. De hade blivit skickade till Nagorno-Karabakh och var tidigare i Libyen för att kriga under Erdogans styre..
De känner sig utnyttjade och mötte förnedring, övergrepp och död.
I slutet av intervjun säger en man att han svär vid Gud att fler och fler av dem önskar de kunde vrida tiden tillbaka till hur de levde före år 2011, innan kriget i Syrien. Eftersom att LEVA UNDER TURKISKT STYRE ÄR VÄRRE ÄN ATT LEVA UNDER ASSAD.
I artikeln berättar Lindsey att hon år 2014 intervjuade i Aleppo, krigare från två FSA-fraktioner som USA ansåg moderata rebeller. De sa till henne: Din regering säger att vi är moderata, men DU KOMMER INTE ATT HITTA EN ENDA MODERAT KRIGARE I HELA SYREIN.
Det är vad alla kloka personer som analyserat situationen i Syrien sagt, men aldrig blivit hörda i vår media inkl. SVT.
Nedan en länk till intervjun med Lindsey Snell av Aaron Mate i PUSH BACK, Gray Zone
https://www.youtube.com/watch?v=k5eb-z-QLXw&t=12s
Tulsi Gabbard är en renodlad diamant,och alltid varit helt ärlig. Därför gav sej hennes egna parti demokraterna på henne och sabbade hennes president möjligheterna,med falska anklagelser och propaganda. Tulsi är unik i amerikansk politik och jämt varit det genom åren.Mycket intelligent och skysst kvinna. Ja men Benny har ju rätt där, sålänge Ryssland fortsätter stötta Assad regeringen sitter han säkert ju vilket fortsätter också göra nu. Det blir aldrig terrorist,sunniextrem eller annan sorts terrorist regim nånsin i Syrien,så länge Ryssland säger så och tack och lov gör dom det, trots västvärldens helt korkade och vidriga beteende genom alla åren
[…] par artiklar om krigets start: Vem startade kriget i Syrien? Hade Assad fel? Vem startade kriget i Syrien? Hade Assad […]
Thomas Röper om Der Spiegel artikel om Syrien
Der Spiegel rysar om Syriens återkomst till den internationella scenen
Der Spiegel blev upprörd i en artikel om Syriens återkomst till den internationella scenen och packade in fler osanningar i en artikel än sällan. Låt oss ta en närmare titt.
När det gäller Syrien och kriget där måste man alltid inleda något som västerländsk media döljer. Kriget i Syrien bröt inte ut för att det syriska folket reste sig mot den onde diktatorn Assad, utan för att CIA beväpnade islamistiska terrorister från Al Qaida och IS och skickade dem från Irak till Syrien. Detta är ingen dålig propaganda, utan framgår av dokument vars frigivning kämpades för i Washington för flera år sedan. Detaljer om den så kallade CIA-operationen Timber Sycamore finns här.
Spiegels läsare vet dock ingenting om att Syrienkriget, där över 300 000 civila dödades och 13 miljoner människor blev flyktingar, aldrig skulle ha brutit ut utan CIA:s aktiva hjälp för islamistiska terrorister, eftersom vem i Spiegel-arkivet efter CIA Operation Timber Sycamore-sökningar hittar den exakt 0 (noll i ord) träffar.
Även det faktum att Syrien före kriget var (och fortfarande är) det enda landet i Mellanöstern där olika islamiska trossamfund levde fredligt tillsammans med kristna och judar och alla kunde utöva sin religion ostört glöms bort av ”kvalitetsmedia” som t.ex. Der Spiegel att nämna. Vad Der Spiegel gör är att inte rapportera om Syrien, Der Spiegel är förebådaren för propagandan för USA:s politik, som för nästan 15 år sedan satte upp som mål att störta Syriens president Assad av geopolitiska skäl och som därför utlöste kriget .
Det står nu klart att USA misslyckades med planen, eftersom Assad återvänder till den internationella scenen och till och med Gulfmonarkierna, hittills lojala vasaller från USA, välkomnar åter Assad på statsbesök och förbereder Syriens återkomst till Arabförbundet . Det faktum var värt en otäck artikel i Der Spiegel med titeln ”Syriens diktatorresor – hur Assad återvänder från isolering”, som är ämnet för den här artikeln.
Jordbävningen och dess efterdyningar
Spiegel-artikeln, märkt ”Analysis”, börjar med följande stycke:
”Bilden var lika outhärdlig som kraftfull: en skrattande Bashar al-Assad poserade framför ruinerna av Aleppo efter att norra Syrien drabbats av regionens värsta jordbävning på ett sekel. Det hade gått dagar innan den syriske diktatorn gjorde ”solidaritetsbesök” hos de drabbade, han verkade på gott humör och ansåg inte att det var nödvändigt att utlysa folksörjning för de tusentals offren. Det var Bashar al-Assad, när han lever och andas.”
Der Spiegel använder den fruktansvärda jordbävningen för att presentera Assad, som var ögonläkare i London och aldrig ville bli statschef förrän hans äldre bror dog ung, som djävulen själv. Däremot glömmer Der Spiegel att nämna västvärldens ärofyllda roll, vars påstådda hjälp till syriska offer för den fruktansvärda jordbävningen inte ens når folket i Syrien.
För att försvaga Assad vägrar västvärlden all hjälp till folket i det syriska regeringskontrollerade Aleppo, som drabbades särskilt hårt av jordbävningen. USA har – till skillnad från EU som vann Nobels fredspris – åtminstone tillfälligt lättat på vissa sanktioner så att den syriska regeringen kan köpa biståndsförnödenheter. Västvärldens ”Hjälp till Syrien” går uteslutande till människor i Idlib i nordvästra Syrien, som fortfarande kontrolleras av islamister. Spiegel-läsaren får dock inte reda på det.
Istället säger Der Spiegel till sina läsare att den onde Assad skulle utnyttja jordbävningen för att säkra sin återkomst till den internationella scenen.
Spegeln döljer orsak och verkan.
Eftersom Spiegels läsare aldrig har hört talas om CIA-operationen Timber Sycamore, kan Der Spiegel efter denna introduktion gå in i detalj om kriget och skylla på Assad för det. Med spegeln låter det så här:
Och så återvänder den brutala Assad-regimen sakta till världsscenen, trots ett fruktansvärt rekord: Enligt FN:s uppskattningar dödades mer än 300 000 civila i kriget där regimen, med rysk och iransk hjälp, slog ner upproret 2011. Mer än 130 000 människor saknas i Syrien – män, kvinnor och barn kidnappades, mördades och torterades till döds. Över 13 miljoner var tvungna att fly. Landet ligger i ruiner, ekonomin också, bara Assad är fortfarande kvar, syriska städer är besmittade med hans affischer, och de påminner folket, av vilka 90 procent lever i fattigdom, om diktatorns pyrrhusseger varje dag.”
Det nämns inte att den syriska ekonomin ligger i ruiner på grund av kriget som USA startade. Det nämns inte heller att det är de västerländska sanktionerna som till och med hindrar import av mediciner, gör det omöjligt för den syriska ekonomin att komma på fötter och massivt försvårar återuppbyggnaden av det ödelagda landet.
Men propagandan i Spiegel går ännu längre, för i artikeln följer:
”Man vet inte riktigt om man fortfarande ska tala om en diktatur eller snarare om en maffia med internationellt ackrediterade diplomater. Offentliga tjänster har nästan kollapsat. Det finns knappt någon el längre, lönerna för statsanställda är nästan ingenting värda (…) Assad och hans klick dominerar ekonomin, smugglingen, den svarta marknaden – och tjänar tydligen pengar på droger.”
Återigen, det faktum att det är ont om elektricitet i Syrien och inflationen galopperar beror på kriget och sanktionerna, båda initierade av väst.
USA plundrar Syrien
Sedan blir det ännu djärvare i Spiegel-artikeln, eftersom Spiegel-läsaren lär sig:
”Delar av landet är under kontroll av rivaler och motståndare. Det finns turkiska och amerikanska trupper i periferin, en sista enklav av islamistiska rebeller, det kurdiska autonoma området. Dessutom finns det israeliska luftangrepp mot syriska och iranska militära mål i landet, mot vilka regimen inte kan göra mycket.”
Att delar av landet ockuperas av utländska trupper är alla brott mot folkrätten från USA, Turkiet och Israel, vilket Der Spiegel framställer som om det var Assads fel. Därför i ordning.
I åratal har USA ockuperat delar av östra Syrien där landets oljekällor och bördiga jord finns. USA plundrar syrisk olja och transporterar den till Irak i tankfartyg, där de säljer den.
I de drabbade områdena förlitar sig USA på kurderna i YPG, som Turkiet betraktar som en terroristorganisation, varför Turkiet har invaderat Syrien och tagit kontroll över en gränsremsa för att motverka kurdiska attacker på turkiskt territorium. Turkiet stöder också de islamistiska terroristerna som kontrollerar Idlib-regionen i nordvästra Syrien.
Der Spiegel finner det inte heller värt att kritisera att Israel bombar Syrien helt i strid med internationell rätt. Skulle Spiegel-redaktionen vara lika förstående om det var tvärtom och Syrien bombade Israel obehindrat?
Total desinformation i spegeln
Ett särskilt fräckt stycke i Spiegel-artikeln är följande:
”Att Assad sitter kvar vid makten och nu sakta rör sig ur isoleringen är ett förödande rekord för EU och USA, som en gång krävde diktatorns störtande, införde sanktioner och stödde oppositionen. Samtidigt har väst aldrig varit villigt att hjälpa oppositionen militärt på ett sätt som skulle ha inneburit en regimstörtning.”
Der Spiegel bekräftar vad jag hävdar: Väst ville störta Assad och var redo att kasta landet i förödande krig. Der Spiegel är inte intresserad av att det är olagligt enligt internationell rätt att störta ett annat lands regering.
Alla som kan se tillbaka några år vet varför ”Västlandet aldrig var beredd” att ge ”oppositionen” ännu mer militärt stöd. De styrkor som vänligen kallades ”opposition” av Der Spiegel var IS, som USA i hemlighet beväpnade och stödde (se Timber Sycamore och andra liknande operationer), men som västvärlden inte öppet kunde stödja eftersom de var så barbariska styrkor att man inte kunde sälja det till hemmapubliken.
Dessutom var västvärlden förmodligen inte säker på om de skulle byta ut Assad mot radikala och okontrollerbara islamister, eftersom lektionen med de USA-stödda talibanerna på 1990-talet visade att en oförutsägbar islamistisk regim kan ställa till mycket problem – i så fall, om den delar en gräns mot Israel. Så västerlandet stödde ISIS i hemlighet till den grad att det nästan störtade Assad, och samtidigt bekämpade väst officiellt ISIS.
Den ryska interventionen 2015 visade att västvärlden aldrig menade allvar med att bekämpa IS. Inom en kort tidsperiod uppnådde ett mycket begränsat ryskt militärt uppdrag vad hela Nato hade misslyckats med på flera år: IS var i stort sett besegrat. Han skulle också ha besegrats direkt, men det hade inneburit risk för en militär sammandrabbning med Turkiet i Idlib och med amerikanska trupper i östra Syrien.
Så länge USA och väst fortsätter att stödja terroristerna i Syrien och ockupera delar av landet i strid med internationell rätt kommer landet att ha svårt att komma på fötter igen. Men det faktum att arabstaterna verkar byta sida och välkomnar Assad tillbaka i deras gemenskap ger hopp för det land som drabbats av väst.
https://www.anti-spiegel.ru/2023/der-spiegel-schaeumt-ueber-syriens-rueckkehr-auf-die-internationale-buehne/
Journalist grillar FN:s talesman över illegal amerikansk bas i Syrien
USA ockuperar olagligt delar av Syrien och plundrar mineraltillgångarna där. En journalist ställde en kritisk fråga till talesmannen för FN:s generalsekreterare, vilket ledde till en rolig men också mycket avslöjande dialog.
Den 24 mars höll Farhan Haq, talesman för FN:s generalsekreterare, en rutinmässig presskonferens, som vanligtvis inte rapporteras. Den dagen hade dock en kinesisk journalist det roliga att ställa kritiska frågor, och det är verkligen underhållande hur snabbt Farhan Haq hittade på fötterna.
Bakgrunden är inte på något sätt rolig, eftersom USA har ockuperat delar av Syrien i åratal och öppet plundrar oljekällor och grödor där. Detta är stölden av råvaror som det krigshärjade Syrien behöver akut, men varken västerländska medier eller västerländska politiker som påstås arbeta med iver för att skydda suveräniteten och territoriella integriteten för alla stater i världen, och för närvarande Ryssland i synnerhet, är intresserade av att vilja förvandlas till en superskurk eftersom den enligt västerländsk åsikt bortser från Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.
Jag har helt översatt den del av presskonferensen som står på spel. Videon från presskonferensen finns i slutet av denna artikel.
Start av översättning:
Journalist: Några frågor om Syrien. I går skedde ett drönareangrepp på en amerikansk bas i nordöstra Syrien, vilket resulterade i en död och sex skadade. Efter det genomförde USA ett luftangrepp som dödade 11 människor i Syrien. Finns det någon reaktion från generalsekreteraren på denna incident?
Farhan Haq: Vi är naturligtvis oroade över den fortsatta spänningen och vi fortsätter att se vad som kan göras för att minska spänningen från olika krafter i Syrien och vi kommer att fortsätta dessa ansträngningar.
Journalist: Uppmanar du inte alla att respektera Syriens suveränitet och territoriella integritet?
Farhan Haq: Äh, det är naturligtvis klart och det är naturligtvis viktigt att Syriens suveränitet och territoriella integritet respekteras. Samtidigt känner du till komplexiteten i frågan om utländska styrkor.
Journalist: Tycker du att närvaron av amerikanska trupper i Syrien är olaglig, eller hur?
Farhan Haq: Äh, det är inget vi har att göra med, eh, det var ett krig…
Journalist: Allt låter väldigt bekant eftersom vi den här veckan pratar mycket om FN-stadgan och internationell rätt och relaterade resolutioner. Men närvaron av en utländsk militärbas i ett land utan att bli inbjuden låter annorlunda för mig, vet du?
Farhan Haq: Äh, jag lämnar analysen till dig, men nu…
Journalist: Vad är skillnaden mellan amerikanska trupper i Syrien och ryska trupper i Ukraina?
Farhan Haq: …det finns inga amerikanska trupper i Syrien. Så det här är inte en jämförbar situation.
Journalist: Är du säker på att det inte finns några amerikanska markstyrkor i Syrien?
Farhan Haq: Jag är säker på att det finns militär aktivitet där. Men jag vet ingenting om marktrupperna.
Journalist: Okej, fem amerikanska soldater skadades i attacken. Om det inte finns några amerikanska soldater i Syrien, hur skulle de kunna skadas?
Farhan Haq: Eh…
Journalist: Så galet, eller hur? Ska jag fråga dig om det? Och förresten, om vi pratar om internationell rätt, så är internationell rätt här FN:s säkerhetsråds resolution 2254, så vitt jag vet. Ingressen där säger: ”Vi bekräftar vårt djupa stöd för Syriens suveränitet och territoriella integritet och principerna i FN-stadgan.”
Farhan Haq: Ja, jag är medveten om det och som ni ser har det accepterats av medlemmarna i säkerhetsrådet själva.
Journalist: Återigen. Tillbaka till min fråga: är det olagligt för USA att ha en militärbas i Syrien? Enligt den relevanta resolutionen jag just läst?
Farhan Haq: Öh, den relevanta resolutionen kräver det och vi uppmanar alla länder att respektera det. Äh, jag skulle inte gå längre vid det här laget.
översättningens slut
Här är videon från presskonferensen, den översatta delen börjar på minut 9.14.
https://youtu.be/vFYT9MOr9qo
https://www.anti-spiegel.ru/2023/journalist-grillt-uno-sprecher-wegen-illegaler-us-basis-in-syrien/?doing_wp_cron=1680189895.3863420486450195312500
It’s Official, According to U.N. Spokesperson: “There’s No US Armed Forces inside of Syria”
A very strange video! The US is illegally occupying Syrian territory and its occupation forces are openly stealing Syria’s oil. Now, US army bases in Syria have been attacked. Yet, UN Deputy Spokesperson Farhan Haq suggests there is no evidence of a US military presence in Syria.
pic.twitter.com/iEn2XyHBcH
— Glenn Diesen (@Glenn_Diesen) March 29, 2023
Increasingly the United Nations is embedded into both the World Economic Forum (WEF) and NATO.
Kommentarer till GD twitter:
https://twitter.com/Glenn_Diesen/status/1640934896267919362
Så uruselt av Farhan Haq, talesman för FN:s generalsekreterare, att inte klara av att säga att USA är olagligt i Syrien. Kan han verkligen vara så superkorkad, så att han själv tror på vad han säger, när han påstår att det inte finns USA:s marktrupper på syrisk mark.
Eller har han fräckheten att ljuga rakt i ansiktet på journalisten Edward Xu och hoppas att ingen lyssnar på denna intervju.
Då tar han fel den går viralt nu över hela världen. Så alla kan se vilken korrupt institution FN är. Det är inte första gången de gör bort sig.