Vem stöder Ukrainas segerplan?

Ingress av författaren Jan-Erik Gustafsson.

”Under tidig höst talades det mycket i media om Zelenskys segerplan (Victory plan). Men efter den presenteras i mitten av oktober har den i stort sett inte återgivits i media. Troligen för att i den framgår skälen i form av fem punkter till Ukrainas och USA/Nato/EUs hårdnackade inställning till förhandlingar med Ryssland för att istället driva kriget ”så länge som det krävs. Artikeln skrevs ursprungligen i början av november.”.

______________

Den 16 oktober avslöjade äntligen Ukrainas ledare Vladimir Zelenskyj sin i västliga media i förväg omtalade segerplan (Victory Plan) för den ukrainska parlamentet Dagen efter redogjorde Zelenskyj för planen vid de 27 EU-ledarnas toppmöte i Bryssel. Om någon av EU-ledarna föreställt sig att planen skulle leda till någon form av förhandlad lösning med Ryssland för att få slut på det utdragna kriget, så misstog de sig grundligt.

Zelenskyj plan är helt beroende av utökat västligt stöd för att besegra Ryssland och består av fem punkter, som han krävde att västländerna skulle godkänna inom tre månader, och tre hemliga dokument. De tre dokumenten ska inte offentliggöras för allmänheten och kommer endast att delas med Ukrainas allierade.

Den första punkten säger att Ukraina omedelbart måste få en inbjudan att gå med i Nato, även när Ukraina är engagerat i aktivt krig på sitt eget territorium, vilket skulle innebära ett betydande problem för Nato. Faktum är att kanske det viktigaste skälet för Rysslands militära ingripande i Ukraina i februari 2022 var att Moskva fruktade att Kiev skulle gå med i Nato. Accepterar de västliga ledarna denna punkt symboliserar det slutet på varje potentiell diplomatisk lösning, vilket tvingar alla parter att inse att förhandlingar inte är en möjlighet.

Den andra punkten i planen är att Zelenskyj kräver att västländerna skall leverera långdistansmissiler för beskjutning av militära mål, flygfält och kommandocentraler långt inne Ryssland. Detta skulle innebära en kraftig upptrappning av kriget och leda till ryska repressalier inte bara mot Ukraina utan också mot dess viktiga försvarsfabriker, som inte enbart är belägna i landet. Det är en eskalering som västländerna och Nato länge tvekade inför. Men USAs avgående president har nu givit Ukraina klartecken att skjuta långdistansmissiler som ATACM långt in på ryskt territorium.

Den tredje punkten syftar till att direkt dra in västvärlden och Nato i konflikten. Den föreslår att ”distribuera ett omfattande icke-nukleärt avskräckningssystem på ukrainsk mark” som t.ex. skulle inkludera Tomahawkmissler för att hålla Ryssland på avstånd. New York Times har rapporterat att Biden-administrationen har avvisat detta som ”totalt ogenomförbart”. Kanske västländerna inser att för Ryssland är Ukrainakriget av mycket större betydelse än för USA/Nato/EU.  Miljontals människor på Krim och Donbas är lojala mot Ryssland, är etniskt ryska och identifierar sig som sådana. Skulle Zelenskyj dra västländerna direkt in i kriget ökar risken avsevärt för ett WWIII.

Den fjärde punkten är mindre ödesmättad. Den handlar om att Zelenskyj i praktiken vill sälja ut Ukraina till Västeuropa och USA. Redan har västerländska kapitalintressen och företaget köpt upp och tagit över ca 40 procent av den bördiga jordbruksmarken.  Zelenskyj uppmanar nu  västvärlden att investera i Ukrainas mineraltillgångar och exploatera landet ekonomiskt för framtida intäkter. Ukraina är rikt på mineraler som järn, litium, titan, uran olja och gas mm, särskilt i de östliga omtvistade länen. De rika naturresurserna är säkerligen en huvudorsak för västländernas ställföreträdande proxykrig i Ukraina.  Denna punkt i segerplanen innebär att västerländska specialister och utrustning ska placeras i krigszonen, komplett med alla dess risker.

I den femte punkten föreslår Zelenskyj storsint att Ukrainas väpnade styrkor på grund av sin avancerade moderna krigserfarenhet skall garantera Västeuropas säkerhet i framtiden och till och med ersätta amerikanska trupper i regionen. ”Den ukrainska erfarenheten bör användas för att stärka försvaret av alliansen och garantera säkerheten i Europa” uttryckte Zelenskyj. Men det är svårt att tänka sig att USA skulle lämna över sin militära dominans i Västeuropa även med Trump vid rodret  till Ukraina.

Dessa fem punkterna i segerplanen återspeglar ett alltmer desperat läge för Zelenskyjregimen och Ukraina och strävar efter att fördjupa västländernas engagemang i konflikten.  Läget på slagfältet och längs fronten försämras dag för dag till ryssarnas fördel. Ekonomin och energisektorn är på randen till kollaps. Rekrytering av nya soldater till fronten går allt trögare. Svenska Dagbladet refererar 10 november till en färsk opinionsundersökning av Kievs internationella institut för sociologi som konstaterar ”en markant förändring i östra Ukraina i viljan att stå ut med kriget så länge som det krävs (as long as it lasts). I våras sa sig 70 procent vilja göra det. Nu är det nere i 40 procent”. Mellan raderna kan man i västerländsk press som New York Times läsa att Ukraina aldrig kan vinna kriget och uppnå en total seger, som planen innebär.

På EU-toppmötet i Bryssel framhöll Zelinskyj att genomförandet av segerplanen inte var beroende av Ryssland utan av viljan hos EUs medlemsländer. Europeiska rådets ordförande Charles Michel sade artigt att EU gör mycket, men det är inte tillräckligt, och betygade att EU står på Ukrainas sida. EU-ledarna fattade dock inget stödjande beslut om planen. EU-ledarna är inte heller överens om ett annonserat militärt stöd till Ukraina i form av ett lån på 35 miljarder euro. Lånet är tänkt att betalas tillbaka genom räntan på konfiskerade frysta ryska centralbankspengar i Väst, vilket är kontroversiellt även utanför Västländerna.  Ledarna för Ungern och Slovakien, Victor Orban och Robert Fico, motsätter sig båda detta. De säger också att segerplanen leder till fortsatt krig och inte till fredsförhandlingar samt ökar risken för ett WWIII.

Dessutom har Natos nye generalsekreterare Mark Rutte gjort klart att alliansen inte har bråttom att godkänna Zelenskyjs segerplan, som han tillstod hade många aspekter som måste redas ut med Kievregimen.

Efter Donald Trumps seger i amerikanska presidentvalet 5 november framstår segerplanen alltmer som en dröm från Zelenskyjs sida. När Trump tillträder 20 januari har han lovat att får slut på kriget på 24 timmar. Hur det blir med detta återstår att se. Rysslands förtroende för Väst diplomati är sedan länge på nollstrecket. Ryssland kommer bara att förhandla om en fredsuppgörelse utifrån den verkliga situationen på slagfältet och Rysslands krav på nationell säkerhet.  Putin avvisar en demilitariserad krigszon som hörs sägas då och då i Väst. Som minimum tillfaller regionerna Donetsk, Lugansk, Cherson, Zaporoshye och Krim Ryssland. Återstoden av Ukraina demilitariseras och blir en neutral stat och går inte med i Nato. Som den ryske historikern Roman Shumov skrev: ”det är trots allt tydligt att Väst aldrig var villig att dö för Ukraina”. Det är dags för den svenska regeringen, riksdagspartier och politiker och EU-etablissemanget att sent omsider inse att det ”totala kriget så länge som det behövs” är förlorat.

Relaterat
Zelenskys ”segerplan” eller vad?
Ukraina – Zelinskys charad om en ”segerplan”